Kyrkbåt
.JPG)
Kyrkbåt är en typ av snipa som är avsedd för rodd, dessa användes tidigare som transport till socknens kyrka i större sjösystem älvar eller vid Kuster i hela Norden.
Kyrkbåtens konstruktion har anor från vikingatidens skepp, som hade många funktioner i dåtidens samhälle.
Användandet av kyrkbåtar är känt långt tillbaka genom århundraden eftersom det var en plikt att gå i kyrkan. Under senare hälften av 1800 började började kyrkbåtarna ersättas med ångbåtar och behovet minskade också genom att vägsystemet byggdes ut. Den äldsta bevarade kyrkbåten från Mora ingår i Nordiska museet samlingar. Kyrkbåten har årtalet 1716 inskuret i stävnocken, och är bygd för tio par åror. Siljans kyrkbåtar är de mest kända,[källa behövs] och flest kyrkbåtar har troligen byggts på Sollerön.
Kyrkbåtarna har varierat i storlek utifrån de enskilda byarnas behov, en del mindre båtar vara endast utrustade med tre till fyra par åror. De största kyrkbåtarna kunde ha åtta till tio par åror och bära upp till 60 personer, någon större för upp mot 90 personer har även funnits. Den mer vanliga kyrkbåten har haft cirka sju till tio par åror.
Senare byggda båtar har oftast sju till tio par åror och används främst för tävlingar i kyrkbåtsrodd och för utflyktsrodd. Flera sådana båtar finns främst i Hälsingland, Dalarna (Siljan), Jämtland (Locknesjön) och på olika håll i Insjöfinland. Den mest kända roddtävlingen för kyrkbåtar torde vara Sulkavan suursoudut.
Se även[redigera]
Källor[redigera]
- Albert Eskeröd 1970. Båtar. Från ekstock till trålare.
