Kungsindiskt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln använder algebraisk schacknotation för att beskriva schackdragen.
8 Chess rdl40.png Chess ndd40.png Chess bdl40.png Chess qdd40.png Chess kdl40.png Chess bdd40.png Chess l40.png Chess rdd40.png
7 Chess pdd40.png Chess pdl40.png Chess pdd40.png Chess pdl40.png Chess pdd40.png Chess pdl40.png Chess d40.png Chess pdl40.png
6 Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess ndd40.png Chess pdl40.png Chess d40.png
5 Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png
4 Chess l40.png Chess d40.png Chess pll40.png Chess pld40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png
3 Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png
2 Chess pll40.png Chess pld40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess pll40.png Chess pld40.png Chess pll40.png Chess pld40.png
1 Chess rld40.png Chess nll40.png Chess bld40.png Chess qll40.png Chess kld40.png Chess bll40.png Chess nld40.png Chess rll40.png
a b c d e f g h

Ställning efter 1.d4 Sf6 2.c4 g6.

8 Chess rdl40.png Chess d40.png Chess bdl40.png Chess qdd40.png Chess l40.png Chess rdd40.png Chess kdl40.png Chess d40.png
7 Chess pdd40.png Chess pdl40.png Chess pdd40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess bdd40.png Chess pdl40.png
6 Chess l40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess pdd40.png Chess l40.png Chess ndd40.png Chess ndl40.png Chess d40.png
5 Chess d40.png Chess l40.png Chess pld40.png Chess pll40.png Chess pdd40.png Chess l40.png Chess pdd40.png Chess l40.png
4 Chess l40.png Chess pld40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess pll40.png Chess pdd40.png Chess l40.png Chess d40.png
3 Chess d40.png Chess l40.png Chess nld40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess pll40.png Chess d40.png Chess l40.png
2 Chess pll40.png Chess d40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess bll40.png Chess bld40.png Chess pll40.png Chess pld40.png
1 Chess rld40.png Chess l40.png Chess d40.png Chess qll40.png Chess nld40.png Chess rll40.png Chess kld40.png Chess l40.png
a b c d e f g h

Exempelparti: Jeroen Piket - Garry Kasparov, 1989.
Ställning efter 14...Sg6 [1]

Kungsindiskt är en schacköppning. Öppningen har de två varianterna Kungsindiskt försvar och Kungsindiskt angrepp. Försvars-varianten spelas av vit. Angreppsvarianten spelas oftast av svart. Eftersom den spelas sällan av vit syftar Kungsindiskt försvar på när svart spelar den.

Till höger visas den typ-ställning som utmärker öppningen. Denna ställning brukar uppkomma efter dragen: 1.d4 Sf6 2.c4 g6. Det vanligaste draget härefter är 3.Sc3 men han kan även spela 3.g3 eller 3.Sf3. Det nu därefter utmärker svarts spel är att spela dragen ...d6, O-O (rockad) samt ...e5. Därefter kommer ofta en bondeattack på kungsflygeln.

De olika varianters popularitet bevisas när man betänker att öppningen ägnas 44 poster i ECO-klassificeringen: mellan E60 och E99 för det kungsindiska försvaret, mellan A07 och A08 för det kungsindiska angreppet (Barczas system), och mellan A48 och A49 för irreguljära varianter inom det kungsindiska försvaret.[1]

Öppningen räknas till de hypermoderna som blev populära på 1920-talet. Det innebär att man undviker att sätta en bonde i brädets centrum, utan låter motståndarens bönder ockupera det, samtidigt som man försöker rikta sina pjäser dit och successivt bygga upp ett tryck mot motståndarens "stolta" bönder. Namnet indiskt kommer från en kritiker som ansåg att strategin var lika exotiska som kom den från Indien.

Vit har flera möjligheter att tillgå. En sorts huvudvariant är att han rockerar på kungsflygeln och satsar på att spela upp bönderna på damflygeln, innan svart hunnit få upp sina på kungsflygeln. En annan vanlig variant är den så kallad Sämischvarianten, där vit i stället spelar f3, Le3, Dd2 och gör lång rockad, varefter han själv satsar på att angripa på kungsflygeln, vilket tvingar svart att inleda aktion någon annanstans, till exempel i centrum eller på damflygeln.

Kungsindiskt räknas som en vild öppning. Den har tillhört huvudarsenalen för angreppsspelare som de förra schackvärldsmästarna Garry Kasparov och Bobby Fischer. Huruvida den egentligen är korrekt finns vissa kritiker som betvivlar, men den är trots det populär på alla nivåer.

