Kurt Masur
| Kurt Masur | |
 Kurt Masur | |
| Född | 18 juli 1927[1][2][3] Brzeg[4], Polen |
|---|---|
| Död | 19 december 2015[5][1][3] (88 år) Greenwich[5], USA |
| Begravd | Südfriedhof |
| Medborgare i | Tyskland och Östtyskland |
| Utbildad vid | Hochschule für Musik und Theater „Felix Mendelssohn Bartholdy“ Leipzig  |
| Sysselsättning | Dirigent[6], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Hochschule für Musik und Theater „Felix Mendelssohn Bartholdy“ Leipzig |
| Gift med | Irmgard Kaul Tomoko Sakurai |
| Barn | Ken-David Masur (f. 1977) |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Webbplats | kurtmasur.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Kurt Masur, född 18 juli 1927 i Brieg, Schlesien, död 19 december 2015 i Greenwich, Connecticut[7], var en tysk dirigent, företrädesvis känd för sina tolkningar av tysk musik från romantiken.
Masur studerade piano, komposition och dirigering i Leipzig. Han dirigerade Dresdner Philharmonie under tre år fram till 1955–1958 och 1967–1972. Han arbetade också med Komische Oper Berlin. 1970 blev han kapellmästare för Gewandhausorkester Leipzig, en befattning han innehade till 1996 då han utnämndes till hedersdirigent.
1991 efterträdde han Zubin Mehta som ledare för New York Philharmonic och kvarstod i befattningen till 2002. Mellan 2000 och 2007 var han chefsdirigent för London Philharmonic Orchestra, samtidigt som han var ledare för Orchestre National de France 2002–2008. På sin 80-årsdag, den 18 juli 2007, dirigerade han musiker från båda orkestrarna vid en Proms-konsert i London.
Under många år var Masur lojal mot regimen i DDR. 1982 mottog han Nationalpreis der DDR. Hans inställning till regimen förändrades 1989 efter arresteringen av en gatumusikant i Leipzig. Han ingrep vid en demonstration den 9 oktober 1989 i Leipzig[8] och förhandlade fram ett slut på konfrontationerna som annars skulle kunnat innebära att säkerhetsstyrkorna attackerade demonstranter på samma sätt som skedde i april och juni på Himmelska fridens torg.[9][10]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Arbetets baner, 1971- Johannes R. Becher-medaljen, 1975
Folkvänskapens stjärna, 1980- Zwickaus Robert Schumann-pris, 1981[11]
DDRs nationalpris, 1982- Hedersdoktor vid Leipzigs universitet, 1984
- Hedersmedborgare i Leipzig, 27 december 1989[12]
Riddare av Hederslegionen- Hanns Martin Schleyer-Preis, 1991
- Osgar, 1998
Kommendörskors av Republiken Polens förtjänstorden, 15 oktober 1998[13]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem, 2007- Internationaler Mendelssohn-Preis zu Leipzig, 2007[14]
- Urania-Medaille, 2010
- Leo-Baeck-Medaille, 2010
- Deutscher Staatsbürgerpreis, 2011
- Kulturpreis der deutschen Freimaurer, 2012[15]
- Steiger Award
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Kurt Masur officiell webbplats
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Kurt Masur, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Kurt Masur, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Kurt Masur, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, The New York Times.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Margalit Fox: Kurt Masur Dies at 88; Conductor Transformed New York Philharmonic in: The New York Times, 19 december 2015, läst 28 december 2015.
- ^ Daniela Marquardt (20 december 2015). ”Världsberömde dirigenten Kurt Masur död” (på svenska). Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6330509. Läst 20 september 2021.
- ^ Chronik der Wende - Die Sechs von Leipzig (tyska)
- ^ Chronik der Wende - Kurt Masur (tyska)
- ^ läs online, www.schumann-portal.de, läst: 20 november 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.leipzig.de.[källa från Wikidata]
- ^ Monitor Polski, 16 februari 1999, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.mendelssohn-stiftung.de, läst: 22 november 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Hannoversche Allgemeine Zeitung, Verlagsgesellschaft Madsack, läs online, läst: 3 mars 2022.[källa från Wikidata]