Kvarnspel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nine Men's Morris board with coordinates.svg

Kvarnspel är ett abstrakt strategiskt brädspel för två spelare som uppfanns under forntiden och spreds genom Romarriket.[1] Spelet har blivit löst,[2] det vill säga, det finns en publicerad algoritm som tillåter en spelare att tvinga fram ett oavgjort resultat. Kvarnspel finns ofta tryckta på baksidan av bräden för damspel eftersom man kan använda samma pjäser till båda.

Regler[redigera | redigera wikitext]

Vardera spelaren har nio pjäser som flyttas mellan brädets 24 platser. Målet är att slå ut minst sju av motståndarens pjäser eller sätta henne i ett läge där hon inte kan göra något regelrätt drag.

Sätta ut pjäserna[redigera | redigera wikitext]

Brädet är tomt vid spelets början. Spelarna turas om att sätta ut sina pjäser på tomma platser. Om en spelare lyckas sätta tre pjäser på rad längs spelets linjer (d.v.s. inte diagonalt) så har kan fått ”kvarn” och får avlägsna en valfri av motspelarnas pjäser från brädet. (Utslagna pjäser kommer aldrig i spel igen.) Innan man kan börja slå ut pjäser som ingår i kvarnar måste man slå ut alla andra pjäser. När alla 18 pjäserna tagits i bruk turas man om att flytta.

Flytta[redigera | redigera wikitext]

Varje drag innebär att man flyttar en pjäs längs spelets linjer till en tom intilliggande plats. Om man inte kan göra det så har man förlorat.

Liksom i utsättningsfasen kan man bygga kvarnar av tre pjäser och då få avlägsna en av motståndarens pjäser. Även nu undviker man om möjligt att ta isär kvarnar.

En spelare som bara har två pjäser kvar kan inte bygga fler kvarnar vilket innebär att hon inte kan slå ut några fler motståndarpjäser, och hon har därför förlorat.

Variant: flyga[redigera | redigera wikitext]

En vanlig regelvariant innebär att när man bara har tre pjäser kvar så får de flygförmåga. De kan då flyga till vilken tom plats som helst på brädet när man flyttar.

Strategi[redigera | redigera wikitext]

I början av ett parti är det viktigare att placera pjäserna på mångsidiga platser än att genast försöka bygga kvarnar. Tidigt kvarnbygge kan medföra att man samlar sina pjäser i en del av brädet vilket inte är bra.[3]

Ett idealiskt läge som oftast leder till seger är om man bygger två kvarnar intill varandra och flyttar en pjäs fram och tillbaka mellan dem. Då slår man ut en motståndarpjäs med varje drag.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fragment av tegelplatta i Mykenes arkeologiska museum med något som liknar ett kvarnspel.

Det eventuellt äldsta kvarnspelbrädet har även diagonala linjer och har påträffats inristat i några takblock i templet vid Qurna i Egypten från ca 1400 f.Kr.[4] Men bland dessa ristningar finns även koptiska kristna kors vilket innebär att ristningarna kan vara mycket yngre.[1]

I stället är de äldsta säkra beläggen från Romarriket. Ett av de äldsta omnämnandena i skrift kan finnas i bok III av Ovidius Konsten att älska (ca år 8 e.Kr.), som även tar upp ludus latrunculorum.[1][4] Många kvarnspel har påträffats ristade i romerska byggnader men de är svåra att datera eftersom husen står där än och folk har ristat i alla tider.[1]

Illustration i den spanska 1200-talshandskriften Boken om sällskapsspel där man använder tärningar till kvarnspel

Ett kvarnspel har påträffats i det vikingatida Gokstadsskeppet från 900-talet. Som mest populärt var spelet i medeltidens England.[5] Bräden har påträffats ristade i korsäten och pelarbaser i flera engelska katedraler.[4][6]

I Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm från 1595–96 (akt II, scen I) beklagar älvornas drottning att kvarnspelet inte längre spelas.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Berger, Friedrich (2004). ”From circle and square to the image of the world: a possible interpretation for some petroglyphs of merels boards” (PDF). Rock Art Research "21" (1): sid. 11–25. Arkiverad från originalet den 2004-11-21. http://web.archive.org/web/20041121040028/http://mc2.vicnet.net.au/home/aura/shared_files/Berger1.pdf. Läst 2007-01-12. 
  2. ^ Nine Men's Morris is a Draw av Ralph Gasser
  3. ^ Vedar, Erwin A.. ”Nine Men's Morris”. GamesCrafters. University of California, Berkeley. http://gamescrafters.berkeley.edu/games.php?game=ninemensmorris. Läst 31 december 2006. Okänd parameter medförfattare
  4. ^ [a b c] Bell, R. C. (1979). Board and Table Games from Many Civilizations, vol. 1. New York City: Dover Publications. sid. 90–92. ISBN 0-486-23855-5 
  5. ^ Mohr, Merilyn Simonds (1997). The New Games Treasury. Houghton Mifflin. sid. 30–32. ISBN 1-57630-058-7 
  6. ^ Hickey, Julia (2005). ”The Hidden Treasures of Chester Cathedral”. TimeTravel-Britain.com. http://www.timetravel-britain.com/05/fall/cathedral.shtml. Läst 13 januari 2007. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]