Kylie Minogue
| Den här artikeln eller stycket innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2012-10) Hjälp gärna till med att åtgärda problemet om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Se fler artiklar med samma problem. |
| Kylie Minogue | |
Minogue på Filmfestivalen i Cannes, 2008
|
|
| Födelsenamn | Kylie Ann Minogue |
|---|---|
| Född | 28 maj 1968 |
| Bakgrund | |
| Genre(r) | Pop, danspop, electropop, synthpop, disco |
| År som aktiv | 1987 – idag (sångare) 1979 – idag (skådespelare) |
| Skivbolag | PWL, Parlophone, Capitol Records, EMI |
| Webbplats | http://www.kylie.com |
Kylie Ann Minogue (som artist oftast bara Kylie), OBE, född 28 maj 1968 i Melbourne, är en australiensisk artist, sångerska och skådespelerska. Hon slog igenom som sångerska i slutet av 1980-talet och har sedan dess haft ett flertal hits i främst Storbritannien och Australien. I slutet av december 2007 adlades hon av Elizabeth II för sina tjänster för musiken.[1]
2006 släppte IFPI information om Kylies försäljningsframgångar : hon hade vid det laget sålt drygt 65 miljoner album och 55 miljoner singelskivor. Tillsammans är det mer än 120 miljoner skivor.
Biografi och karriär[redigera]
1968 – 1986 : Uppväxt och ungdom[redigera]
Kylie Minogue föddes i Melbourne i Australien, men har walesiskt påbrå. Hennes föräldrar, Ron och Carol, en revisor respektive dansös, fick även barnen Dannii Minogue och Brendan. De två systrarna medverkade som barnskådespelare i såpaserier som Skyways och The Sullivans.
När Kylie var 15 år sjöng hon för första gången på TV i programmet Young Talent Time. Danniis sånginsatser hade dock större framgångar och det var inte förrän Kylie 1986 fick en roll i TV-såpan Grannar (Neighbours) som hon blev ett känt ansikte. Hennes rollfigur Charlene Mitchell var bilmekaniker och hade en romans med en rollfigur spelad av Jason Donovan. Rollfigurerna kom även att gifta sig under seriens gång, en även privat var Minogue and Donovan ett par och de kom att spela in en duett tillsammans, Especially For You, vilken togs med på Jason Donovans debutskiva. Singelskivan nådde förstaplatsen i Storbritannien och tolfte plats i Sverige.
1987 – 1992 : Stock, Atiken och Waterman[redigera]
Kylie slog igenom på allvar 1988 med den Stock Aitken Waterman-producerade låten I Should Be So Lucky och kom att regera listorna under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet med sånger som The Loco-Motion, Hand On Your Heart, Better the Devil You Know och Step Back in Time.
Hennes första album Kylie är en samling av danspoplåtar och tillbringade mer än ett år på den brittiska albumlistan, inklusive flera veckor på förstaplatsen. Albumet sålde guld i USA, och singeln The Loco-Motion nådde nummer tre på den amerikanska Billboard-listan. Hennes andra album Enjoy Yourself (1989) var en framgång i Storbritannien, Europa, Nya Zeeland, Asien och Australien, och innehöll flera framgångsrika singlar, inklusive Hand on Your Heart, men det misslyckades i Nordamerika, och Minogue togs bort av hennes amerikanska skivbolag Geffen Records. Hon inledde sin första konsert turné, Enjoy Yourself Tour, i Storbritannien, Europa, Asien och Australien.
Albumet Rhythm of Love (1990) presenterade en mer sofistikerad och vuxen stil av dansmusik. Minogue tog kontroll över sina musikvideor, börjar med Better the Devil You Know, och presenterade sig själv som ett sexuellt medveten vuxen. Hennes relation med Michael Hutchence sågs också som en del av Minogues avresa från sin tidigare personlighet, och att låten Suicide Blonde från INXS hade inspirerats av henne. Singlar från Rhythm of Love sålde bra i Europa och Australien och var populära i brittiska nattklubbar. Hennes fjärde album Let's Get To It (1991), nådde nummer 15 på den brittiska albumlistan och var den första av hennes album att misslyckas att nå toppen 10.
