Kustö biskopsborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 60°24′28″N 22°28′29″Ö / 60.40778°N 22.47472°Ö / 60.40778; 22.47472

Kustö biskopsborg
Rum i ruinerna.

Kustö biskopsborg, är belägen vid Pikisfjärden i S:t Karins i landskapet Egentliga Finland, cirka 13 kilometer fågelvägen från Åbo i Finland. En utställning om borgen finns på Kustö gård[1]

Borgens historia[redigera | redigera wikitext]

Någon form av anläggning byggdes åt biskopen i Åbo stift under medeltiden. Den omnämndes första gången i skriftliga källor 7 november 1295 av biskop Magnus I. Det är inte känt om den platsen är en samma som den där borgen senare byggdes.[2] Paul Juusten skriver i biskopskrönikan på 1570-talet att bogen byggdes av Ragvald II (1308-1321), som var efterföljare till Magnus I. Möjligen var borgen kan ursprungligen ha varit av trä men byggandet av stenborgen fortgick under hans efterföljare. På 1300-talet hade borgen nått sin full storlek men standarden var ännu låg. [3]1400-talet lät Magnus Tavast förstärka borgen till skydd för handeln och försvaret.[4] Då började man tala om borg i stället för gård. Den sista biskopen på borgen var Arvid Kurck som flydde för danskarna över Bottniska viken 1522, men drunknade.[5] Borgen förstörde på Gustav Vasas befallning 1528.

Byggnadsskeden[redigera | redigera wikitext]

Borgen var under sin glans dagar enastående för förhållandena på den finska sidan av riket. Det första byggnadsskedet innefattade i nordöst en gård av sten med tre rum och källare Det andra skedet innbar att borgen fick sin ringmur I det tredje skedet byggdes den södra flygeln och ingången flyttade till den södra sidan.

Jordmånen och det växlande vattenståndet gjorde att grunden inte höll. Murar lutade och sprack.

Det fanns en yttre försvarsmur från 1400-talet med pålar nerslagna i vattnet. Pålverket upptäcktes så sent som 1992. Kring 3000 pålar har påträffats.

Växtfynd[redigera | redigera wikitext]

Fynden visar att man kände till att sädeslagen korn, havre, råg och vete. Hampa användes för grövre tyg, nät och rep. Borgens öl smaksattes med humle. Rester av palsternacka, bolmört, porsskelört, nötter, smultron, blåbär, hallon, tranbär och kråkbär har hittats.[5]

Glansdagar[redigera | redigera wikitext]

Borgen upplevde sina glansdagar under Magnus II Tavasts tid på 1400-talet. Han skall ha byggt största delen av borgen. Omkring 1485 förstördes borgen i en stor eldsvåda. Borgen återuppbyggdes 1489-1500 av Magnus III Stjernkors. Men han klagade på de hög kostnaderna. Byggnadsarebtet fortsatte in på 1500-talet. Danskarna intog borgen 1522 och biskopen flydde men drunknade. Kanonerna som skulle försvara borgen hade tagits för att försvara Åbo slott. Borgen intogs på nytt av Gustav Vasas styrkor för att den katolska kyrkan inte skulle få ett nytt fotfäste.1523 innehades det av Søren Norby, från vilken det erövrades av svenska trupper samma år.[6]

Stenmaterial från borgen har eventuellt använts för att bygga förborgen till Åbo slott och Pikis kyrka. En sjunken pråm lastad med sten från borgen har hittats. På 1800-talet togs tegel för att renovera Kastelholms slott.[5]

Forskning och restaurering[redigera | redigera wikitext]

Forskningen kring och restaureringen av borgen inleddes på 1800-talet. Sedan 1985 har både traditionell antikvarisk forskning, geologisk, botanisk och zoologisk forskning skett på området.[5] Den gamla igenmurade porten från sjösidan har upptäckts.[7]


Borgens betydelse[redigera | redigera wikitext]

Den var vid sidan av Läckö biskopsborg, som innehades av Skarabiskopen, det medeltida Sveriges största biskopsborg om man räknar till omfång och styrka. Åbobiskopen hade inte bara inre fiender att oroa sig över, utan även yttre, vilket bland annat bevisas av att fientliga styrkor från Novgorod brände Kustö biskopsborg 1318. Troligtvis var denna borg byggd i trä, men senare under samma sekel växte stenmurarna, även om borgens byggnadsskeden är svårfångade i brist på skriftliga dokument och fram till slutet av 1900-talet bristfälliga arkeologiska undersökningar. Dock har utgrävningar de senaste två decennierna börjat ge nytt ljus åt dess äldsta historia.

Borgen ombyggdes av biskop Magnus Tavast under början av 1400-talet. 1523 innehades det av Søren Norby, från vilken det erövrades av svenska trupper samma år.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Suna, Antti & Lounatvuori, Irma (2009). Kuusiston linna ja kartano: guide. Museiverket. ISBN ISBN 978-951-616-195-5 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Museiverket: Kustö gård
  2. ^ Suna & Lounatvuori 2009, s. 8–9.
  3. ^ Suna & Lounatvuori 2009, s. 10–11.
  4. ^ Katajala.net
  5. ^ [a b c d] ”Kuusiston linnan historiaa”. Museiverket. http://www.nba.fi/fi/museot/muita_kohteita/kuusiston_piispanlinna/historia. 
  6. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 357-58 
  7. ^ Kolehmainen, Rami (25 augusti 2010). ”Kuusiston linnanraunioiden löytö muuttaa historiaa”. Yle.fi Kulttuuriuutiset. http://yle.fi/uutiset/kuusiston_linnanraunioiden_loyto_muuttaa_historiaa/1930875. Läst 26 augusti 2010. 
  8. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 357-58 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

http://www.visitkaarina.fi/kustö-biskopsborg-och-gård