Kyrklig heraldik
Kyrklig heraldik en en tradition inom heraldiken som utvecklats inom de kristna trossamfunden. Heraldiska vapen används för att identifiera kyrkliga ämbetsmän som till exempel biskopar eller för olika territorier som stift eller församlingar.
Det största kännetecknet för kyrklig heraldik är timbreringen, det vill säga de attribut som används utanför skölden. Istället för hjälm och hjälmprydnad (som är krigiska attribut) används mitror och tofsprydda hattar i olika färger för att ange ställning inom organisationen. Skölden kan också läggas på en kräkla eller en korsstav.
Kyrklig heraldik i Sverige [redigera]
Svenska kyrkan, dess stift och ett antal församlingar har egna vapen. När en biskop vigs får denne sitt eget vapen kvadrerat med stiftets, krönt med mitra och lagd över en kräkla. Ärkebiskopen och biskopen i det tidigare ärkestiftet Lund har även en korsstav bakom skölden. Förslag till standardisering av prästers och diakoners vapen har presenterats, av bland andra Bengt Olof Kälde. Dock utan att vinna gehör.
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ”Svenska kyrkans grafiska profil”. Svenska kyrkan. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1325013&fileOId=1325014.
- Bengt Olof Kälde (1977). ”Svenska Kyrkans Heraldik”. Heraldisk Tidskift (Köpenhamn: Heraldiska sällskapet) (35).
- Berntsen, Claus K. ”Heraldik i svenska kyrkan - timbrering av det tredelade ämbetets vapen”. Lunds universitet. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1325013&fileOId=1325014. Läst 31 oktober 2011.