1994 – 1998 : Deconstruction, Kylie Minogue och Impossible Princess[redigera]
Minogues skrev senare kontrakt med Deconstruction Records var mycket bjudet i musiken media som början på en ny fas i sin karriär, men albumet Kylie Minogue (1994) fick blandad kritik. Den sålde bra i Europa och Australien, där den singel Confide in Me tillbringade fyra veckor på förstaplatsen i Australien. Nästa singel Put Yourself in My Place och Where Is the Feeling, varje nådde den brittiska topp 20, och albumet nådde nummer fyra, så småningom sälja 250 000 exemplar.
1995 fick hon en stor hit i duetten med Nick Cave, Where the Wild Roses Grow, som låg på tredje plats på den svenska försäljningslistan. Vidare gjorde hon duetten German Bold Italic med Towa Tei från Deee-Lite. 1994 spelade hon i långfilmen Street Fighter. Filmen blev en måttlig framgång och tjänade 70 miljoner dollar i USA. Hon gästade under denna tid den brittiska komediserien Vicar of Dibley (Ett herrans liv) där hon spelade sig själv. Minogue återvände till Australien där hon medverkat i kortfilmen Hayride to Hell (1995).
I september 1997 släppte Minogue hennes sjätte album Impossible Princess. Mestadels en dans album, dess stil var inte företrädd av sin första singel Some Kind of Bliss och Minogue motverkas förslag som hon försökte bli en indieartist. I Australien tillbringade Impossible Princess flera veckor på albumlistan, och nådde plats nummer fyra, att bli hennes mest framgångsrika album sedan Kylie (1988), och hennes turné Intimate and Live Tour (1998) var förlängas på grund av efterfrågan.
1999 – 2005 : Light Years, Fever och Body Language[redigera]
År 2000 gjorde hon en spektakulär comeback med singeln Spinning Around och blev återigen etta på listorna i Storbritannien och Australien. Albumet Light Years blev hennes första etta på albumlistan i Australien. Den uppföljande singeln On a Night Like This, en cover på en sång av den svenska artisten Pandora, blev etta även den i Australien, medan den nådde andraplatsen i Storbritannien. Den sången framförde hon vid OS-avslutningen i Sydney år 2000. Där sjöng hon även ABBA:s sång Dancing Queen från 1976. Den tredje singeln från albumet blev Kids, en duett med brittiska Robbie Williams. Den fjärde singeln, Please Stay, gjorde dock inte mycket väsen av sig. På USA-marknaden "återupptäcktes" Kylie genom promosläppet av det dansanta albumspåret Butterfly, som blev en klubbhit och klättrade på listorna.
2001 släpptes hennes singel Can't Get You Out of My Head, som kom att bli en av årets största internationella hits och låg i topp på listorna i länder som Australien, Nya Zeeland, Storbritannien, Sverige, Norge, Tyskland och Österrike. Albumet Fever släpptes kort därefter och gick in på tredje plats i USA och sålde platina flera gånger om i både Storbritannien och Australien. Totalt släpptes fyra singlar från albumet och succén med Can't Get You Out of My Head uppföljdes av In Your Eyes, Love at First Sight (som svenske Johan Renck gjorde videon till) samt Come into My World. Efter albumsläppet gav Kylie sig ut på en världsturné och besökte även Hovet i Stockholm 2002.
Hennes singel Slow, från albumet Body Language, släpptes 2003 och blev även den etta i Storbritannien. Under 2004 hade Kylie hitlåtar med singlarna Red Blooded Woman och Chocolate. Albumet släpptes efter en inbjudan konsert som heter Money Can't Buy i London. Händelsen markerade presentationen av en ny visuell stil, inspirerad delvis av Brigitte Bardot. Försäljningen av Body Language var lägre än väntat efter framgångarna med albumet Fever, även den första singeln Slow var en hit i Storbritannien och Australien. Efter att ha nått förstaplatsen på den amerikanska klubben diagrammet, Slow fick en Grammy i kategorin Best Dance Recording.
