Kurder i Sverige
Denna artikel behandlar folkgruppen kurder i Sverige.
Innehåll |
[redigera] Kurder i Sverige
Uppskattningsvis befinner sig 100 000–150 000 kurder i Sverige och majoriteten bor i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Västerås och andra storstäder. Den tätaste koncentrationen av kurder i jämförelse med befolkningen finns i Uppsala kommun, där det bor över 60 000 kurder. I Stockholm är det många kurder som är bosatta i Botkyrka kommun och Huddinge kommun. Anledningen till att de intellektuella kurdiska flyktingarna i större utsträckning valt Sverige som exilland är att Sverige haft en kulturell image.[1] Det finns ett 50-tal kurdiska författare i Sverige och även ett dussintal kurdiska bokförlag.[1]
Kurder ser sig som ett unikt folk över eller inom nationsgränserna och är minoriteter i sina nuvarande länder men i majoritet i sina ursprungliga geografiska områden.
Merparten av kurderna i Sverige kommer från Turkiet, men det finns även kurdiska invandrare från Irak, Iran och Syrien. Svensk statistik anger endast nationalitet varför det exakta antalet kurder i Sverige inte låter sig fastställas. Den äldsta gruppen är kurdisktalande invandrare från Konyaprovinsen i centrala Anatolien vilka började invandra som arbetskraft under 1960-talets mitt. Eftersom kurder registreras efter sitt medborgarskap istället för etnicitet är det svårt och avgöra hur många kurder det bor i Sverige. Detta får till följd av kurder från Turkiet i Sverige har blivit kallade "turkar".[2]
Redan 1967 kom några kurdiska studenter till Uppsala. I samband med militärkuppen i Turkiet 1971 skedde den första flyktinginvandringen av kurder till Sverige. I samband med amnestin 1974 återvände en del kurder till Turkiet medan andra blev kvar. Därefter har invandringen och framförallt flyktinginvandringen från Turkiet till Sverige tilltagit.
Den näst största gruppen är kurder från Irak. De började flytta in i Sverige vid 1970-talets mitt. Sedan dess har denna invandrings flyktingkaraktär accentuerats och kurderna från Irak är den grupp som vuxit snabbast under 1980-talet till följd av kriget mellan Iran och Irak, och senare under 1990-talet efter Kuwait-kriget och det fortsatta förtrycket i Irak, trots att den kurdiska delen av Irak åtnjöt ett visst mått av självständighet med eget parlament.
Från Iran har den kurdiska invandringen varit relativt liten. Merparten torde vara studenter, men en del är flyktingar.
Kurdistan i Norra Irak förväntas förena alla dessa kurder som anser sig vara utan jord och land. Masud Barzani har redan inlett demokratiseringsprocessen i Kurdistan-Norra Irak och samhällsbyggandet fortsätter för fullt varför Europa räknar med att det kommer att ske en rejäl minskning av antal kurder som bor i länder som Tyskland och Sverige eftersom många kurder kommer att vilja flytta till sitt efterlängtade hemland Kurdistan för att delta i samhällsuppbyggnaden.
[redigera] Kurdernas ankomst till Sverige i kronologisk ordning
- 1967 - 1970 Några kurdiska studenter från södra Kurdistan utvisades efter fängelsestraff från Turkiet, Sverige tog emot dem. De fortsatte med sina studier i Uppsala. Två år senare kom några kurder från norra Kurdistan och sökte asyl i Uppsala.
- 1971 - 1975 Militärkuppen i Turkiet. 1973-03-12, Fredsavtalet i Irak bröts. Många kurder kom till Uppsala.
- 1975 Huddinge blir den första kommunen med möjlighet till kurdiska som hemspråksundervisning.[3]
- 1976 - 1980 Militärkupp i Turkiet. 1980-09-12, Massmordet mot kurder i Marash provinsen. Gerillakriget i södra Kurdistan, revolt mot shahen i Iran. Hårdnade klimat for kurder i Syrien, hundratals kurder kom och sökte asyl, familjeanknytning.
- 1984 Beslöt Universitets- och Högskoleämbetet att bedriva undervisning på kurdiska vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm där bland annat Reso Zilan arbetade.[4]
- 1981 - 1985 Under militärjuntan i Turkiet flydde kurdiska oppositionen till grannländerna i Syrien och Irak. Kriget mellan Iran och Irak och krigföring mot kurder i båda länderna. Kriget i Libanon orsakade att hundratals kurder sökte asyl i Sverige, många bosatte sig i Uppsala.
