Militärhögskolan Karlberg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kungliga krigsakademien)
Hoppa till: navigering, sök
Militärhögskolan Karlberg
(MHS K)
Militärhögskolan Karlberg vapen.svg
Datum 1792–
Land Sverige
Typ Militärhögskola
Roll Grundläggande officersutbildning
Del av Försvarsmakten
Förläggningsort Solna
Marsch "Narvamarsch" (von Düben)[1]
Befälhavare
Nuvarande befälhavare Överste Rikard Askstedt
Foto: Nils Levi Lundin

Militärhögskolan Karlberg, tidigare Krigsskolan respektive Kungliga Krigsakademien, är en av Försvarsmaktens två skolor som bedriver grundläggande officersutbildning. Skolan är förlagd till Karlbergs slott i Solna, Uppland.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

På Karlbergs slott organiserades 1792 Kungliga Krigsakademien för officersutbildning av kadetter från armén och flottan. Sjökadetternas utbildning flyttades 1868 från Karlberg, som då blev Kungliga Krigsskolan. År 1999 organiserades Militärhögskolan Karlberg som en försvarsmaktsgemensam högskola, samtidigt med militärhögskolorna i Halmstad och Östersund. Därmed är Karlberg världens äldsta militärakademi med obruten utbildning på samma plats i mer än 200 år.[2]. Akademien Krigsskolen i (Norge) (1750) och Wiener Neustadt (Österrike) (1752) är äldre, men de har inte haft en obruten utbildning på samma plats.

Skolan ligger intill Karlbergs pendeltågsstation och är belägen i stadsdelen Huvudsta inom Solna kommun alldeles utanför Stockholms innerstad.

Utbildningen på den treåriga grundläggande officersutbildningen är ett delat ansvar mellan Försvarshögskolan och Försvarsmakten. Från den 1 januari 2008 lyder Försvarshögskolan under Utbildningsdepartementet. De ansvarar för utbildningen på officersprogrammet som ger en yrkesexamen med 180 högskolepoäng. Militärhögskolan Karlberg stödjer utbildningen genom att bland annat ansvara för handledningen av kadetterna och genomförande av övningar tillsammans med Försvarsmaktens övriga skolor och förband. Efter examen kan kadetten söka anställning i Försvarsmakten med fänriks grad. Utbildningen på den ett och ett halvt år långa utbildningen till specialistofficer genomförs på Militärhögskolan Halmstad och Försvarsmaktens funktionsskolor. Efter examen kan kadetten söka anställning i Försvarsmakten som 1:e sergeant.

För att kunna läsa till officer måste man först genomföra värnplikt, aspirantutbildning eller frivillig soldat- eller sjömansutbildning. Det finns en stark ambition hos Försvarsmakten att utöka andelen kvinnor som läser till officer.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Karlbergs slott i augusti 2009.

Skolan har förutom grundläggande officersutbildning bedrivit vidareutbildning av officerare. Under större delen av 1990-talet bedrevs utbildningen av arméns löjtnanter vid skolan. Nu bedrivs vidareutbildning av såväl officerare som civil personal inom managementområdet.

Försvarsmakten har sedan 2009 infört två olika befälskategorier, nämligen officer och specialistofficer. Specialistofficerare har graderna 1:e sergeant - regements-/flottiljförvaltare och officerare har graderna fänrik - general. Officersutbildningen är sedan hösten 2006 treårig, mot tidigare två år. Dock startade den första treåriga utbildningen på Karlberg 2007. Specialistofficersutbildningen är ett och ett halvt år.

Utbildningen vid Militärhögskolan bedrivs som både teoretisk och till stor del även praktisk utbildning. Kadetterna tränas i ledarskap, krigsvetenskap, militärteori, militärteknik, fysiskt stridsvärde, statsvetenskap och engelska. Dessutom läggs stor tonvikt på fysisk träning. Under åren vid Militärhögskolan genomförs ett antal praktiska övningar av varierande svårighetsgrad där kadetternas ledarskaps- och samarbetsförmåga ställs på prov. Många praktiska moment genomförs på förband i hela Sverige.

Under 2007 bedrevs under en termin utbildning tillsammans med blivande specialistofficerare. Dessa lämnade Karlberg efter en termin för att gå vidare till respektive fack- och funktionsskola för att sedan anställas.

