Sveriges län
| Sveriges statsskick | |
Denna artikel ingår i en artikelserie
|
|
| Grundlagarna | |
|---|---|
| Regeringsformen | |
| Tryckfrihetsförordningen | |
| Yttrandefrihetsgrundlagen | |
| Successionsordningen | |
| Lagstiftande makt | |
| Riksdagen | |
| Riksdagsordningen | |
| Riksdagens talman | |
| Riksdagens utskott | |
| Riksbanken | |
| Riksrevisionen | |
| Ceremoniell makt | |
| Statschefen | |
| Verkställande makt | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Statsråden | |
| Regeringskansliet | |
| Förvaltningsmyndigheterna | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Högsta domstolen | |
| Högsta förvaltningsdomstolen | |
| Administrativ indelning | |
| Län | |
| Landsting | |
| Kommuner | |
| Övrigt | |
| Europakonventionen | |
| Europeiska unionen | |
| Förenta nationerna | |
| Post- och Inrikes Tidningar | |
| Svensk författningssamling | |
| Sverige-portalen |
Sveriges statliga förvaltning är idag indelad i 21 län.
Innehåll |
Historia [redigera]
Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän för vilka var utbyte mot militära tjänster.
En ny länsorganisation etablerades genom regeringsformen 1634.
Landets indelning i län har i princip varit stabil sedan år 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. År 1968 lades Stockholms stad (överståthållarämbetet) och Stockholms län samman till ett nytt län kallat Stockholms län. Den 1 januari 1997 lades Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. Den 1 januari 1998 lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till Västra Götalands län (med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som fördes till Jönköpings län på egen begäran). Dessutom skedde mindre gränsändringar mellan länen vid kommunreformerna 1952 och 1971.
Förvaltningsorganisation i länen [redigera]
Myndighetsuppgifterna sköts av länsstyrelserna, som är statens organ i länen. De politiska uppgifterna sköts av landstingen/regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning.
Länsstyrelse [redigera]
Huvudartikel: Länsstyrelse
Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för naturvårdsfrågor och regional samhällsplanering. Skogsvårdsstyrelse, Arbetsförmedlingen och domstolar är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.
Landsting [redigera]
Huvudartikel: Sveriges landsting
Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret för kollektivtrafiken delas ofta mellan kommunerna och landstinget. Landstingens verksamhet finansieras genom statsbidrag, landstingsskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.
I fyra av Sveriges landsting skiljer sig den politiska styrningen från de övriga. Gotlands län saknar landsting, och istället sköts dess uppgifter av Gotlands kommun. I landstingen i Skåne och Västra Götaland och Halland finns regionalt självstyre, vilket bland annat innebär att regionerna (före detta landstingen) har fått större ansvar för den regionala utvecklingen.
Lista över Sveriges län [redigera]
|
 |
|---|
Observera att sjöar är exkluderade i kolumnen yta.
Datum: 2013-03-31[2]
Avskaffade län i Sverige (1634 - nutid) [redigera]
- Ej att förväxla med de slottslän som fanns före 1634 års regeringsform. För dessa, se artikeln Slottslän.
Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd, men sedan avskaffats[3][4][5].
På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län: livgeding, för änkedrottningarnas underhåll, avvecklade 1715-1720; underhållsländer, för Karl X Gustav, medan han var tronföljare, samt Drottning Kristina, sedan hon abdikerat; hertigdömen, avskaffade 1689; guvernement, d.v.s län under ledning av landshövding med militärt befäl; samt generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser. Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.
Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande hertigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.
Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän och har även använts om vissa bruksorter och bergslager.
| Län |
Residensstad |
Årtal från |
Årtal till |
Beskrivning | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bohus län | Bohus fästning | 1680 | 1700 | namn på Göteborgs och Bohus län | |
| Eskilstunahus län | Eskilstuna | 1683 | län i Södermanland | ||
| Gripsholms län | Mariefred | 1683 | län i Södermanland | ||
 |
Göteborgs och Bohus län | Göteborg | 1700 | 1998 | ingår nu i Västra Götalands län |
| Härnösands län | Härnösand | 1645 | 1654 | nu uppdelat i Västernorrlands län och del av Jämtlands län | |
| Jönköpings och Kronobergs län | 1634- 1654- 1669- 1680- |
1639 1658 1674 1687 |
nu delat mellan Jönköpings län och Kronobergs län | ||
 |
Kopparbergs län | Falun | 1634 (erkänt 1647) | 1997 | har bytt namn till Dalarnas län |
 |
Kristianstads län | Kristianstad | 1718 | 1997 | ingår nu i Skåne län |
 |
Linköpings län | Linköping | 1634 | 1718 | före 1719 namn på Östergötlands län |
 |
Malmöhus län | Malmö | 1661 | 1997 | ingår nu i Skåne län |
| Järle län/Nora län | Järle, senare Nora | 1641 | 1648 | döptes vid flytt av residensstad om till Nora län. Tillhör idag till största delen Örebro län, men även en liten del av Värmlands län. | |
| Norrlands län / Hudiksvalls län | Hudiksvall | 1634 | 1645 | mellan åren 1645-1654 hette länet Hudiksvalls län, efter dess residensstad. Före 1638 omfattade länet hela Norrland. Efter 1654 uppdelat i Gävleborgs län med landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen samt Härnösands län med landskapen Ångermanland, Medelpad och Jämtland. | |
| Nyköpings län | Nyköping | 1634 | 1683 | heter idag Södermanlands län. Nyköpings län användes som namn även på "det nya länet" fram tills 1850-talet. | |
| Närkes och Värmlands län | Örebro slott | 1625- 1654- |
1639 1779 |
nu uppdelat i Örebro län och Värmlands län, samt delar av Västra Götalands län (Dalsland). | |
| Sala län | 1641 | 1646 | ingår nu i Västmanlands län och Dalarnas län | ||
 |
Stockholms överståthållarskap | 1634 | 1967 | ingår nu i Stockholms län | |
 |
Skaraborgs län | Skara (1634-1659) Mariestad (1660-1997) | 1634 | 1998 | nu till största delen i Västra Götalands län, men även i Jönköpings län. |
| Smålands län | 1679 | 1680 | nu delat mellan Jönköpings län, Kronobergs län och Kalmar län (samt mindre delar i Hallands län och Östergötlands län p.g.a. förändringar i länen. | ||
| Svartsjö län | Drottningholm Svartsjö |
1787 | 1809 | ingår nu i Stockholms län | |
| Säters län | 1634 | 1646 | ingår nu i Dalarnas län | ||
| Upplands län | 1634- 1655- |
1640 1713 |
mellan åren 1641 - 1654 uppdelat mellan Uppsala län och Stockholms län, för att återgå till gemensam län igen. År 1714 delas de båda parterna återigen upp. | ||
 |
Älvsborgs län | Vänersborg | 1634 | 1998 | ingår nu i Västra Götalands län |
| Ölands län | Borgholm | 1819 | 1826 | ingår nu i Kalmar län. |
- I listan ingår endast län som låg inom Sveriges nuvarande gränser. Dessutom har svenska län funnits på andra håll. Se Finlands län om de historiska länen i nuvarande Finland.
