Kungsgården, Sandvikens kommun
| Kungsgården | |
| Tätort Kyrkby | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Sandvikens kommun |
| Distrikt | Ovansjö distrikt |
| Koordinater | 60°36′N 16°37′Ö / 60.600°N 16.617°Ö |
| Area | 154 hektar |
| Folkmängd | 775 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,03 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7168 |
| Geonames | 2698707 |
  Kungsgårdens läge i Gävleborgs län
| |
 | |
| Wikimedia Commons: Kungsgården, Sandviken Municipality | |
Kungsgården är en tätort i Sandvikens kommun och kyrkbyn i Ovansjö socken.
Kungsgården angränsar till Storsjön och där finns Kungsgårdens enda badplats, Korsikabadet.[2]
Samhället
I Kungsgården finns Ovansjö kyrka, en låg- och mellanstadieskola, förskola, fotbollsplan och Rosenlöfs tryckerimuseum. Dessutom finns här Berglunds Bageri, en coop-butik, en inredningsbutik, gym, frisör, antikbutik, pizzeria, däckverkstad, granngården och några andra företag samt en camping.
Kungsgårdens herrgård ligger strax öster om tätorten.
Historia
Kungsgården har anor från tidig medeltid, byn etablerades långt innan regionens centralort Gävle började byggas på 1400-talet. Ovansjö kyrka som ligger centralt i byn uppfördes redan på 1200-talet, men fick sin nuvarande form vid en större ombyggnad på 1700-talet.
Kungsgården är känd för att Gustav Vasa, under flykt från danska soldater, passerade och gjorde uppehåll i byn. Centralt i Kungsgården ligger Wasaparken, där han höll tal och samlade folk i revolt mot den danske kungen. På platsen har ett monument rests över Gustav Vasa. Fler spår av händelsen kan man finna i gatunamnen; däribland "Flyktsbackavägen".
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Kungsgården 1920–2015[1][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1920 | 400 | ## | ||
| 1930 | 360 | ## | ||
| 1935 | 350 | ## | ||
| 1940 | 525 | ## | ||
| 1945 | 692 | ## | ||
| 1950 | 723 | ## | ||
| 1960 | 1 076 | 192 | ||
| 1965 | 1 184 | 202 | ||
| 1970 | 1 142 | 211 | ||
| 1975 | 1 148 | 210 | ||
| 1980 | 1 050 | 220 | ||
| 1990 | 1 047 | 215 | ||
| 1995 | 1 046 | 216 | ||
| 2000 | 987 | 216 | ||
| 2005 | 998 | 217 | ||
| 2010 | 1 033 | 216 | ||
| 2015 | 775 | 154 | ||
Anm.: Hillsta utbruten 2015
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Arbetarbladet - Artikel om Korsikabadet Arkiverad 20 april 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 65
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015
- ^ Statistiska centralbyrån: Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1990 - 2010 Läst 3 februari 2016
