Kungsholms kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°19′44″N 18°02′55″Ö / 59.32889°N 18.04861°Ö / 59.32889; 18.04861
Kungsholms kyrka
Kyrka
Kungsholms kyrka i juli 2007
Kungsholms kyrka i juli 2007
Land  Sverige
Län Stockholms län
Ort Stockholm
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Stockholms stift
Församling Västermalms församling
Plats Bergsgatan
 - koordinater 59°19′44″N 18°02′55″Ö / 59.32889°N 18.04861°Ö / 59.32889; 18.04861
Invigd 1688
Bebyggelseregistret 21300000004718

Kungsholms kyrka eller det officiella namnet Ulrika Eleonora kyrka är församlingskyrka till Västermalms församling i Stockholms stift. Kyrkans adress är Bergsgatan 1 i Stockholm, men kyrkan och dess kyrkogård inrymmer hela kvarteret Ulrika.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan i Suecia-verket 1703

Kyrkan är en korskyrka. Vid församlingens tillkomst 1671 firades gudstjänster i en liten träbyggnad. Men 1672 började arkitekten Mathias Spieler, svärson till Jean de la Vallée, arbetet med kyrkobyggnaden. Efter det att Karl XI hade skänkt betydande medel till bygget lades grunden den 10 maj 1673 under murmästaren Mårten Hacks ledning. På grund av ekonomiska komplikationer och stridigheter avstannade bygget år 1676. Knappt tio år senare, år 1685, återupptogs bygget. Kyrkan invigdes av ärkebiskopen Olof Svebilius söndagen den 2 december 1688 i närvaro av kungen Karl XI, änkedrottningen Hedvig Eleonora och samtliga kungliga råd. Dock var kyrkans interiör halvfärdig och takvalv saknades.

Ett gravkor i sydöstra korsarmsvinkeln byggdes i slutet på 1730-talet för den framstående Stockholmshandlaren Hans Lenman[1](1683-1739), gift med Märta Kohl (1691-1734). Av ekonomiska skäl dröjde det till 1757 innan kyrkans valvtak stod färdigt. En stentrappa uppfördes 1792-94 vid södra kyrkoporten. Arkitekt var Jean Eric Rehn.

År 1810 uppfördes kyrktornet efter ritning av P.W. Palmroth. Tornets nedre del är uppförd i tegel prydd med lisener. Ovanför den finns en åttasidig kopparklädd kupol, som bär upp lanterninen, där klockorna hänger - storklockan, mellanklockan och prästklockan. Den gamla klockstapeln från 1670-talet på kyrkogårdens nordvästra hörn revs då kyrktornet stod färdigt.

Under 1835 uppfördes det Westinska gravkoret för garvaren Johan Westin i anslutning till det Lenmanska gravkoret.

Genomgripande restaureringar skedde åren 1954-56, då man försökte återge kyrkan dess karolinska karaktär, och 1995-97.

Kyrkans ursprungliga 23 karolinska fönster försvann i samband med restaureringen år 1882. Vid ombyggnaden 1954-56 lyckades man återfinna och rekonstruera dem och 20 av dem ger kyrkorummets dess guldgula ljus. De är alla enhetligt komponerade: under en krona ett bibelspråk, givarens namn samt årtalet 1688.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Altaret[redigera | redigera wikitext]

Altaret i Kungsholms kyrka.

Till altaret utfördes ritningar av Carl Christoffer Gjörwell. Altartavlan, föreställande Kristi Uppståndelse och ansedd som ett mästerverk, är utförd av Fredric Westin och uppsatt 1824. Det berättas, att när biskop Frans Michael Franzén första gången såg den, utbrast han: "Det är ingen tavla, det är en uppenbarelse!" Ett av de änglahuvuden som syns överst på tavlan skall vara ett porträtt av Franzéns dotter.

Predikstolen[redigera | redigera wikitext]

Predikstolen i Kungsholms kyrka.

Även predikstolen är ritad av Gjöwell och tillkom år 1820. Det är empirens första bidrag till kyrkans prydande. Den bekostades av sergeanten Johan Carlgren som finns avporträtterad i sakristian.

Dopfunten[redigera | redigera wikitext]

Det vackra skranket i dopkapellet i Kungsholms kyrka.

Kyrkans förnämsta inventarium är dopkapellet i norra korsarmen, utfört av bildhuggarmästaren och kungsholmsbon Caspar Schröder och skänkt till kyrkan 1707 av fru Elsa Guthermuth. Kapellet har ett skulpterat skrank. På dopfuntens lock sitter Kristus, omgiven av barn. I skrankens fyra hörn finns de fyra evangelisterna och deras symbolfigurer: Matteus (ängeln), Markus (lejonet), Lukas (oxen) och Johannes (örnen).

Bland kyrkans dyrbarheter märkas för övrigt ett dyrbart dopfat av silver i drivet arbete, skänkt av fröken Emerentia von Düben 1713, samt en dopskål av silver, prydd med ett vapen samt bokstäverna M. P. S. M.

Orgeln[redigera | redigera wikitext]

Vy över orgelläktaren i Kungsholms kyrka.

Orgeln på läktaren i västra korsamen invigdes år 1830 och har nu 44 stämmor, fördelade på tre manualer och pedal.

Dekorationerna[redigera | redigera wikitext]

Solsymbol med tetragrammet JHWH i mitten.

Kyrkan äger ett porträtt av Gustav II Adolf, målat av Jacob Elbfass, en gåva från 1684. Det anses vara ett av de bästa portträtten av konungen.

predikstolen finns Gustav II Adolfs kyrkobibel. Den är klädd i guldpressat skinnband med knäppen och beslag i mässing. Den trycktes 1618 och skänktes till kyrkans invigning av bokbindarmästare Bengt Höök.

I koret finns minnesvårdar över åldermännen Jacob Westin och Sjöstedt. Adliga vapen hugfäster minnet av medlemmar av ätterna Adelcrantz, Fleming, Gripenhjelm, Lichton, Reutercrantz, Stjernander m. fl.

Ovanför en av dörrarna finns en solsymbol med tetragrammet JHWH i mitten (se bild till höger).

Kyrkogård[redigera | redigera wikitext]

Skalden Erik Sjöberg (Vitalis) vilar på kyrkogården, likaså den framstående kyrkoherden T. Z. Fuchs (f. 1772, d. 1848) och hans efterträdare, fältprosten C. O. Gravallius (f. 1785, d. 1861).

Den 7 oktober 1979 invigdes en minneslund på kyrkogårdens östra del.

Vitalis gravvård på Kungsholms kyrkogård.
Gravkor med dödskalle (barock).
Garvaren Johan Westins (1784-1834) gravvård.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hans Lenman uppförde Marums säteribyggnad på Ljusterö som stod färdig i början av 1740-talet efter hans död.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]