Danska avskaffade län i nuvarande Sverige [redigera]
Det danska länsväsendet bestod förr av ett antal stora län och en mängd små län och andra administrativa områden. Trondheims län, till vilket Jämtland och Härjedalen tillhörde, bestod till exempel av ca 40 små län. Länen var uppdelade i räkenskapslän, avgiftslän och tjänstelän. I räkenskapslänen fick länsmannen en årlig summa i lön, medan resten gick till kronan. I avgiftslän skulle länsmannen samla ihop en viss summa pengar och ge till Kronan, resten kunde länsmannen behålla. I ett tjänstelän behöll länsmannen allt. Länsgränser och antalet län varierade. Nya tillkom. Tex. avvecklades Åhus län när Kristianstad byggdes, och Lyckå län när Kristianopel byggdes.
Skattehandlingarna från denna tiden finns i det danska riksarkivet i Köpenhamn, utom de rörande Jämtland och Härjedalen som finns i Oslo.
De större danska länen i nuvarande Sverige, dvs de med egen rubrik i danska riksarkivets samlingar, redovisas i tabellen. Det ska tilläggas att många fler län fanns. En del var stora och viktiga, andra pyttesmå. För att ta ett exempel: gårdarna i Brunnby socken lydde under Jonstorps Socken samt Brunnby Socken och två län, "Kullens län" och "Stubbarps län".
Ett stort undantag finns. Lundagårds län, med Lund som residensstad var tidvis ett relativt självständigt län under 1500-talet, men lydde mellan 1602 och 1658 under Malmöhus län.
| Län |
Residensstad |
Landskap |
Gick upp i |
|---|---|---|---|
| Helsingborgs län | Helsingborg | Skåne | År 1669 - Malmöhus län |
| Landskrona län | Landskrona | Skåne | År 1669 - Malmöhus län |
| Sölvesborgs län | Sölvesborg | Skåne och Blekinge | |
| Åhus län | Åhus | Skåne och Blekinge | |
| Lundagårds län | Lund | Skåne | År 1602 - Malmöhus län |
| Lyckå län | Lyckå | Blekinge | |
| Kristianopels län | Kristianopel | Blekinge | |
| Malmöhus län | Malmöhus | Skåne | År 1997 - Skåne län |
| Trondheims län och Nidaros Län | Trondheim | Jämtland och Härjedalen | |
| Visborgs län | Visby | Gotland | |
| Båhus och Viken län | Bohus fästning | Bohuslän | |
| Gladsax län | Gladsaxehus | Skåne | |
| Varbergs län | Varberg | Halland | |
| Halmstads län | Halmstad | Halland | |
| Laholms län | Laholm | Halland |
Se även [redigera]
- Sveriges administrativa indelning
- Sveriges kommuner listade per län
- Sveriges landskap
- Finlands län
- Norges fylken
- Ansvarskommittén
- Regionförsök
- Framtida regionbildning
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ (namnbyte 1997)
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. 13 maj 2013. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ Nationalencyklopedin
- ^ Nordisk Familjebok
- ^ Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)
Källor om de danska länen [redigera]
- Henrik Lerdam: Danske len og lensmænd 1370-1443. 1996.
- Harry Christensen: Len og magt i Danmark 1439-1481. 1983.
- S. Nygaard: Len og stamhuse i Jylland (Jyske Samlinger, bind 4)
- Louis Bobé, Gustav Graae og Fritz Jürgensen West: Danske Len. 1916.
- Gustav Bang: Danske Len og Stamhuse. 1906.
- Kristian Sofus August Erslev: Danmark-Norges len og lensmænd 1596-1660. 1885.
- Kristian Sofus August Erslev: Danmarks len og lensmænd i det sextende aarhundrede (1513-1596). 1879.
- http://www.daisy.sa.dk - Daisy - Statens Arkivers arkivalieinformationssystem
Externa länkar [redigera]
- Länsstyrelser i Sverige
- Folkmängd i riket, län och kommuner 31/12/2006 och befolkningsförändringar 2006
- Förteckning över de danska länsherrarna i de danska länen på nuvarande svenskt territorium, samt källorna till dess historia.
- Sveriges yta mindre enligt ny beräkningsmodell
|
|||||||||||
|
||||||||||||||
