Kvinnherads kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kvinnherads kommun
Kvinherad kommune
Kommun
Kvinnherad komm.svg
Kommunvapen
Land  Norge
Fylke Hordaland fylke
Centralort Rosendal
Areal 1 090,97 km² (2013-01-01)[1]
 - land 1 043,92 km²
 - vatten 47,05 km²
Folkmängd 13 249 (2013-04-01)[2]
Befolkningstäthet 13 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 1224
NO 1224 Kvinnherad.svg
Webbplats: kvinnherad.kommune.no

Kvinnherad kommun (Norska:Kvinherad kommune) är en kommun som ligger i Sunnhordland i Hordaland fylke i Norge. Huvuddelen av kommunen ligger på sydöstsidan av Hardangerfjorden och på den sydvästliga delen av Folgefonnhalvøya. Endast en liten del av kommunen, bygderna Ølve och Hatlestrand, ligger på västsidan av Hardangerfjorden. Kommunen omfattar flera större och mindre öar, däribland Varaldsøy i norr och Halsnøy, Fjelbergøy och Borgundøy i söder.

Kommunen är, med sina 13 269 invånare 2012, befolkningsmässigt den näst största kommunen i hela Sunnhordland.

Den största tätorten är Husnes som är centralorten för industri, handel och utbildning i kommunen. Här finns flera stora företag som har kontor här, ett större köpcentrum och Kvinnherads gymnasiet. Husnes Båthamn har under flera år korats till den mest populära hamnen i Norge.

Den administrativa huvudorten är Rosendal som är ett känt och populärt turistmål. De största attraktionerna här är Baroniet Rosendal som idag är ett museum och det storslagna naturen med höga fjäll.

Halsnøy är en särskild del av kommunen. Den mest betydelsefulla tätorten är Sæbøvik, som med sevärdheter som ruinerna av Halsnøy kloster är ett känt turistmål. Här ligger även Sunnhordland folkehögskola.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kvinnherad kyrka i Rosendal, byggd ca år 1250.

Ut mot fjorden och sjöfarlederna ligger det många Gravrösen från bronsåldern (1500-500 f.Kr.). Det visar ett väl organiserat samhälle med mäktiga män och kvinnor. Gravrösena kan vara upp till 20 meter på bredden och 3 meter höga. Här finns den störta samlingen av gravrösen i hela Norge.

I området har man även funnit stora samlingar av klippmålningar från bronsåldern. Motiven i hällristningarna är oftast människor, djur och skepp och är målade med en rödbrun, gulaktig och svart färg. Den finns stora gravhögar från järnåldern. De är belägna längre inåt landet än gravrösena från bronsåldern, som ligger vid fjordarnas kust.

Ett av de mest intressanta båtfynden i Nordeuropa gjordes i ToftevågenHalsnøy 1896. Fyndet gjordes i en myr och man fann rester av en träbåt som var utrustat med en årtull. Halsnøybåten är daterat till 450 e.Kr och är en viktig länk i utvecklingen till senare vikingaskepp. Många detaljer var mycket välbevarade, till och med det minsta yxhugg, vilket visade på ett högt utvecklat hantverk. Resterna av båten finns på Bergen Sjøfartsmuseum.

Ett av det viktigaste förhistoriska fyndet i Kvinnherad var det så kallade vikingaskatten på Hatteberg. Den upptäcktes 1932 och bestod av en stor halsring av silver, en armring av guld och en nål av silver. Sakerna var mycket detaljerade, särskilt nålen som visar tecken på irländsk smideskonst. Hela fyndet är 105 gram guld och 600 gram silver och fyndet är daterat till 900-talet.

Ett fascinerande minnesmärke från medelåldern är Halsnøy kloster som uppfördes 1164 på order av Erling Skakke från Etne. Klostret ägde stora jordegendomar och handlade med utlandet. Runt 1350 var det ett av Norges rikaste kloster. Idag är ruinerna efter klostret ett museum. Andra viktiga minnesmärken från medeltiden är Ænes kyrka och Kvinnherad kyrka i Rosendal. Bägge är byggda i sten. Altartavlan i Holmedals kyrka visar en mycket vacker kyrkokonst och är daterad till slutet av 1400-talet och tillskrivs den kände nordtyske konstnären Bernt Notke.

