Kungliga Patriotiska Sällskapet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungliga Patriotiska Sällskapet
Grundad 1772
Säte Stockholm
Betjänad region Sverige
Officiella språk Svenska
Webbplats http://www.kungligapatriotiskasallskapet.se
Tidigare namn Svenska Patriotiska Sällskapet till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran
Denna artikel handlar om det ena sällskapet, för det andra se Pro Patria.

Kungliga Patriotiska Sällskapet är ett sällskap stiftat 1766 och fram till 1772 en del av sällskapet Pro Patria.[1] Dess första grundregler fastställdes 1772 av Gustav III med avsikt att bidra till att utveckla dåtidens stora näring, lantbruket. Att kungen själv bidrog med både titel och underskrift av stadgarna var naturligt, eftersom det gällde ett samfund för ledande personer i riket. Men ett skäl var också att det vid den tiden kunde behövas en officiell sanktion för att bilda sällskap eller hålla möten. Liksom i de kungliga akademierna väljs ledamöterna in i sällskapet.

Verksamheten är politiskt obunden.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under 1760-talet antas namnet ”Svenska Patriotiska Sällskapet till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran”. År 1772 utfärdades kunglig stadfästelse av Sällskapets grundregler, varefter Sällskapet kallades Kungl. (Svenska) Patriotiska Sällskapet.[2]

Fram till mitten av 1800-talet var Sällskapets verksamhet inriktad på att främja både jordbruk och industri. Men när Kungliga Lantbruksakademien grundades år 1811, koncentrerades Sällskapets verksamhet runt näringsliv och industri.

Förste ordförande var riksrådet Carl Fredrik Scheffer, Gustav III:s mentor och lärare. År 1775 skänkte han 72 000 daler kopparmynt, vilket skapade en stabil ekonomi. Scheffer, som varit minister i Paris, vurmade för bildning, kultur och upplysningstidens strömningar. Sällskapet kom att intressera sig för teknisk utrustning för livräddning till sjöss, inspirera bönderna till biodling, intressera folk att äta svamp med mera. Stora penningsummor som 25 000 sattes upp som pris för den som bäst kunde belysa intressanta ämnen. Ett sådant ämne som blev mycket uppmärksammat var anskaffande av en svensk klädedräkt.

Begreppet "patriot" stod, vid tiden för sällskapets bildande för en person som arbetade för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning.[källa behövs]

Det gällde att sprida nyttiga upplysningar så att djur och människor slapp undan vårsvälten. Idén kom från andra europeiska länder, bland annat Storbritannien, varifrån man införde växelbruket. Sällskapet tillhandahöll också utsäde till vallväxter som Lusern. Sällskapet visade miniatyrer av olika plogar och andra jordbruksredskap i kunskapsuppbyggande syfte. Flertalet av dessa modeller införlivades i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens lantbruksmuseum i Stockholm. Då museet lades ned donerades samlingen 1969 till Nordiska museet där modellerna förvaras idag.

Sällskapet har sedan 1800-talet stött hantverksundervisning i skolorna och även skickliga företag inom traditionella konsthantverk som Carl Malmstensskolan och K.A. Almgrens sidenväveri. Syftet är att bevara goda hantverkstraditioner som bland annat ligger till grund för exportframgångar inom exempelvis möbel- och glasindustrin.

Under 1700-talet gav sällskapet ut egna skrifter, och folkbildningen stöddes genom bidrag till sockenbibliotek. För att kunna föra ut informationen skapades Hushållningsjournalen, en månatlig tidskrift med praktiska råd och vetenskapliga artiklar. Den utkom 1776-89 och Ny journal uti hushållningen 1790-1813, sammantaget i 27 år. I förlängningen ledde detta till skapandet av Hushållningssällskapen och att landshövdingarna fick ansvar för att föra ut kunskap om modernt lantbruk. Stödet till folkbildning och forskning har innefattat även institutioner, till exempel Skansen, Handarbetets vänner, Fredrika-Bremer-förbundet och det nedbrunna Stifts- och landsbiblioteket i Linköping.