I slutet av november 2004 kom en Greatest Hits-samling med Ultimate Kylie. Två nya sånger fanns med på skivan, I Believe in You, som Kylie skrivit ihop med två av medlemmarna i Scissor Sisters, samt Giving You Up. Samlingsskivan åtföljdes av turnén Showgirl, som fick lysande recensioner i Storbritannien, och även i Sverige, där det svenska bandet Melody Club var förband under hela turnén.
2005 – 2006 : Bröstcancer[redigera]
I maj 2005 meddelade Kylie att hon drabbats av bröstcancer och var tvungen att ställa in den pågående Showgirl: The Greatest Hits Tour. Hon har senare blivit friskförklarad. Hennes sjukhusvistelse och behandling i Melbourne resulterade i en kort men intensiv period av mediebevakning, särskilt i Australien, där premiärminister John Howard i ett uttalande till stöd Minogue. Hon opererades den 21 maj 2005 i en förort till Melbourne, och senare började kemoterapi.
I juli 2005 gjorde hon sin första offentliga framträdande efter sin operation. Hon återvände till Frankrike där hon avslutade kemoterapi i Villejuif, nära Paris. Hennes barnbok The Showgirl Princess, skrivit under sin konvalescens, offentliggjordes i oktober 2006, och hennes parfym Darling, lanserades i november. Vid återkomsten till Australien för hennes konsertturné, diskuterade hon sin sjukdom och sin behandling. Samtidigt som visas på Ellen DeGeneres Show i 2008, säger Minogue att hennes cancer ursprungligen hade fel diagnos, men hon senare talade om sin respekt för läkaryrket.
I november 2006 återupptog Minogue den Showgirl : The Homecoming Tour med en föreställning i Sydney. Minogue anslöt sedan Bono, som var i Australien som en del av U2:s Vertigo Tour, för duetten Kids, men Minogue tvingades avbryta ett senare planerat framträdande på mässan
2006 – 2009 : X, KylieX2008 och For You, for Me Tour[redigera]
Kylies tionde studioalbum, X, åtföljdes av världsturnén KylieX2008, vilken även besökte Globen i Stockholm. Den första singeln 2 Hearts, släpptes också i slutet av 2007. X och 2 Hearts upp som nummer ett på den australiska album och singellistan respektive. I Storbritannien väckte X inledningsvis ljummet försäljning, även om dess kommersiella resultat så småningom bättre och Minogue vann en Brit Award för internationella solo sångerska. X släpptes i USA i april 2008, och debuterade utanför topp-100 på albumlistan, trots vissa åtgärder.
Från maj 2008, främjas Minogue X med en turné i Europa, KylieX2008, som är hennes dyraste turné hittills. I september 2008 Minogue gjorde sin Mellanöstern debut som rubriken agera vid öppnandet i ett exklusivt hotell i Dubai, och från november, fortsatte hon med sin KylieX2008 turné med föreställningen att städer i Sydamerika, Asien och Australien. Turnén besökte 21 länder och ansågs vara en framgång, med biljettförsäljning uppskattas till 70 miljoner dollar.
I september och oktober 2009 Minogue inlett For You, for Me Tour, hennes första nordamerikanska turné som omfattade visar i USA och Kanada. Hon var också med i Bollywood-film Blue (2009), och har bekräftat att hon arbetar på hennes elfte studioalbum, kommenterade att det kommer att bli ett album av pop och danspop. I september 2009 spelade Minogue Super Trouper och When All Is Said and Done med Benny Andersson i en ABBA-hyllning konsert i Hyde Park i London, hennes enda liveframträdande i Storbritannien under 2009.