Traditioner[redigera | redigera wikitext]

Skolan vid Karlberg, som har bytt namn ett flertal gånger, är en av de starkaste traditionsbärarna inom Försvarsmakten, då särskilt inom armén. Ur kursen utses Höga Rådet som har funktion som traditionsbevarare. Ordföranden i Höga Rådet benämns Mäktigaste Man eller Mäktigaste Kvinna och är kadetternas huvudförtroendeman. Totalt finns det närmare 20 personer i Höga Rådet alla med olika funktioner för att värna om traditioner och Kadetternas vardag. Skolan tidigare hade utbildning till kapten bildade dessa ett Gudaråd med motsvarande uppgifter. Gudarådet har sitt ursprung på Sjökrigsskolan och namnet används numera av kadetterna på Militärhögskolan Halmstad. Bland kadetterna kallas ofta Karlbergs slott för Thess Hvita Lustslott.

Managementenheten (ManE)[redigera | redigera wikitext]

Managementenheten (ManE), på Militärhögskolan Karlberg är Försvarsmaktens främste företrädare inom området management. ManE leder och samordnar myndighetens samlade behov inom management- och förvaltningsutbildning. Den utbildning som ManE tar fram ska ge Försvarsmaktens personal erforderlig kompetens inom managementområdet, så att myndighetens verksamhet genomförs i enlighet med förvaltningsmässiga krav.

ManE är en enhet som ingår i Militärhögskolan Karlberg. Tidigare fanns enheten lokaliserad i Solna och senare i Östersund, där enheten fick sitt nuvarande namn och blev en del av Militärhögskolan Östersund. Under en period var enhetens ansvarsområde en del av Försvarshögskolan. Idag är ManE sedan 1 juli 2005 åter i Solna, men på Militärhögskolan Karlbergs slottsområde.

Enheten identifierar också samordningsmöjligheter inom managementområdet med andra myndigheter och verk inom offentlig förvaltning.

Chefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1792-1793: Guvernör Generalmajor Peter Bernhard Piper
  • 1793-1824: Guvernör Generalmajor greve Nils August Cronstedt
  • 1824-1839: Guvernör General Johan Peter Lefrén
  • 1839-1850: Guvernör Överste Adolf Ammilon
  • 1850-1861: Guvernör Generallöjtnant Carl Magnus Thulstrup
  • 1861-1865: Guvernör Överste Carl Gustaf Lagercrantz
  • 1865-1875: Guvernör Överste Lars Johan Malcolm Reenstierna
  • 1875-1882: Överste Greve Gustaf Fredrik Snoilsky
  • 1882-1890: Överste Carl Ludvig Henning Thulstrup
  • 1890-1897: General Gustaf Fredrik Oscar Uggla
  • 1897-1901: Överste Hans Alexander Gustaf Altvater Pantzerhielm
  • 1901-1906: Överstelöjtnant Friherre Adolf Fredrik Constantin Fock
  • 1906-1912: Generallöjtnant Friherre Curt Vilhelm Rappe
  • 1912-1916: Överste Gustaf Bouveng
  • 1916-1921: Överste Erik Nordenskjöld
  • 1921-1926: Generalmajor Jonas Tage Alarik af Klercker
  • 1926-1930: Överste Carl Gustafsson Uggla
  • 1930-1933: Generallöjtnant Achates Ernst Wilhelm af Klercker
  • 1933-1937: Överste Karl Gustaf Emanuel Brandel
  • 1937-1940: Generalmajor Gustaf Vilhelm Petri
  • 1940-1944: Överste Bertil Gustafsson Uggla
  • 1944-1947: Överste Gilbert Nordqvist
  • 1947-1949: Generalmajor Carl Fredrik Reinhold Lemmel
  • 1949-1953: Generallöjtnant Charles Gustaf Uno Malcolm Murray
  • 1953-1958: Generalmajor Bengt Carl Olof Hjelm
  • 1958-1964: Generalmajor Anders Vilhelm Fritiof Grafström
  • 1964-1969: Överste Nils-Ivar Carlborg
  • 1969-1973: Överste av 1. graden Gösta Gärdin
  • 1973-1976: Överste av 1. graden Gunnar Olov Johannes Hallström
  • 1976-1980: Överste av 1. graden Rolf Gustav Vilhelm Frykhammar
  • 1980-1983: Generallöjtnant Curt Ove Leonard Sjöö
  • 1983-1988: Överste av 1. graden Matts Uno Liljegren
  • 1988-1992: Överste Knut Anders Gustaf Anerud
  • 1992-1997: Överste Lars Björkman
  • 1997-1998: Överste Urban Staaff
  • 1999-2001: Överste Jan-Axel Thomelius
  • 2002-2004: Överste Bengt Nylander
  • 2005-2008: Överste Urban Molin
  • 2009-2013: Överste Mats Danielsson
  • 2014-idag: Överste Rikard Askstedt

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 224. ISBN 978-91-631-8699-8 
  2. ^ Uppgift enligt slottsguiden

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 59°20′26″N 18°01′11″Ö / 59.34056°N 18.01972°Ö / 59.34056; 18.01972