Läppbjörn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Läppbjörn
Status i världen: Sårbar[1]
Lippenbaer-24.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Björnar
Ursidae
Släkte Melursus
Meyer, 1793
Art Läppbjörn
M. ursinus
Vetenskapligt namn
§ Melursus ursinus
Auktor Shaw, 1791
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med
Läppbjörn som klättrar i träd

Läppbjörnen (Melursus ursinus) är en art i familjen björnar och liknar kragbjörnen (men är inte närmare släkt med den). Den är den enda arten i släktet Melursus.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnar blir 140 till 180 cm lång och vid skuldran 60 till 90 cm hög. Svansen är som hos alla björnar med 10 till 12 cm tydligt kort. Hanar är med en vikt av 80 till 145 kg betydligt tyngre än honor som blir 55 till 95 kg tunga.

Kännetecknande är de förstorade läpparna som saknar hår. Djuret har förmåga att sträcka sin smala tunga långt ut. Läppbjörnen saknar två framtänder i övre käken så att en lucka uppstår.

Pälsen är oftast svart med enskilda hår i brun eller grå men det finns även rödbruna läppbjörnar. På brösten finns en vit- eller gulaktig fläck i form av ett Y eller V. Klorna är jämförelsevis långa och böjda.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnen förekommer huvudsakligen i regnskogar i Indien och Sri Lanka men även i Bangladesh, Bhutan och Nepal. De lever även i gräsområden och torra skogar.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnar letar ofta sin föda under natten men kan även vara aktiva under andra dagtider. De vilar i grottor eller tät vegetation. I motsats till många andra björnar håller läppbjörnar ingen vinterdvala men de är jämförelsevis inaktiva under regntider. Som alla björnar lever läppbjörnar ensamma.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnar är specialiserade på insekter och däribland huvudsakligen på termiter. För att komma åt bytet öppnar de termitstacken med sina klor och sedan suger de likt en dammsugare in termiterna. Läppbjörnar använder även tungan när de äter.

Denna björn äter även andra insekter som bin och myror samt frukter och honung. De har därför bra förmåga att klättra i träd.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

I Indien sker parningstiden oftast i månaderna maj till juni medan den på Sri Lanka infaller under hela året. I dessa tider lever läppbjörnar parvis och parar sig flera gånger. Mellan parningen och födelsen ligger sex till sju månader men troligtvis vilar ägget en tid innan den egentliga dräktigheten börjar.

De ett till två (ibland tre) ungar föds i en jordgrotta. Ungarna är i början blinda och hjälplösa. De öppnar sina ögon efter ungefär tre veckor och fyra till fem veckor senare lämnar de grottan för första gången. Ofta bär honan sina ungar när hon går ut. Ungarna stannar hos modern två till tre år tills de är fullt utvecklade. I fångenskap blir läppbjörnar upp till 40 år gamla.

Läppbjörnar och människor[redigera | redigera wikitext]

Läppbjörnar betraktas allmänt som skygga och vänliga men de kan bli aggressiva när de blir överraskade. På grund av sina nedsatta syn- och hörselsinnen upptäcker de ofta människor i sista ögonblicket, vilket leder till oönskade reaktioner.

Människor jagar läppbjörnar för att hålla dem borta från odlingsmark och för köttets eller andra kroppsdelars skull. Djurets galla anses i flera länder som nyttig för medicinska ändamål. Det största hotet för läppbjörnen är däremot förstöringen av dess levnadsområde.

Beståndet uppskattas till 7 000 till 10 000 individer. Arten listas av IUCN som sårbar (vulnerable).

Baloo i Djungelboken är en läppbjörn.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • artikeln är huvudsaklig en översättning av motsvarande artikel på tyskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Melursus ursinusIUCN:s rödlista, auktor: Bear Specialist Group (1996), version 8 maj 2006.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]