Kvitten
| Kvitten | |
 |
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växtriket Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Underfamilj | Maloideae |
| Släkte | Kvittensläktet Cydonia Mill. |
| Art | Kvitten C. oblonga |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cydonia oblonga | |
| Auktor | Mill. |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Kvitten (Cydonia oblonga) är ett lövfällande träd inom familjen rosväxter och den enda arten i släktet Cydonia. En nära släkting är rosenkvitten.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Den kan bli upp till 7 meter hög och blommar i maj med 5 cm stora rosa eller vita blommor. Som kart är frukten brun och luden, men luddet spricker upp efter hand som den mognar och blottar en gul, buktande fruktkropp. Den mogna frukten är väldoftande, och har ett något träigt fruktkött.
[redigera] Etymologi
Släktnamnet Cydonia lär kunna härledas till Kreta och den antika staden Kydonia, numera Chania, där odling och export tidigt utvecklades. Romarna kallade kvitten för äpple från Kydon. Möjligen är det så att staden Kydonia uppkallades efter Kydon, son till Apollon, medan frukten redan hade ett gammalt namn; kydonion.
[redigera] Användning
Frukten kan ätas färsk eller kokas till sylt, marmelad eller gelé. I södra Europa, som i Italien och Spanien men även i Mexiko, gör man kvittenbröd (cotognata på italienska och carne de membrillo på spanska), ett slags marmelad-godis av lika viktdelar socker och kvittenmos som får koka i långkok och som sedan stelnar till geléaktig konsistens. Kvittenbrödet äts som dessert, ofta tillsammans med färskost, till exempel ricotta eller manchego.
Sockerlag av frukten säga besitta medicinska egenskaper och används mot diarré och dysenteri. Blötlagda frön avger ett slem som förr användes vid hårvård.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Kvitten
