Kvinnor i Armenien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sångerskan Sirusho Harutiunjan
Srpouhi Dussap, var en armenisk feminist och författare.
En armenisk kvinna i traditionell utstyrsel, omkring 1896.

I Armenien finns det idag flera organisationer som arbetar med kvinnofrågor. Dessa kritiserar vad de anser vara den traditionellt kristna patriarkala armeniska kulturen och samhället[1]. De menar att man i Armenien förväntar sig att kvinnor ska vara dygdiga och undergivna. Samt att kvinnor förväntas skydda sin oskuld till vigseln. Och att de förväntas även gifta sig med "den första man som ber om deras hand", och omhänderta barnen. De menar även att de flesta armeniska kvinnorna iklär sig vanligtvis [2][3] rollen som hemmafru och bosätter sig i sina mäns hem.

Fertiliteten i Armenien (2011) ligger på 1,37 barn per kvinna. [4] Utbildningsnivån bland kvinnor i Armenien är hög. Hela 60 procent av dem som går gymnasium är kvinnor.[1] Kvinnor är dock underrepresenterade i flera sektorer.

Bland de mer kända kvinnorna från Armenien finns sångerskorna Sirusho Harutiunjan och Inga & Anush som alla har gått till final i Eurovision Song Contest vid olika år.

Efter att Armenien blev självständigt 1991 i samband med Sovjetunionens sammanbrott har landet haft flera sociala och ekonomiska utmaningar. Detta har resulterat att många armenier arbetar i Ryssland och länder i Europa. Det finns enligt vissa uppgifter 100 000 armeniska medborgare som gästarbetar i Turkiet. [5] Av dessa uppskattas att en stor andel är kvinnor.

Kvinnor i Armeniens historia[redigera | redigera wikitext]

Den armeniska identiteten, sammanhållningen, synen på familjen och kvinnan har formats genom Armeniens historia och geografiskt utsatta läge. Det tidigt kristna Armenien har genom historien varit invaderat av flera riken. Under 1500-talet kom Armenien att införlivas i det muslimska osmanska riket. Trots detta bibehöll armenierna sin kristna tro och identitet. Under första världskriget skulle det som kallas det armeniska folkmordet äga rum. Många kvinnor blev i samband med detta bortrövade, sålda som slavar eller adopterade.

Arbete och affärer[redigera | redigera wikitext]

Enligt Grant Thornton Internationals affärsundersökning från 2011 innehade kvinnorna 29% av direktörspositioner på hög nivå under 2010. Den siffran sjönk dock till 23% 2011. Det är för närvarande, enligt en rapport från FN, 24 kvinnliga armeniska borgmästare eller ledare över församlingar. Ytterligare 50 innehar andrabefälsposter.[6]

Inhemska problem[redigera | redigera wikitext]

Enligt Världshälsoorganisationen blev mellan 10 och 60% av de armeniska kvinnorna offer för misshandel och våld 2002. Den statistiska datan var "sporadisk" på grund av det dåliga rapporterandet av misshandel i Armenien. Underrapporteringen har sagts uppstå på grund av att misshandel behandlas som en privat familjeaffär.[4] Ett gammalt armeniskt talesätt är knutet till detta: "en kvinna är som ull, ju mer du slår henne, desto mjukare kommer hon att bli", vilket gör att armeniska kvinnor ofta behandlas dåligt av misshandlande makar. Det beror i sin tur på att det inte existerar några väletablerade lagar mot våld och könsbaserade fördomar i Armenien, och att sådana sociala problem anses som privata familjeproblem. Det finns dessutom en kulturell tilltro i Armenien att "misshandel är en normal del av giftermålet" och att liv utan misshandel är omöjligt. Därtill orsakar en skilsmässa "social vanära" och skam för kvinnornas familjer som lämnar in skilsmässoansökningar eller rapporterar misshandel. Andra bidragande faktorer är bland annat kvinnors brist på eller lägre nivå av utbildning rörande deras rättigheter, och hur man skyddar sig från alla sorters våld i allmänhet.[4]

Politisk status[redigera | redigera wikitext]

I maj 2007 uppmuntrades, genom en lagförordning från 2005, fler kvinnor att involvera sig i armenisk politik. Samma år fick bara sju kvinnor parlamentspositioner. Bland dessa kvinnliga politiker var Hranusj Hakobjan, den längst tjänande kvinnan i Armeniens nationalförsamling. Den låga andelen kvinnor i Armeniens regering identifierade armeniska kvinnor som bland de mest underrepresenterade och lägsta (i antal) i världen".[1]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Armeniska feministiska författaren Srpouhi Dussap var den första kvinnliga armeniska novellförfattaren.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Itano, Nicole. Quota Law Puts More Women in Armenia's Election, WeNews, May 10, 2007
  2. ^ http://www.amcham.am/index.cfm?objectid=D7D5D581-1AF1-11DF-8CB00003FF3452C2
  3. ^ https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/am.html
  4. ^ [a b c] Domestic Violence Against Women in Armenia, United Human Rights Council (UHRC), 26 maj 2010
  5. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3565217
  6. ^ Survey: Women In Armenia Forced Out From The Positions Of Top-Managers, Economy, Arka News Agency
  7. ^ Translated from Armenian: Արդի հայ գրականութիւն (Modern Armenian Literature), Beirut, ss. 134-138.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]