Sällskapets medaljer[redigera | redigera wikitext]

Sällskapet utgav skådepengar till uppmuntran av dugliga bönder, forskare med flera. Även minnesgåvor som silverbägare och hattband delades ut. Så småningom fick sällskapet utge medaljer med kungens bild. Det fortgår även idag. Varje år får 10 personer med starkt ägarinflytande sällskapets Näringslivsmedalj för att de under lång tid byggt upp en verksamhet som utvecklar Sverige och ger arbetstillfällen. Basen i sällskapets ledamöter är sedan gammalt landshövdingarna. De vet vad som händer i sin del av landet och kommer med förslag till näringslivsmedaljörer. Därtill finns representanter för vetenskap och näring, som föreslår utifrån sitt perspektiv.

Företag och organisationer kan i sällskapets namn belöna medarbetare för Uppskattad Arbetsinsats efter 15, 20 och 25 år, alternativt Betydande Gärning för ideellt arbete. Ytterligare medaljer är Trädgårdsmedaljen samt Emmerymedaljen för folk inom sjöfart. Den instiftades 1781 av svenske konsuln i Dunkerque J F F Emmery.

Gösta Berg-medaljen delas sedan 1984 ut till framstående forskare som verkat i Gösta Bergs anda, d.v.s. inom folklivsforskning, kulturminnesvård och nordeuropeisk arkeologi.

En ny medalj sedan 2012 gäller gärning för bevarande av svenskt kulturarv.

Näringslivsmedaljörer[redigera | redigera wikitext]

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd överlämnade sällskapets Näringslivsmedaljer vid en högtidlig ceremoni på Riddarhuset 25 april 2012:

Prins Carl Philip överlämnade sällskapets Näringslivsmedaljer vid en högtidlig ceremoni på Riddarhuset 14 april 2011:

Näringsminister Maud Olofsson överlämnade sällskapets Näringslivsmedaljer vid en högtidlig ceremoni på Riddarhuset 15 april 2010:

Kung Carl XVI Gustaf överlämnade Sällskapets Näringslivsmedaljer vid en högtidlig ceremoni på Riddarhuset 20 april 2009:

Näringslivsmedaljörerna sedan 1983 finns på Kungl. Patriotiska Sällskapets webbplats, se nedan.

Sällskapet i dag[redigera | redigera wikitext]

Idag omfattar stödet bidrag till forskning och tryckning av publikationer som kan främja näringar i allmänhet och Sveriges konkurrenskraft i synnerhet. Understödsfonden, som bildades i mitten av 1950-talet ger ekonomiskt bidrag till projekt som rör näringarna, inom forskning och utbildning. 700 ansökningar kommer årligen in till Sällskapet, som delar ut till ca 10%. Det är ofta i form av tryckbidrag till böcker inom samhällsvetenskaplig eller humanistisk forskning, ofta till smala böcker som annars inte hade kunnat komma ut. Även breddforskningen premieras i form stöd till hembygdsböcker, ett viktigt bidrag till att skapa forskningskompetens på bred front i Sverige.

Understödsfonden ger också bidrag till vård och uppfostran av barn samt hjälpverksamhet. Stöd går till handikapporganisationer och liknande som driver kunskapsutvecklande projekt. De är organisationer som försöker komma till rätta med samhällsproblem såsom narkotika, mobbning och utsatta människors situation. Under 1800-talet stöddes den finskspråkiga befolkningens integration i Norrland.

Fredrik Björn (som skapade Björns trädgård) donerade medel till en Donationsfond vars avkastning går till kvinnor över 50 år, som arbetat länge i vården i Stockholms län och har låg inkomst. Ursprungligen belönades gamla trotjänarinnor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Staffan Högberg: Kungliga Patriotiska Sällskapets Historia, 1961.
  • Kungliga Patriotiska Sällskapets årsredovisning 2007, 2008, 2009 samt 2010.
  1. ^ Nationalencyklopedin: Patriotiska sällskapet
  2. ^ Kungliga Patriotiska Sällskapets webbplats

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]