Baroniet Rosendal är Norges äldsta baroni och upprättades på gården Hatteberg 1678 åt den danske adelsmannen Ludvig Ronsenkrantz och hans norska fru Karan Mowatt. Själva slottet byggdes under 1660-talet. Baroniet, som senare gjordes om till ett stamhus, ägde liksom klostret mycket mark och runt 1870 hade det den största jordegendomen i Norge. Större delen av marken har idag sålts och baroniet och parken runt om har blivit museum med Oslo universitet som ägare.

Under andra hälften av 1800-talet växte Sunde fram som en av de främsta industri- och kommunikationscentralerna i Sunnhordland. Här växte många industrier med anknytning till skeppsbygge och fiske upp. Förhållandena för arbetarna i fabrikerna var dåliga och 1936 genomfördes en stor strejk bland arbetena på Sunde Jern-, Træ- och Metalarbeiderforening för bättre löner och arbetsförhållanden. Även arbetare från andra fabriker deltog i strejken.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Den del av kommunen som ligger öster om Hardangerfjorden (ofta kallad "Fastlands-Kvinnherad") gränsar i norr mot Jondal kommun och i öst mot Odda kommun och Etne kommun. I söder skiljer sig Åkrafjorden och Skåneviksfjorden kommunen från andra kommuner. Den delen som ligger väster om Hardangerfjorden gränsar i norr mot Kvam kommun och väster mot Fusa kommun. Gränsen mot Tysnes kommun och Stords kommun skiljs åt av vatten.

Kommunen har en total areal på 1137 km². Största ön är Varaldsøy med en areal på 45,4 km². Den näst största ön är Halsnøy med 38 km², den tredje är Borgundøy med 11,1 km², den fjärde är Snilstveitøy med 6,6 km² och den femte är Fjelbergøy med 4,6 km².

Den inre delen av Kvinnherad präglas av ett vilt och mäktigt bergslandskap som sträcker sig från Folgefonna (Norges tredje största glaciär) ut mot Hardangerfjorden. Bergssidorna är branta och formar stora u-dalar. Flera sjöar har sitt ursprung från rinnande vatten från glaciärerna uppe i bergen.

I den yttre delen av kommunen är bergen lägre, landskapet mer öppet och mindre kraftigt kuperat. Här är det ett myller av små sund och öar. Berggrunden är på Folgefonnhalvön för det mesta granit medan berggrunden i västra delen av kommunen har mer inslag av skiffer.

Folgefonna är med en höjd på 1662 m ö.h den hösta punkten i kommunen och Norges tredje största glaciär.

Den högsta punkten i kommunen är, med en höjd på 1662 m ö.h., glaciären Folgefonna. De högsta bergen är:

  • Gygrastolen (1350 m ö.h.)
  • Melderskin (1426 m ö.h.)
  • Veranut (1222 m ö.h.)
  • Blådalshorga (1302 m ö.h.)
  • Englefjell (1200 m ö.h.)
  • Ulvenåsa (1247 m ö.h.).

Kommunen har många populära laxälvar. De är Yreselva, Austrepollelva, Bondhuselva, Æneselva, Melselva, Hattebergselva, Guddalselva, Blåelva, Omvikdalselva och Uskedalselva. Man kan även fiska lax och öring i utloppet av Austrepollen och utloppet vid två vattenkraftverk i Matre och Furebergsfossen.

Halsnøy med Hardangerfjorden i bakgrunden.

Arbets- och näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet har traditionellt var starkt kopplat till havet med fiske, fiskeförädling och skeppsbygge. De största verksamheterna inom skeppsbygge är idag Umoe Scat Hardning och Eide Marine Services. Många verksamheter är också relaterade till oljeindustrin.

En nyare näring med anknytning till havet är fiskodling. Längs Kvinnherads kust har det etablerats stora anläggningar där man odlar laxs. I lokalen intill den gamla konservfabriken finns idag ett av fylkets största laxslakterier, Vikingfjord AS. Också jordbruk och skogsbruk har länge varit viktiga näringar i Kvinnherad och är det än idag.

