Kvarts

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvarts
Kvarts
Kategori Mineral
Kemi Kiseldioxid SiO2
Färg Färglös
Streckfärg Vit
Kristallsystem Trigonala
Brott mussligt, mycket sprött
Mohs 7
Ljusbrytning 1,544-1,553
Dubbelbrytning +0,009
Spaltning ingen
Densitet 2 643 kg/m3
Dispersion 0,013

Kvarts, kiselsten, är ett mineral bestående av kiseldioxid, SiO2. Färgen är vanligast mjölkvit.

Kvarts används som råvara till porslin och glas, samt är en av de viktigaste ingredienserna i keramikglasyrer, i det att kvartsen i sig själv kan smälta ut till en glasliknande massa. Bergarten kvartsit består av kvarts. Kvarts är ett av den kontinentala jordskorpans vanligaste mineral (cirka 11 volymprocent).

Gamla folkliga benämningar på kvarts är kattflinta eller kattsten.[1]

Kvarts förekommer i två varianter beroende på kristallstrukturen: α-kvarts eller lågkvarts, som är stabil vid temperaturer under 573 °C, och β-kvarts eller högkvarts, stabil i temperaturer mellan 573 °C och 867 °C. Den senare varianten förekommer av naturliga skäl normalt i den övre jordskorpan.[2]

Kvarts

Ren kvarts har intressanta piezoelektriska egenskaper vilket utnyttjas i kvartsoscillatorer och i frekvensfilter. Dessa kristaller utgör grunden för kvartsur och är oumbärliga konstruktionselement i datorer, mobiltelefoner och andra radioapparater, med mera.

Kvarts eller lågkvarts betecknar den vid vanligt tryck och temperatur stabila modifikationen av kiseldioxid, som vid 575 °C övergår till högkvarts.

Färgvarianter[redigera | redigera wikitext]

Stora, färglösa kvartskristaller kallas bergkristall. I berggrunden förekommande kvartsvarianter som är färgade på grund av föroreningar eller F-centra är ametist, citrin, rosenkvarts och rökkvarts. En grön kvarts som är mycket sällsynt i naturen, men kan framställas genom bränning av ametist, heter prasiolit.

Dessa är eftertraktade varianter, som i slipad form används till smycken.

Kvarts har använts av stenålderssamhällen över hela jordklotet för att tillverka stenredskap, till exempel påträffas artefakter av kvarts i Sverige, Kina och Australien.

Kvarts fungerar utmärkt mot ett eldstål, när man behöver en duglig gnista för att göra upp eld. För att lyckas få eld på detta sätt måste man rikta gnistan mot något synnerligen lättantänt, t ex fnöske.

Kvartspunkt[redigera | redigera wikitext]

Temperaturen 575 °C, där lågkvarts övergår till högkvarts, kallas kvartspunkten. I keramisk hantering har det betydelse så till vida att de keramiska pjäsernas storlek förändras när bränningen når nämnda temperatur. Det kan ge upphov till sprängningar. För att undvika det låter man temperaturen gå långsamt förbi kvartspunkten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 173 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]