Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala
| Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala | |
 Vetenskapssocietetens hus. | |
| Förkortning | KVS |
|---|---|
| Bildad | 1710 |
| Typ | Lärt samfund |
| Säte | Uppsala |
| Position | 59°51′31.29″N 17°37′55.57″Ö / 59.8586917°N 17.6321028°Ö |
| Præses Illustris | Carl XVI Gustaf |
| Preses | Lars-Gunnar Larsson |
| Vice preses | Anders Hallberg |
| Sekreterare | Hans Hellegren |
Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, KVS, är ett svenskt lärt samfund och den äldsta av de svenska kungliga akademierna.
Enligt Kungl. Maj:ts stadgar av den 6 juli 1906 är antalet ordinarie ledamöter 50 svenska, 100 utländska. Akademien sammanträder i sitt eget hus vid S:t Eriks torg i Uppsala. Medlemskap i akademien förkortas LVS.
KVS delar årligen ut Linnépriset, tillkommet genom en donation från Carl von Linnés änka Sara Elisabeth Moraea år 1803.
Historia
Societeten leder sitt ursprung till det Collegium curiosorum som dåvarande universitetsbibliotekarien Erik Benzelius den yngre grundade i Uppsala 1710. Det ombildades 1719 till Bokwettesgillet (eller Societas literaria Sueciæ) och bestod då förutom av Benzelius sex naturvetenskapsmän, bland andra Olof Rudbeck den yngre. 1720 började man utge tidskriften Acta literaria Sueciæ.[1]
Sällskapet vann kunglig stadfästelse 11 november 1728 såsom Societas literaria et scientiarum, och fick det slutliga latinska namnet Societas regia scientiarum Upsaliensis.
Publikationer
Societetens handlingar utgavs 1720–1729 under titeln Acta literaria Sueciæ, 1730–1739 som Acta literaria et scientiarum Sueciæ, 1740–1750 som Acta societatis regiæ scientiarum upsaliensis (serie I) och 1773 med titeln: Nova acta societatis regiæ scientiarum Upsaliensis. Serie 2 under sistnämnda titel utkom 1773–1850 i vol. 1–14; serie 3:1–20 utkom 1851–1904 och serie 4:1–20 1905–1967. Efter 1967 har denna serie delats i två.
Societetens handlingar utgavs på latin fram till år 1863,[2] vilket var en av de saker som skilde societetens inriktning från den senare (1739) bildade Kungliga Vetenskapsakademien.
Register: Catalogue méthodique des Acta et nova acta regiæ societatis scientiarum Upsaliensis 1744–1889, redigé par Aksel G. S. Josephson. Uppsala 1889.
Årsbok utgiven som Kungl. Vetenskaps-societetens årsbok 1938–1989, och som Årsbok – Kungl. Vetenskaps-societeten i Uppsala från 1990.
Societetens hus
Kungl. Vetenskaps-Societeten äger ett 1700-talshus vid S:t Eriks torg i Uppsala, som i dag är byggnadsminnesförklarat.[3]
Referenser
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1938 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 452
- ^ Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 395, uppslagsordet Vetenskaps-Societeten i Uppsala
- ^ Per Lundgren, "Vetenskapssocietetens gård vid Sankt Eriks torg", i årsboken Uppland 2015, s. 87-103. - Byggnadsminnen enligt Länsstyrelsen i Uppsala län Arkiverad 26 januari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala – webbplats