Kvinnherad är en stor producent av elektricitet från vattenkraft. Vattenkraftverket som ligger i Matre är drivet av Sunnhordland Kraftlag med huvudkontor på Stord och vattenkraftverket i Mauranger är drivet av Statkraft.

I Kvinnherad var vattenkraft avgörande efter att Sør-Norge Aluminium AS lagt ner sin verksamhet på Husnes 1962. På Husnes fanns det flera lediga lokaler och områden efter långa industritraditioner. 1965 sattes vattenkraftverket i drift och en stark ökning av befolkningen skedde. Samtidigt etablerades industrier med anknytning till aluminiumtillverkning.

Idag är det tennrelaterade näringar som ökar mest. Handeln på Husnes har explosivt växt under de senaste åren. 2009 öppnade Husnes köpcentrum som räknas som det största köpcentrumet i hela Sunnhordland. På Husnes finns det flera verksamheter som behandlar tenn. Turismen är även en viktig del för Kommunen. Rosendal är den främsta turistmagneten men turism är dock även viktigt i flera andra delar i kommunen.

Tätorter och bygder[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har enligt Statistisk sentralbyrå åtta tätorter, störst är Husnes med 2254 invånare. På andraplatsen följer Sunde och Valen som statistisk sentralbyrå räknar som en och samma tätort men en total invånartal på 2061 invånare. Vidare följer Rosendal med 928 invånare och Sæbøvik med 830 invånare.[3]

De flesta tätorterna i kommunen visar en stark tillväxt, t.ex. har Husnes befolkning ökat med 1250 människor sedan 1999. Från 1516 människor 1999 till 2254 människor 2009.

Husnes
Rosendal
Befolkning i orterna[4]
2000 2009 2010 2011
Ølve 483 458 429 456
Hatlestrand 433 409 391 414
Trå (Varaldsøy) 277 230 220 233
Mauranger 292 284 287 280
Løfallstrand 234 171 168 181
Malmanger (Rosendal) 1105 1091 1112 1106
Seglem (Seimsfoss) 392 361 345 348
Omvikdalen 716 703 699 725
Uskedalen 972 1027 1025 1028
Bringedalsbygda 597 573 579 631
Husnes 2412 2500 2409 2490
Sunde 1199 1135 1147 1299
Valen 957 1000 1016 1108
Skarveland (Sandvoll) 470 427 420 408
Holmedal (Utåker) 195 198 184 190
Matre 91 82 73 78
Baugstranda 57 48 48 47
Åkra 185 190 188 193
Sætre (Halsnøy kloster) 687 703 700 734
Tofte (Sæbøvik) 797 708 689 724
Hauge (Høylandsbygd) 417 366 367 363
Fatland 95 89 88 88
Brekke (Fjelbergøy/Borgundøy) 126 109 105 110
Okänd bostadsadress 1 244 485 13
Totalt 13192 13106 13174 13247

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kvinnherad Kommunfullmäktige består av 35 mandat. Dessa har valts in i perioden (2011-2015). Nedan visar resultatet för kommunalvalet 2011:

Efter valet 2011 bildade Arbeidarpartiet, Fremskrittspartiet, Venstre och den oberoende mandaten en koalition. Tillsammans har de 18 mandat vilket ger dem en majoritet.

Synnøve Solbakken (Ap) är ordförare och Elisabeth Eide Tharaldsen (Frp) som viceordförande.

Ordföraren Synnøve Solbakken.

Ordförare i Kvinnherad[redigera | redigera wikitext]

2007 – ____ Synnøve Solbakken (Arbeidarpartiet)

2003 – 2007 Bjarne Berge (?)

1995 – 2003 Aksel Kloster (Arbeidarpartiet)

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Baroniet Rosendal med den stora roshagen i framgrunden.

Kulturaktiviteten är stor och varierande året runt. De många festivalerna lockar stora mängder med folk, både lokalt och utifrån.

Baroniet Rosendal har en hög aktivitetsnivå i turistsäsongen med konserter, föredrag och teaterframställningar vid museet. Även vid Halsnøy kloster anordnas det konserter, konstutställningar och andra aktiviteter. På Husnes ligger officersbostaden Undarheim gård från 1824. Den köptes och resaturerades av Sør-Norge Aluminium AS och här anordnas det utställningar och konserter.

