Kvanne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvanne
Archangelica officinalis a2.jpg
Systematik
Domän Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Araliaordningen
Apiales
Familj Flockblommiga växter
Apiaceae
Släkte Kvannesläktet
Angelica
Art Kvanne
A. archangelica
Vetenskapligt namn
§ Angelica archangelica
Auktor L.
Koehler1887-GardenAngelica.jpg
Hitta fler artiklar om växter med

Kvanne (Angelica archangelica) är en tvåårig ört tillhörande familjen flockblommiga växter. Plantan har ofta en stark lukt, i synnerhet underarten strandkvanne. Båda underarterna har grova rötter och upprepat sammansatta blad där småbladen är grovt sågade. Stjälken är ihålig, slät och kan ofta ha en rödaktig ton. Under plantans första år har den inga blommor utan endast blad som växer mer eller mindre direkt ifrån marken. Det är först under plantans andra år som den når sin fulla höjd och de blekgröna blommorna slår ut.

Underarter och varieteter[redigera | redigera wikitext]

Arten är mångformig och ett flertal underarter kan urskiljas. Hybrider mellan underarterna är ganska vanligt.

  • Fjällkvanne (subsp. archangelica) - den känns igen på att dess blomskaft är ungefär lika långa som svepebladen. Fjällkvanne växer i Nordens fjälltrakter och blommar en månad senare än strandkvanne, mellan juli och augusti. Den är ganska vanlig och påträffas vid våt, rikare sand- och torvmark exempelvis bäckkanter, kallkällor, videsnår, rasbranter, ängar och älvstränder. Finns även som odlad som senare blivit förvildad. Fjällkvannen blir mellan 50 och 100 centimeter hög, stjälken är upptill oftast kal. Den har blad med grovsågade småblad som har nedlöpande bas. Blomflockarna är klotformiga och grönaktiga, då de blommar mellan juli och augusti, med 20 till 40 kala strålar.
  • Grönsakskvanne (subsp. majorum) - underarten förekommer inte vild utan har uppstått i kultur i Norge.
  • Strandkvanne (subsp. litoralis) - den känns igen på att dess blomskaft är dubbelt så lång som dess svepeblad. Den förekommer i norra Europa och i Norden växer den längs hela kusten, men är mera sällsynt längs svenska norrlandskusten än motsvarande kuststräcka på finska sidan. Den blommar mellan juni och juli. Innan strandkvanne har vuxit till full storlek, och då man jämför endast vegetativa karaktärer, så kan den möjligen förväxlas med strandloka (Ligusticum scothicum).
  • subsp. himalaica - förekommer i Himalaja.

Användningsområde[redigera | redigera wikitext]

Kvanne har tidigare använts som medicinalväxt, krydda och har även kanderats som konfektyr. Samerna åt förr även fjällkvanne inlagd i renmjölk. Både Olav Tryggvasons saga och den norska Gulatingslagen skriver om så kallades "kvannehagar", fält där kvanne redan kring år 1100-1200 odlades för användning antingen i matlagning eller som medicinalväxt. Kvanne har haft en mycket stor betydelse som föda och var tillsammans med lök en av de första växter som odlades i Norden.[källa behövs] De norrmän som befolkade Island och Färöarna förde med sig kvanne, som nu växer vild eller förvildad över stora delar av dessa öar.

I de isländska lagarna skyddas kvanne på samma sätt som bärande träd i svensk lag. I danska och svenska källor förekommer den däremot sparsamt. I svenska skriftliga källor omtalas den första gången hos Peder Månsson på 1520-talet. Den förekommer under namnet Angelica i Henrik Harpestrengs Liber Herbarum på latin, men omnämns inte i hans danskspråkiga arbeten. På fornnorska kallas arten hvønn. Namnet kvanne finns inte belagt i svenskan förrän i Carl von Linnés Flora Dalecarlica 1734.[1]

Kvanne ger likörerna Chartreuse och Benedictine deras karaktäristiska smaker[2]. Kvannens rötter och frön används ibland vid framställningen av absint[3]. Ända sedan början av 1600-talet och även idag odlas kvanne i Marais Poitevin, nära staden Niort i det franska departementet Deux-Sèvres. Kvanne har även använts för att smaksätta spritdrycker. Kvanne kan även beredas till substitut för tobak.

Artens namn[redigera | redigera wikitext]

Arten har tidigare klassificerats som Archangelica officinalis (av Franz Georg Hoffmann) samt som Angelica officinalis. Artepitetet archangelica kommer ifrån det grekiska ordet arkhangelos som betyder ärkeängel. Detta artepitet valdes eftersom enligt en myt skulle ärkeängeln Gabriel (ängel) ha förordat kvanne som medicinalväxt. På engelska kallas den oftast för Garden Angelica, men både Holy Ghost och Wild Celery används synonymt vilket också reflekterar myterna kring arten samt dess användningsområden.

Samerna kallar fjällkvanne för Bosko eller Påsko.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, Inger Larsson s. 75
  2. ^ The Plant-Book (andra upplagan). Mabberley, D. J. 1997 Cambridge University Press. ISBN 0-521-41421-0.
  3. ^ http://wormwoodsociety.flannestad.com/texts/debrevans_98_107.pdf

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]