Kvarken
Kvarken (i äldre litteratur stavat Qvarken, finska: Merenkurkku, "Havshals") är namn på två breda sund i havet mellan Finland och Sverige. Kvark är ett gammalt ord för strupe eller hals.[1]
Södra Kvarken skiljer Bottenhavet från Ålands hav och Norra Kvarken skiljer Bottenviken från Bottenhavet och är en del av världsarvet.
Med enbart "Kvarken" avses vanligen Norra Kvarken som är den smalaste delen av Bottniska viken, mellan Umeå och Vasa. Den västligaste delen av denna, mellan Holmöarna och svenska fastlandet, benämns även Västra Kvarken, medan den östligare delen benämns Östra Kvarken.
Färjetrafik för gods och passagerare finns mellan Holmsund och Vasa , vilket bedrivs av Wasaline. Det har lagts fram förslag om en bro eller dammbyggnad över Norra Kvarken, Kvarkenbron.
I området är landhöjningen 8,5 millimeter per år och det största djupet 25 meter. Om landhöjningen fortsätter i samma takt kommer det att om ungefär 2 000 år bildas en landförbindelse mellan Sverige och Finland. I så fall skulle Bottenviken då bli Europas största insjö.[2]
Världsarv
Den 12 juli 2006 röstade Unescos världsarvskommitté enhälligt för att en del av Kvarken i Finland skulle få världsarvsstatus. Kvarken blev dock inget eget världsarv utan blev en utvidgning av det befintliga världsarvet Höga kusten. Världsarvets namn ändrades då från enbart Höga kusten till Kvarken/Höga kusten. Sedan 2008 bär världsarvet namnet Höga kusten/Kvarken.
The Observer skriver att "sceneriet är fantastiskt, känslan av frid påtaglig".[3]
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kvarken.- Kvarkens naturguide
- Kvarken.org
- Världsarvet Kvarkens skärgård
Referenser
- ^ Catharina Grünbaum (18 februari 2008). ”Kvarken och Bottenviken”. Dagens Nyheters nätupplaga. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=744125. Läst 23 februari 2008.
- ^ Per Erik Persson. "Från Vindelkroken till Holmögadd" i Svenska Turistföreningens årsbok 2001, s.26, ISSN 0283-2976
- ^ 20 undiscovered island gems The Observer, 7 juni 2009.
- Kvarken i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
| ||||||||