Systematisk lista över variationer[redigera | redigera wikitext]

  • 4.Sf3 d6
    • Smyslovs system 5.Lg5
    • Fianchettovariationen 5.g3
      • Jugoslaviskt system 5...O-O 6.Lg2 c5
        • Pannos variation 7.O-O Sc6 8.d5
      • Klassiska variationen 5...0-0 6.Lg2 Sbd7 7.0-0 e5
        • Huvudvariationen 8.e4 c6 9.h3
      • 5...O-O 6.Lg2 Sc6 7.O-O
        • Pannos variation 7...a6
        • Spasskys variation 7...Lf5
        • Simagins variation 7...Lg4
        • Uhlmanns (Szabos) variation 7...e5
      • Larsens system 5...O-O 6.Lg2 c6 7.O-O Lf5
      • Kavaleks (Bronsteins) variation 5...O-O 6.Lg2 c6 7.O-O Da5
  • 4.e4 d6
      • 5.Le2
        • Averbakhs system 5...0-0 6.Lg5
          • Huvudvariationen 6...c5 7.d5 e6
        • Semi-Averbakhs system 5...0-0 6.Le3
      • Accelererat Averbakhs system 5.Lg5
      • Sämischs variation 5.f3
        • 5...0-0 6.Le3
          • Fördubblad fianchetto-variation 6...b6
          • Ortodoxa variationen 6...e5
            • 7.d5
              • Huvudvariationen 7...c6 8.Sge2 cxd5
              • Bronsteins variation 7...Sh5 8.Dd2 Dh4+ 9.g3 Sxg3 10.Df2 Sxf1 11.Dxh4 Sxe3 12.Ke2 Sxc4
            • 7.Sge2 c6
          • 6...Sc6
            • Pannos formation 7.Sge2 a6
              • Huvudvariationen 8.Dd2 Tb8
            • Rubans variation 7.Sge2 Tb8
          • Byrnes varition 6...c6 7.Ld3 a6
      • Fyra bönders anfall 5.f4
        • Dynamiska linjen 5...O-O 6.Sf3 c5 7.d5
        • Florentines gambit 5...O-O 6.Le2 c5 7.d5 e6 8.Sf3 exd5 9.e5
        • Huvudvariationen 5...O-O 6.Le2 c5 7.Sf3 cxd4 8.Sxd4 Sc6 9.Le3
        • Sex bönders anfall 5...O-O 6.Le2 c5 7.d5 e6 8.dxe6 fxe6 9.g4 Sc6 10.h4
      • Pomars system 5.g3 O-O 6.Lg2 e5 7.Sge2
      • Makagonovs system 5.h3
      • 5.Sf3
        • 5...0-0
          • 6.Le2
            • Klassiska variationen 6...e5
              • Gligoric-Taimanovs system 7.Le3
              • Petrosians system 7.d5
                • Steins variation 7...a6
                • Huvudvariationen 7...Sbd7
                  • Keres variation 8.Lg5 h6 9.Lh4 g5 10.Lg3 Sh5 11.h4
              • Anderssons variation 7.dxe5
              • Ortodoxa variationen 7.0-0
                • Donners variation 7...c6
                • 7...Sbd7
                  • Huvudvariationen 8.Te1 c6 9.Lf1 a5
                • Aronin-Taimanovs variation (Jugoslaviskt anfall/Mar del Platas variation) 7...Sc6
                  • 8.d5 Se7
                    • Bajonettanfallet 9.b4
                    • Huvudvariationen 9.Se1 Sd7 10.f3 f5
                      • Benkos anfall 11.g4
            • Kazakhs variation 6...Sa6
          • Larsens variation 6.Le3
          • Zinnowitz variation 6.Lg5
      • Kramers system 5.Sge2


Partiexempel[redigera | redigera wikitext]

Vit: Vladimir Kramnik

Svart: Garry Kasparov

München, Tyskland, 1994

1.d4 Nf6 2.c4 g6 3.Sc3 Lg7 4.e4 d6 5.Sf3 O-O 6.Le2 e5 7.d5 a5 8.Lg5 h6 9.Lh4 Sa6 10.O-O Ld7 11.Sd2 Sc5 12.b3 Sfxe4 13.Lxd8 Sxc3 14.De1 Tfxd8 15.Tc1 Sxa2 16.Ta1 Sb4 17.Ld1 e4 18.Tb1 Te8 19. De3 f5 20.h4 Tf8 21.g3 Tae8 22.Kg2 Sbd3 23.Tg1 f4 24.gxf4 Txf4 25.h5 g5 26.Tf1 Th4 27.Th1 Tf4 28.Tf1 Tef8 29.f3 Th4 30.fxe4 Sf4 31.Kg1 Scd3 32.e5 Sxe5 33.Tc1 Th3 34.Sf3 g4 35.Sxe5 Txe3 36. Sxd7 Sh3 37.Kg2 Txf1 38.Kxf1 g3 39.Kg2 Sf4 0-1

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Chess ECO Help” (på Engelska). Chessgames.com. http://www.chessgames.com/chessecohelp.html. Läst 27 december 2009. 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. Spela genom partiet på chessgames.com

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]