Kungsörs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungsörs kommun
Kommun
Kościół w Kungsor.jpg
Kungsör vapen.svg
Kungsörs kommunvapen
Land  Sverige
Län Västmanlands län
Landskap Södermanland och Västmanland
Domsaga Västmanlands domsaga
Läge 59°25′0″N 16°5′0″Ö / 59.41667°N 16.08333°Ö / 59.41667; 16.08333Koordinater: 59°25′0″N 16°5′0″Ö / 59.41667°N 16.08333°Ö / 59.41667; 16.08333
Centralort Kungsör
Areal 227,13 km² (2013-01-01)[1]
245:e största (av 290)
 - land 202,65 km²
 - vatten 24,48 km²
Folkmängd 8 175 (2013-12-31)[2]
240:e största (av 290)
Befolkningstäthet 40,34 invånare/km²[2][1]
109:e högsta (av 290)
Kommunkod 1960
Kungsör Municipality in Västmanland County2.png
Webbplats: www.kungsor.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar inom Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg, Köping, Arboga och Kungsör kommuner.

Kungsörs kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Södermanland och Västmanland. Centralort är Kungsör.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Björskog, Kung Karl, Kungs-Barkarö och Torpa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kungsörs municipalsamhälle inrättades 7 april 1904 och upplöstes 1907 när Kungsörs köping bildades genom en utbrytning ur Kung Karls landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick kommunerna i Kung Karls landskommun.

Kungsörs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsörs köping och Kungsörs landskommun. [3]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings tingsrätts domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavle.

Demografisk utveckling[redigera | redigera wikitext]

Av Wilhelm Thams skrift framgår att år 1840 hade Kungsörs kyrksocknar sammanlagt 4 363 innevånare. År 1950 hade Kungsörs kommun 7 062 innevånare och i dag drygt 8 500. Kungsör tillhörde tidigare Åkerbo härad.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungsörs kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
8 200
1975
  
8 279
1980
  
8 606
1985
  
8 322
1990
  
8 472
1995
  
8 365
2000
  
8 148
2005
  
8 303
2010
  
8 089
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Vapnet, som fastställdes för köpingen 1941, syftar på en tolkning av ortnamnet som "konungarnas vadställe". Kronan avser tre konungar Karl. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974. Sammanläggningsdelen Kung Karl saknade vapen.

Kyrkor i Kungsörs kommun[redigera | redigera wikitext]

Kungsör har fyra gamla och mycket väl bevarade kyrkor, en i varje kyrkosocken i kommunen.

Kung Karls Kyrka uppfördes mellan år 1690–1694. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.y. Kyrkan betalades helt och hållet av Kung Karl XI. Den är i barockstil, korsformig med centralplan och kupol, byggd i murverk av tegel med putsad fasad. Fristående klockstapel med två klockor. Kyrkan är unik på så vis att den är en av mycket få välbevarade kyrkor i världen byggd med en korsformig placering och uppförande där varje utlöpande byggnadsformation/korsdel är placerad i respektive väderstreck Norr-Söder-Väster-Öster.

Kungs-Barkarö kyrka uppfördes omkring år 1300, men den spånklädda tornspiran kom till först på 1600-talet. Arkitekten är okänd. Byggnadstypen är långhus av murverk (gråsten).

Björskogs kyrka är uppförd i etapper mellan år 1200–1807 (har mycket komplicerad byggnadshistoria). Arkitekten är okänd. Byggnadsstilen är nyklassicism, och kyrkan är treskeppig (från början enskeppig), byggd i murverk med putsad fasad. Den har en dopfuntsfot av granit från 1100-talet.

Torpa kyrka, vars kor och sakristia uppfördes år 1075–1149, medan långhuset uppfördes 1300–1499 och vapenhuset 1450–1499, är en tvåskeppig hallkyrka med rak altarvägg. Den är byggd i putsat murverk med sadeltak täckt av järnplåt. Kyrkan har en lång och intressant historia och är delvis betydligt äldre än själva orten Kungsör som den numera tillhör. Den har målningar från minst sex epoker; även bysantinska målningar har påträffats.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SOC SD VP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 23 10 7 3
2 23 10 7 3
45 92,4
34 11
1973 2 22 11 6 4
2 22 11 6 4
45 92,4
35 10
1976 2 21 12 6 4
2 21 12 6 4
45 91,2
33 12
1979 2 21 10 5 1 6
2 21 10 5 6
45 91,0
29 16
1982 2 19 1 8 3 6
2 19 8 3 6
39 92,0
26 13
1985 2 18 1 7 4 7
2 18 7 4 7
39 89,1
24 15
1988 2 19 2 6 5 5
2 19 2 6 5 5
39 85,7
23 16
1991 1 15 2 4 5 4 2 6
15 2 4 5 4 2 6
39 85,3
23 16
1994 2 18 2 1 2 4 2 1 7
2 18 2 2 4 2 7
39 85,5
23 16
1998 4 15 2 1 2 4 2 3 6
4 15 2 2 4 2 3 6
39 79,37
21 18
2002 3 17 7 4 3 5
3 17 7 4 3 5
39 78,00
19 20
2006 2 15 1 8 3 2 8
2 15 8 3 2 8
39 78,33
21 17
2010 2 13 1 2 4 7 1 9
2 13 2 4 7 9
39 82,08
18 21
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Småorter[redigera | redigera wikitext]

Vänort[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/370242/. Läst 19 februari 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]