2010 – idag : Aphrodite[redigera]
I mitten av 2009 bekräftade Minogue att hon arbetade på sitt elfte studioalbum, och sade att det skulle bli ett album med pop och danspop. Sommaren 2010 släppte Kylie albumet Aphrodite. Den första singeln från skivan blev All the Lovers. Albumet intog snabbt förstaplatsen på den brittiska listan, tjugotvå år efter hennes första brittiska hit.
Klädmode och gayikon[redigera]
Kylie Minogue poserar ofta lättklädd på fotografier och skivomslag, och ses som en ikon inom gaykulturen. 1998 sjöng hon på Sydney Gay and Lesbian Mardi Gras. Hennes sång Your Disco Needs You från 2000 räknas som en av de största gayhitsen under 2000-talet. Hon har även lanserat underklädesserien "Love Kylie". Sommaren 2007 var Kylie baddräktsmodell för H&M. Tidigare har hon varit företagets julmodell för underkläder.
Privatliv[redigera]
Trots att hon är mycket bevakad av främst brittisk media har hon lyckats värna om sitt privata liv. Kylie och INXS-sångaren Michael Hutchence var ett par i början av 1990. Han skrev bland annat låten Suicide Blonde om Kylie efter att ha sett henne i filmen The Delinquents.
1997 dejtade hon Stephane Senaoui, en fransk fotograf som liknande henne vid "en geisha och manga-superhjältinna". Vid den här tiden började hon eftersträva en rockigare image, med Shirley Manson, Björk, U2 och Tricky som främsta inspirationer.
Förhållandet med den franska skådespelaren Olivier Martinez har varit hennes längsta, men avslutades runt årsskiftet 2007.
I tyska Vogue gick hon 2008 ut med att hon längtat efter man och familj, men nu insett att det kanske inte är menat för henne och familjeliv är inget Kylie eftersträvar längre.[2]
Diskografi[redigera]
Studioalbum[redigera]
- 1988 – Kylie
- 1989 – Enjoy Yourself
- 1990 – Rhythm of Love
- 1991 – Let's Get To It
- 1994 – Kylie Minogue
- 1998 – Impossible Princess
- 2000 – Light Years
- 2001 – Fever
- 2003 – Body Language
- 2007 – X
- 2010 – Aphrodite
Samlingsalbum[redigera]
- 1992 – Greatest Hits
- 2000 – Hits+
- 2004 – Ultimate Kylie
- 2008 – Boombox
Livealbum[redigera]
- 1998 – Intimate and Live
- 2005 – Showgirl
- 2007 – Showgirl Homecoming Live
- 2009 – Kylie: Live in New York
- 2011 – Aphrodite Les Folies: Live in London
Filmografi i urval[redigera]
- Grannar (roll i TV-serie) (1987)
- Förbjuden kärlek (1989)
- Street Fighter (1994)
- Hayride to Hell (1995)
- Cut (2000)
- Moulin Rouge! (2001)
- The Magic Roundabout (2005)
- Doctor Who (2007)
- Holy Motors (2012)
Turnéer[redigera]
- Disco In Dream (1989)
- Enjoy Yourself Tour (1990)
- Rhythm Of Love Tour (1991)
- Let's Get To It Tour (1991)
- Intimate and Live Tour (1998)
- On A Night Like This Tour (2001)
- KylieFever (2002)
- Showgirl: The Greatest Hits Tour (2005)
- Showgirl: Homecoming Tour (2006)
- KylieX2008 (2008)
- Aphrodite World Tour (2011)
Källor[redigera]
- ^ ”Parkinson and Minogue top honours”. BBC News. 2007-12-29. http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/7163660.stm. Läst 2008-02-16.
- ^ Kylie ger upp, Expressen
Se även[redigera]
Externa länkar[redigera]
- Officiell webbplats (engelska)
- The Hall of Kylie Minogue (engelska)
- Kylie Minogue på Internet Movie Database (engelska)
- Kylie Minogue på MySpace
- Kylie Minogue på Allmusic
- Kylie Minogue på Twitter
- Wikimedia Commons har media som rör Kylie Minogue
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||