Galleri Guddal i Rosendal har ofta konstutställningar med både lokala och nationella konstnärer.

Tidningar[redigera | redigera wikitext]

I Kvinnherad finns det två stycken lokaltidningar, Kvinnheringen med huvudkontor på Husnes och Grenda med huvudkontor i Rosendal. Bägge tidningarna skrivs på nynorsk. Kvinnheringen kommer ut på måndagar, onsdagar och fredagar och hade 2009 en utgåva på 4502 nummer per dag. Grenda kommer ut på tisdagar, torsdagar och lördagar och hade en utgåva på 2515 tidningar per dag. Bägge tidningarna är främst papperstidningar men både har en nätutgåva. Särskilt Kvinnheringen koncentrerar sig på sin nätutgåva. Andra regionala tidningar är Bergens Tidende, Bladet Sunnhordland, Haugesunds Avis och Hardanger folkeblad.

Kvinnherad har länge varit beroende av sjötransport. På bilden ses en snabbfärja på väg in mot Sunde. Till vänster ses en bit av Halsnøy, där färjehamnen Ranavik ligger. Bakom Halsnøy ser vi Stord med den stora trafikknutpunkten Leirvik.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kvinnherad var tidigare, med undantag av Ølve och Hatlestrand, helt beroende av båt- och färjetransport till omvärlden. Då Folgefonntunnelen mot Odda öppnades 2001 fick merparten av kommunen en vägförbindelse mot fastlandet mot öster och norr. Folgefonnatunnelen är en del av Riksvei 551 mellan Austrepollen i Kvinnherad och Eitrheim i Odda. Tunneln är 11 137 meter lång och är Norges tredje längsta vägtunnel.

I mars 2008 fick Halsnøy en fast vägförbindelse med fastlandet via en underjordisk tunnel till Sunde i Sunnhordland. Halsnøytunnelen är en del av riksvei 544 och är 4120 meter lång och är på sina djupaste ställen 135,5 meter under havet.

Hösten 2009 påbörjades bygget av den 10 400 meter långa Jondalstunnelen mellan Nordrepollen i Kvinnherad och Torsnes i Jondal. Tunneln är en del av fylkevei 107 och tillsammans med Folgefonnatunnelen knyter de samman de tre kommunerna Kvinnherad, Odda och Jondal. Jondalstunnelen stod färdig i september 2012.

Trots dessa stora tunnelprojekt är kommunen fortfarande beroende av färjelinjer i väster och söder. Från Årsnes går det färjor till Varaldsøy och Gjermundshamn som bägge ligger inom Kvinnherads kommun. Från Ranavik på Halsnøy går det färja till SkjersholmaneStord. I söder går det färja från Utåker och Matre till Skånevik i Etne. Öarna Fjelbergøy och Burgundøy har färjeförbindelse med Utbjoa i Vindafjord i Sydnes på Halsnøy och till Skjersholmane på Stord.

Det går det snabbfärja mellan Rosendal och Bergen och mellan Sunde, Ranavik och Leirvik. På vardagar går det också snabbfärja mellan Fjelbergøy, Borgundøy och Leirvik. Från Leirvik går det sedan snabbfärja mot Bergen i norr och mot Haugesund och Stavanger i söder. På vissa avgångar är kustbussen ett alternativ till snabbfärjan.

Dialekt och skriftspråk[redigera | redigera wikitext]

Kvinnheradsdialekten, eller kvinnhersmålet, har stora likheter med andra dialekter på södra delen av Vestlandet och med dialekter i Sunnhordland, men vissa drag är speciella just för Kvinnherad.

  • Dialekten är ett utpräglat a-mål med a-ändelser i infinitiv (å bera) istället för det vanliga å bere och ett antal andra ordformer
  • Samma gäller med o-ändelser i många feminina ord (jento, solo) och neutrum (skipo, huso).
  • I många ord uttalas det ett d före ändelsen, kådn (korn), bådn (born), fjedl (fjell), å fidna (å finna).

