Sveriges län

Wikipedia

(Omdirigerad från Län i Sverige)
Hoppa till: navigering, sök

Sveriges statliga förvaltning är idag indelat i 21 olika län. Finland har också bevarat länsindelningen och har idag sex län, se län i Finland.

Innehåll

[redigera] Historia

Birger Jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän för vilka var utbyte mot militära tjänster.

En ny länsorganisation etablerades genom regeringsformen 1634. Den ursprungliga länsindelningen återfinner man i det som kallas landskap.

Landets indelning i län har i princip varit gällande sedan år 1810. Under de senaste decennierna har dock tre större ändringar i indelningen genomförts. År 1968 lades Stockholms stad (överståthållardömet) och Stockholms län samman till ett nytt län kallat Stockholms län. Den 1 januari 1997 lades Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. Den 1 januari 1998 lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län, med undantag för Habo och Mullsjö kommuner, samman till Västra Götalands län. Habo och Mullsjö kommuner kom att tillhöra Jönköpings län, efter lokala folkomröstningar om man ville tillhöra Västra Götalands län eller Jönköpings län efter den nya länsindelningen.

[redigera] Förvaltningsorganisation i länen

De politiska uppgifterna sköts dels av landstingen och regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning, dels av länsstyrelserna, som är statens organ i länen.

[redigera] Länsstyrelse

Huvudartikel: Länsstyrelse

Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för vissa socialvårdsfrågor och regional samhällsplanering. Länsarbetsnämnd och skogsvårdsstyrelse är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.

[redigera] Landsting

Huvudartikel: Landsting

Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret för kollektivtrafiken delas ofta mellan kommunerna och landstinget. Landstingens verksamhet finansieras genom statsbidrag, landstingsskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.

I tre av Sveriges län skiljer sig den politiska styrningen från de övriga. Gotlands län saknar landsting, och istället sköts dess uppgifter av Gotlands kommun. I landstingen i Skåne och Västra Götalands län pågår försök med ökat regionalt självstyre, vilket bland annat innebär att landstingen har fått större ansvar för den regionala utvecklingen.

[redigera] Län i Sverige

Län Länsbokstav Yta (km²) Folkmängd
(SCB: 31/12/2006)
Residensstad Inrättat Karta
Blekinge läns vapen Blekinge län K 2 941 151 436 Karlskrona 1683 Bild:SverigesLän2007mKod.svg
Dalarnas läns vapen Dalarnas län W 28 194 275 711 Falun 1634 (namnbyte 1997)
Gotlands läns vapen Gotlands län I 3 140 57 297 Visby 1678 (?)
Gävleborgs läns vapen Gävleborgs län X 18 191 275 653 Gävle 1762
Hallands läns vapen Hallands län N 5 454 288 859 Halmstad 1719
Jämtlands läns vapen Jämtlands län Z 49 443 127 020 Östersund 1810
Jönköpings läns vapen Jönköpings län F 10 475 331 539 Jönköping 1687
Kalmar läns vapen Kalmar län H 11 171 233 776 Kalmar 1634
Kronobergs läns vapen Kronobergs län G 8 458 179 635 Växjö 1674
Norrbottens läns vapen Norrbottens län BD 98 911 251 886 Luleå 1810
Skåne läns vapen Skåne län M 11 027 1 184 500 Malmö 1997
Stockholms läns vapen Stockholms län AB 6 490 1 918 104 Stockholm 1968
Södermanlands läns vapen Södermanlands län D 6 060 263 099 Nyköping 1683
Uppsala läns vapen Uppsala län C 6 989 319 925 Uppsala 1634
Värmlands läns vapen Värmlands län S 17 583 273 489 Karlstad 1779
Västerbottens läns vapen Västerbottens län AC 55 432 257 581 Umeå 1638
Västernorrlands läns vapen Västernorrlands län Y 21 678 243 978 Härnösand 1762
Västmanlands läns vapen Västmanlands län U 6 302 248 489 Västerås 1634
Västra Götalands vapen Västra Götalands län O 23 942 1 538 284 Göteborg 1998
Örebro läns vapen Örebro län T 8 517 275 030 Örebro 1634
Östergötlands läns vapen Östergötlands län E 10 562 417 966 Linköping 1634

[redigera] Framtid

Sex till nio nya regioner, så som de gestaltade sig i ansvarskommitténs sekretariatsrapport.
Sex till nio nya regioner, så som de gestaltade sig i ansvarskommitténs sekretariatsrapport.

En utredningskommitté, Ansvarskommittén, är tillsatt av regeringen, med medlemmar från alla riksdagspartier. De har ett uppdrag att utreda länens framtida ansvar och struktur och länens antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport februari 2007. Man föreslår en minskning till sex eller nio län eller regioner. Tanken är att varje län ska ha även avancerad sjukvård inom de flesta områden. Dessutom ska var och en ha ett stort universitet anses det. Den nya region/länsindelningen sker först 2014 efter ett eventuellt beslut 2010. Förebild för en länsreform är Danmark och Finland som gjort en sådan reform några år tidigare.

Efter Ansvarskommitténs rapport har länen diskuterat med varandra om indelning. De fyra nordligaste länen vill gå samman till två. Det är framförallt i Svealand det är rörigt. Stockholm vill inte gå ihop med något annat län. Deras grannlän vill gå ihop med Stockholm. Även Örebro vill det, vilket lämnar Värmland ensamt. Värmland kan tänka sig gå ihop med Västra Götaland. [1]

[redigera] Avskaffade län i Sverige

Svensk territorialhistoria

Sveriges historia

Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd[1][2][3].

På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län: livgeding, för änkedrottningarnas underhåll, avvecklade 1715-1720; underhållsländer, för Karl X Gustav, medan han var tronföljare, samt Drottning Kristina, sedan hon abdikerat; hertigdömen, avskaffade 1689; guvernement, d.v.s län under ledning av landshövding med militärt befäl; samt generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser. Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.

Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande herigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.

Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän och har även använts om vissa bruksorter och bergslager.

[redigera] Se även

[redigera] Källor

  1. ^ Nationalencyklopedin
  2. ^ Nordisk Familjebok
  3. ^ Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)

[redigera] Externa länkar


Sveriges län

Blekinge | Dalarna | Gotland | Gävleborg | Halland | Jämtland | Jönköping | Kalmar | Kronoberg | Norrbotten | Skåne | Stockholm | Södermanland | Uppsala | Värmland | Västerbotten | Västernorrland | Västmanland | Västra Götaland | Örebro | Östergötland

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_l%C3%A4n
Personliga verktyg