Länsman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skulpturen "Länsman" av stenhuggaren Alfred Quick, vätögranit, 1946, ett porträtt av en länsman med krimmermössa, Vätöberg i Roslagen

Länsman är en yrkestitel inom staten, som har använts på olika sätt genom tiderna. I modern tid har länsman varit ett smeknamn eller öknamn för polisen.

Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finlands polis är länsman en tjänstegrad som motsvarar polismästare i Sverige.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Till 1675[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1675 var länsmannen en lokal förtroendeman som utgjorde en länk mellan lokalsamhället och statens förvaltning. Denne kallades för sockenlänsman eller bylänsman. I en kunglig resolution 1675 stadgades dock att länsmännen skulle utses av landshövdingen: "dock skall det ske utav bofaste och beskedligaste bönder, som i häradet finnes, och intet främmande och löse, som allmogen ingen hjälp kan hava av".

Sockenlänsmännen ersattes som lokala förtroendemän av sockenskrivare.

1675-1918[redigera | redigera wikitext]

Efter 1675 omvandlades titeln till att beteckna en lokal, statlig lägre tjänsteman med beteckningen kronolänsman. Kronolänsmannens arbetsuppgifter omfattade skatteuppbörd, indrivning, polisverksamhet. Han var även åklagare i vissa mål. Till sitt biträde hade han fjärdingsmän. Kronolänsmannens närmaste förman var kronofogden. Kronolänsmännen blev 1918 landsfiskaler.

Järnvägslänsman var en av länsstyrelsen förordnad polisman, som ansvarade för polisbevakningen vid ett järnvägsbygge. Järnvägslänsmännen avlönades av järnvägsbyggnadsföretaget.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.