- 1986 - 1990 Svåra förhållanden i Turkiet, gasattacker i Halabja 1988.03.16. Massaker i södra Kurdistan, massflykt av irakiska kurder till Turkiet, förändringar i staterna, gerillakriget i norra Kurdistan. Tusentals kurder sökte asyl i Sverige, många av dem bosatte sig i Uppsala. 1991-1995 Kuwaitkriget. Kriget i södra Kurdistan massflykt från norra Kurdistan. Kurder fortsatte komma till Uppsala från olika hemländer, familjeanknytning.
- 1996 - Fortsatt invandring av kurder till Uppsala, mest från norra Kurdistan och södra Kurdistan, samt familjeåterförening. Invandring till Uppsala fortsätter... Kurder som kom till Uppsala har tagits väl emot av myndigheterna genom tvåspråkiga tjänstemän, tolkar, modersmålslärare och annan personal inom socialsektorn. Genom hjälp till självhjälp hjälpte Uppsalaboende kurder varandra. Enligt en del uppskattningar bor mellan 4 500-5 000 kurder i Uppsala. Uppsala är en av de största bosättningarna av kurder i Sverige.
[redigera] De första kurderna i Sverige
Den första kurden som kom till Sverige 1893 var läkaren Mirza Seid från iranska Kurdistan och den andra kom hit utsänd som ambassadör från Osmanska riket, Cherif Pascha som bodde i Stockholm i 10 år mellan 1898-1908.[5]
Den första kurdiska flyktingen var Sleman Alexander Knutas som föddes 1911 och som dog 1981. Sleman flydde genom Ryssland och hamnade i Gammalsvenskby, ett svenskt samhälle i Ukraina, där han blev adopterad av en familj till Sverige där han befann sig tills han dog på Gotland.[6]
Den förste studenten i Sverige var Selahaddin Rastgeldi (1927-1986), han kom till Sverige för att studera medicin på Karolinska institutet 1947 och avlade sin medicine doktorsexamen 1957. 1966 medverkade han i bildandet av Svenska Kurdkommittén 1966. Selahaddin öppnade sen sin läkarmottagning på Strandvägen på Östermalm. [7]
Den förste som sökte politisk asyl var Jamal Alemdar år 1965, tidigare studerade han i Istanbul där han och några vänner försökte grunda organisationen Kurdiska studentförbundet i Europa men blev trakasserade, torterade och fängslade.
[redigera] Konflikter
Då kurdiske ledaren Abdullah Öcalan gripits i Kenya den 16 februari 1999 började exilkurder runtom i Europa demonstrera, bland annat i Sverige. I Stockholm ockuperade PKK-aktivister Stockholms arbetarekommuns lokaler i Folkets hus och för tillfället tomma Greklands konsulat i Stockholm. I Malmö ockuperades Vänsterpartiets lokaler, och i Göteborg förekom också protester mot gripandet. Den 20 februari samma år samlades omkring 5 000 kurder, bosatta i hela Sverige, för att demonstrera i Stockholm [8].
[redigera] Sport
- Dalkurd FF (fotbollsklubb i Borlänge)
[redigera] Kända svenskkurder
|
|
|
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar och källor
- Kurdishlibrary.org - Officiella hemsidan
- Världens första Kurdiska bibliotek - "Sverige är sedan 70-talet värd för kurdisk litteratur i exil"
- Artikel skriven av Emine Onatli i Aftonbladet 2005-05-10 Sverige – ett kurdiskt kulturcentrum av rang
- Artikel skriven av Andrea Valderrama i SR 2007-03-12 Kurder i Sverige får hjälp att återvända
- Flest kurder i vallokalerna i Sverige
- [ http://www.dram.gov.tr/page.php?id=51]
[redigera] Referenser
- ^ [a b] http://www.saradistribution.com/img/saradistr_press1.gif
- ^ http://www.bra.se/extra/pod/?module_instance=12&action=pod_show&id=29
- ^ [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.98]
- ^ [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.97]
- ^ [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.20]
- ^ [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.45]
- ^ [Rohat Alakom - Kurderna, fyrtio år i Sverige s.46]
- ^ Horisont 1999, Bertmarks förlag, sidan 30 - Våldsamma protester sedan Öcalan gripits i Kenya
|
|||||||||||