Dialekterna börjar suddas ut och omfattande regionalisering pågår, där dialekter från större orter som Bergen och Haugesund börjar ersätta de gamla dialekterna i bygderna. Framför allt i Husnes, där man har haft en stor inflyttning från andra delar av landet, har den gamla dialekten i det närmast försvunnit. Trots att nedgången av dialekten talas den fortfarande av många, däribland många unga.

Nynorsk är det officiella administrations- och utbildningsspråket i Kvinnherad och har en stark ställning bland folket. De två lokaltidningarna skriver på nynorsk och många privata organisationer använder sig av nynorsk. Sør-Norge Aluminium AS använde sig under de första åren av bokmål men har allt mer börjat använda nynorsk. Även det stora köpcentrumet i Husnes, som lockar till sig kunder från hela fylket, har valt att använda nynorsk.

Namnet Kvinnherad[redigera | redigera wikitext]

Det traditionella uttalet på kommunen var Kvi`dnhera. Under tidens lopp har kommunen namn haft flera olika stavningar: Kvennaherað (1000), Kvinnaherad (1366), Kwinherad (1400), Kuinherad (1405), Kuinhærad (1449), Qvinnaherred Skiprede (1453), Quinneheredh (1540) och Quinnherrit (1570).

Namnet Kvinnherad består av två ord, där den första delen är den mest intressanta. Här är två möjliga förklaringar på ordet Kvinn:

  1. Kvinn kan ha utvecklat sig från tvinn, som var det gamla namnet på älvarna Hattebergselva och Melselva som möts och flyter samman i Rosendal. Kommunvapnet till Kvinnherad symboliserar detta.
  2. Kvinn kan komma av det fornnordiska ordet kvinde som betyder bedragare. Fenomenet är relativt vanligt förekommande i Kvinnheradsfjorden. Språkliga utvecklingslinjer talar emot detta, men man kan inte helt förkasta denna teori [5].

Vänskapskommuner[redigera | redigera wikitext]

Kvinnherad har tre Vänskapskommuner:

Kända personer från Kvinnherad[redigera | redigera wikitext]

Ragnar Hovland 2006.

Litteratur om Kvinnherad[redigera | redigera wikitext]

  • Vaage 1972, Erling Vaage: Kvinnherad. Bygdesoga. Kvinnherad Bygdeboknemnd.
  • Haugland 1978, Andreas Haugland: Kvinnherskringlo. Gamle ord og ordtøke. Kvinnherad Mållag.
  • Tjelmeland 1997, Sjur Tjelmeland m.fl.: Da sto i aviso. Kvinnherad 1973-1997. Kvinnheringen, Husnes.
  • Nerhus 1955, Hans Nerhus: Frå Vikings tid til vår tid. Eit stykke vestnorsk skipsbyggingssoge. Gravdal Skipsbyggeri og Trelastforretning, Sunde.
  • Lea m.fl. 1916, Axel Lea m.fl.: Kvinnherad. Utgjevi med studnad frå kommuna. Bergen.
  • Sande 1995, Aasmund Taarn Sande: April til mai. Kvinnheringar i krig og okkupasjon..

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norskspråkiga (nynorska) Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013. 
  2. ^ [a b] ”Folkemengd og kvartalsvise befolkningsendringar, 1. kvartal 2013”. Statistisk sentralbyrå. 14 maj 2013. http://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkendrkv/kvartal/2013-05-14?fane=tabell&sort=nummer&tabell=112359. Läst 13 juli 2013. 
  3. ^ Alla tal är ifrån 2009.
  4. ^ Tala er publiserte på Kvinnherad kommune si heimeside. (Dei mange som står oppførte utan bustadadresse for 2010, gjer statistikken usikker, like eins den noko overraskande nedgangen på Husnes). For 2011 er tala sikrare, men det er ei misvising for Husnes og Sunde sidan grunnkrinsen Sundhaugane (vestre del av Røsslandslia) er rekna til Sunde medan den høyrer til Husnes skulekrins.
  5. ^ Professor Gunnstein Akselberg/ www.nrk.no

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Tidningar och information[redigera | redigera wikitext]

Idrott och sport[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Turism[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]