Kylskåp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett kylskåp
Kylskåp från 1929. Hallwylska museet.

Ett kylskåp är en hushållsapparat som används för att kyla livsmedel, läkemedel och andra varor till temperaturer mellan 0 °C och rumstemperatur. Kylskåp räknas som en vitvara.

Moderna kylskåp använder en kompressorvärmepump för att transportera ut värmen från skåpet. Äldre hus kan ha ett skåp som på vintern fungerar som ett enkelt kylskåp genom att en ventil släpper in kall luft utifrån. En sån lösning är däremot svår att temperaturreglera och man riskerar att maten fryser.

Förutom användandet av en värmepump har bland annat isblock använts för att kyla ner det som förvaras i skåpet. En teknik som diskuterats som framtida alternativ är magnetisk kylning, vilket skulle kunna minska kylskåpets energiförbrukning.[1]

Funktion och varianter[redigera | redigera wikitext]

Arbetssätt[redigera | redigera wikitext]

De flesta moderna kylskåp arbetar med ett slutet system med köldmedel, vanligen R600a (isobutan). När en matvara läggs in i kylskåpet, värms köldmedlet upp av maten och "kokar". Matvaran blir kall, därför att matens värme värmer köldmedlet. Köldmedlet leds sedan tillbaka till kompressorn av tryck och tyngdkraft. Kompressorn ökar trycket på köld- medlet och ökar därmed köldmedlets kokpunkt. Köldmedlet kan inte längre koka och ger därför ifrån sig värmen på baksidan av skåpet vid kompressorn. Köldmedlet pumpas av kompressorns tryck in i kylskåpet igen, för att ta hand om värmen från inlagda matvaror. Principen är likadan för både kyl-, sval- och frysskåp, skillnaderna dem emellan är önskad temperatur samt i viss mån skåpets isolering och invändiga design.

Kylskåp rekommenderas hålla en temperatur mellan 4 °C och 5 °C [2], svalskåp mellan 8 °C och 12 °C. Idag har svalskåpet i stort sett försvunnit från marknaden och ersatts av grönsakslådor i kylskåpet.

Avfrostning[redigera | redigera wikitext]

De flesta kylskåp har automatisk avfrostning. Endast små skåp måste fortfarande avfrostas manuellt. Frost uppstår när fuktighet från rumsluft kondenserar mot köldplattan/bakväggen i kylskåpet efter att dörren öppnats. När kylskåpet arbetar, fryser fukten till is och tinar långsamt då den varmare luften i skåpet tinar frosten. Smältvattnet rinner längs den släta bakvägen ned i en ränna, vilken har ett utlopp ur skåpet till en skål ovanpå kompressorn. Den lilla mängd vätska som ansamlas avdunstar sedan av överskottsvärme då kompressorn arbetar nästa gång.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1990-talet var kylskåp vanliga när det var fråga om större skåp (över 140 cm). Kylskåpet hade då ofta en svaldel nertill, vilken ofta hade egen dörr med en avdelare mellan kyldel och svaldel. Tillhörande frysskåp hade samtidigt ofta två dörrar i samma proportioner, för att minska kallras, tryckskillnad och för att estetiskt passa ihop med kyl/svalen. Kylar och frysar med två dörrar har i stort sett upphört att tillverkas (bl.a. UPO tillverkar fortfarande sådana skåp), liksom skåp med rena svaldelar. Kallras i frysar stoppas numera med utdragslådor snarare än öppna hyllor, samtidigt som självavfrostande frysskåp blivit vanligare. Kombinationsskåp med både kyl och frys i samma enhet är alltjämt vanliga, för att spara nödvändig plats i köket. Dessa varierar i storlek från 120 cm till 210 cm med bredder på 50 till 75 cm. Amerikanska storlekar i 90 cm bredd säljs ännu sparsamt på marknaden, troligen för att måtten ofta fordrar en ombyggnation av kök samt att vattenledningar ofta behöver dras för att utnyttja finesser som kallvatten och isbitar och iskross i dörren. Skåp med enbart kyldel finns i storlek ned till 50 cm höjd, vanligare är dock 85 cm höga skåp vilket är standardhöjd för att få in enheter under bänkskiva. Sådana kylskåp finns även med frysfack. Kombinationsskåpen förekommer också med frysen ovan (Kyl-under-frys eller kyl med toppfrys) eller kylen ovan (kyl-över-frys eller kyl/frys). Side-by-side-skåp (90 cm bredd) har överlag frysdelen till vänster även om kyl över frys förekommer.

Sedan 1990-talet har det blivit populärt att bygga in kyl och frys (även diskmaskin) så att de ser ut som vanliga köksskåp och smälter in i inredningen. Dessa kommer i en mängd olika mått och måste kompletteras med matchande köksluckor. Än så länge är fristående skåp dock det vanligaste. Under lång tid sedan en "färgrik" tid på 1970-talet, kom kyl och frys (samt andra vitvaror) nästan uteslutande i vitt. Efter att rostfria ytor gjort sin entré på marknaden har dock olika färger kommit tillbaka i tillverkarnas sortiment.

Kyldiskar[redigera | redigera wikitext]

Kyldiskar är den typ av kylskåp som oftast använd i livsmedelsaffärer. Kylskåp för handeln är standardiserade enligt ISO-23953.

Hållbarhet[redigera | redigera wikitext]

Livsmedel Kyl Frys
Fisk 2 dagar[3] 2-6 månader[3]

Exempel på varumärken[redigera | redigera wikitext]

Reklamfilm för elektriska kylskåp och en kylskåpsuppvisning i Pittsburgh 1929.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rolf Haugaard Nielsen (nr 04/2008). ”Nu blir kylskåpet magnetiskt”. Illustrerad vetenskap: s. 68-69. http://www.illvet.se/polopoly.jsp?d=147&a=4667. Läst 11 maj 2008. 
  2. ^ http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Rotmanaden--sa-tar-du-bast-hand-om-maten/
  3. ^ [a b] ”Förvaring av fisk och skaldjur”. svenskfisk.se. 2007-06-26. http://www.svenskfisk.se/media/38816/tillagningsguiden_4.pdf. Läst 2013-12-09. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Harrison, Molly; Mörling Mikael (1980). Hemmets uppfinningar. IPC bibliotek om stora uppfinningar och upptäckter, 99-0226153-1. Örebro: IPC. Libris 7606197. ISBN 91-7128-246-7 (inb.) 
  • Nilsson, Hans (1985). Tekniken omkring oss. Ljungby: Colego. Libris 508159 
  • Engblom Charlotte, red (1992). Den svenska kylteknikens historia: Kyltekniska föreningens jubileumsbok 1992. Svenska kyltekniska föreningens handbok, 0281-4544 ; 11. Järfälla: Svenska kyltekniska fören. Libris 8380569. ISBN 91-86590-07-3 (korr.) (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]