Kurfurstendömet Hessen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kurfurstendömet Hessen
Tyska: Kurfürstentum Hessen

1803–1866
Flagga Vapen
Gult markerar Kurhessens territorier på stora kartan samt dess exklaver i Schaumburg och Schmalkalden på de två mindre kartorna ovan.
Gult markerar Kurhessens territorier på stora kartan samt dess exklaver i Schaumburg och Schmalkalden på de två mindre kartorna ovan.
Huvudstad Kassel
Språk Tyska


Bildades 1803
 – bildades genom Napoleonkrigen
 – bildades ur Lantgrevskapet Hessen-Kassel
Upphörde 1866
 – upphörde genom Tyska enhetskriget
 – uppgick i Hessen-Nassau
Areal 9 370 km²
Folkmängd
 – befolkningstäthet
754 100[1] (1865)
81 inv/km²
I dag del av Hessen

Kurfurstendömet Hessen även kallat Kurhessen, var ett kurfurstendöme i Tyska förbundet, 1803-07 samt 1813-66. Efter tyska enhetskriget 1866 annekterades det av Preussen och uppgick i provinsen Hessen-Nassau. Större delen av Kurhessen ingår idag i förbundslandet Hessen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kurfurstendömet Hessen bestod av stamlandet (Egentliga Hessen), furstendömet Hersfeld, storhertigdömet Fulda, furstendömet Hanau, grevskapet Schaumburg, herrskapet Schmalkalden och några smärre områden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hessen-Kassel fick kurvärdighet 1803 och kallades därefter Kurfurstendömet Hessen eller kort Kurhessen. Även om Tysk-romerska riket upplöstes tre år senare, fortsatte kurfurstarna av Hessen att använda sin kurfurstetitel ända till 1866. Under Napoleonkrigen erövrades Hessen-Kassel av fransmännen och 1807-1813 tillhörde området Kungariket Westfalen, men återfick sedan självständighet under samme furste som tidigare.[2]

Som ytterligt reaktionär gjorde sig Vilhelm I mycket impopulär. Hans son Wilhelm II av Hessen-Kassel måste 1831 underteckna en förhållandevis demokratisk konstitution. Denne förlade sitt residens i Hanau och utnämnde sonen Vilhelm II av Hessen-Kassel till medregent. Tillsammans med ministern Ludwig Hassenpflug förde de en energisk kamp mot lantdagen. Sonen Fredrik Vilhelm I av Hessen-Kassel tvingades till stora eftergifter 1848 men fick övertaget under reaktionen 1850.[2]

Lantdagen upplöstes, en av kurfursten tillkallad bayersk-österrikisk armékår besatte landet, och 1852 infördes en ny, författning med en mer kringskuren demokrati. Preussarna, som samarbetade med den liberala oppositionen, blandade sig upprepade gånger i landets angelägenheter och tvingade 1862 fursten att åter införa författningen av 1831.[2]

Kurhessen ställde upp på Österrikes sida i det tyska inbördeskriget 1866, varefter det annekterades av Preussen som provinsen Hessen-Nassau. Den siste kurfursten hade ingen direkt legitim arvinge, utan huvudmannaskapet för ätten övergick till hans syssling Fredrik Wilhelm, som använde sig av titeln lantgreve av Hessen-Kassel, även om ätten inte längre hade någon suverän furstevärdighet.

Kurfurstar (1803-1866)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bevölkerung: Kurfürstentum Hessen-Kassel (HEK)
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1200-03.
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hessen, 1904–1926.