Lärplattform

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lärplattform, utbildningsplattform, LMS (eng. learning management system) eller VLE (eng. virtual learning environment) är en webbaserad kursmiljö ursprungligen avsedd för nätbaserade distanskurser, men som idag i allt högre grad även används som komplement till traditionell undervisning, för e-lärande och flexibelt lärande. En lärplattform eller ett LMS kan beskrivas som ett virtuellt klassrum där kursdeltagare och lärare för en specifik kurs kan kommunicera säkert med varandra, och utbyta lösenordsskyddade dokument. Lärplattformen hanterar kursuppföljning och kursadministration, exempelvis resultatlistor, automaträttade prov, digitalt kursinnehåll i exempelvis text- och videoformat och inlämningskorgar för redovisningsuppgifter.

Flera kommuner i Sverige har idag en lärplattform för de kommunala grundskolorna och gymnasierna. I det sammanhanget används lärplattformen även för att hantera individuella utbildningsplaner, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen, digitalt innehåll med mera.

Lärplattformen ska inte sammanblandas med Intranät, communities, gruppvara och system för e-möten, men innefattar vanligen liknande funktionalitet. Lärplattformen ska inte heller sammanblandas med vissa lärosätens portallösningar, som erbjuder studenter gemensam inloggning till flera IT-system, exempelvis e-post, LADOK-på-webb, tentamensanmälan, schema, lärplattform, konferenssystem, med mera.

Fördelar[redigera | redigera wikitext]

Inloggningsskydd[redigera | redigera wikitext]

En viktig fördel med en lärplattform framför att använda traditionella webbsidor är inloggningsskyddet. Därmed blir känsliga diskussioninlägg, resultatlistor och rättningsprotokoll inte synliga för allmänheten utan enbart för kursdeltagare och lärare. Man undviker att andra skolor olovandes kopierar upphovsskyddat kursmaterial som läraren utvecklat.

Lärarsamarbete[redigera | redigera wikitext]

Lärplattformen underlättar för en grupp lärare att dela ansvar för en kurs, eftersom de kan hjälpas åt att författa kursmaterial, rätta inlämningsuppgifter och svara på studenternas frågor. Ansvarsfördelningen mellan lärare blir tydlig, eftersom varje kursomgång är en egen instans (en egen kopia) i kursplattformen, som bara registrerade studenter och ansvariga lärare har tillgång till. Lärplattformen blir ett självdokumenterande system, där kursens alla inlämningsuppgifter och rättningsresultat finns samlade, vilket underlättar för en vikarierande lärare att ta vid.

Minskad mängd e-post[redigera | redigera wikitext]

Ett alternativ till lärplattformar är naturligtivis att använda e-post och e-postlistor för inlämningsuppgifter, handledning, utskick och diskussioner, men vid stora studentgrupper och många redovisningsuppgifter blir det snabbt ohanterligt både för läraren och studenten. Lärplattformens inlämningslådor gör att all konversation som rör en viss inlämningsuppgift sorteras in rätt redan från början, istället för att riskera att försvinna bland alla andra mejl.

Om studenten ställer frågor i dedikerade diskussionsforum, till exempel ett forum för varje inlämningsuppgift eller avsnitt, samlas alla frågor om samma sak på ett ställe. Studenter som ligger före eller efter i planeringen behöver inte distraheras av frågor om ett annat avsnitt, och läraren behöver inte upprepa sitt svar. Studenter kan uppmuntras att besvara varandras frågor i forumen, på liknande sätt som man hjälper varandra i en vanlig klassrumssituation.

Minskad kopiering och distribution av papper[redigera | redigera wikitext]

Fördelar med att komplettera campusundervisning med en lärplattform är att campusstudenter själva kan ladda ned kompendier, föreläsningsanteckningar och annat kursmaterial från lektioner han/hon missat, och kan antingen skriva ut det eller läsa det på skärmen. Läraren behöver inte trycka upp och distribuera kursmaterial på papper, och studenten behöver inte köpa det i universitets kompendiehandel.

Fler redovisningsuppgifter möjliga[redigera | redigera wikitext]

Automaträttade prov gör att läraren kan komplettera eller ersätta en traditionell salstentamen med ett stort antal hemuppgifter, och på så sätt kontrollera att studenten verkligen har uppnått godkäntgränsen för alla kursens lärandemål, inte bara ett stickprov av lärandemålen (som vid en vanligen tentamen). Ett stort antal hemuppgifter med olika deadlines ger studenten incitament att sätta igång med studierna tidigare än om man bara har en stor tentamen på slutet.

Studenterna kan besvara inlämningsuppgifter via webbformulär. Rättningen underlättas av att lärare kan se alla studenters svar i en stor tabell eller ett kalkylark, med ett svar på varje rad och en uppgift i varje kolumn. Läraren kan rätta alla svar på samma uppgift samtidigt.

Nackdelar[redigera | redigera wikitext]

System utvecklas för att lösa ett verkligt eller upplevt problem. Denna lösning blir ett arv i systemet som förhoppningsvis förvaltas till en av slutanvändarna upplevd kvalitet. Kvaliteten inom systemutvecklingen är subjektiv och det är svårt att göra alla nöjda.[1] [förtydliga]

Lärande är en i grunden social interaktion mellan individer som är formad av individens, gruppens, organisationens samt samhällets normer. Väljer man ett system som har sin bas i andra normer än de dominanta i gruppen kommer troligen inte systemet att bli accepterat och inte heller använt som planerat.[förtydliga]

Omfattande utbildningsinsatser kan till viss del komplettera låg kvalitet i system men kostnaden för det skall vägas mot den totala investeringen.[förtydliga]

Vanlig funktionalitet[redigera | redigera wikitext]

Vanliga verktyg som ingår i en lärplattform är:

  • Inlämningslådor för hemuppgifter (minskar mängden mejl till läraren vid stora kurser och många inlämningsuppgifter),
  • Rättningsresultattabeller (underlättar för flera lärare att tillsammans rätta en kurs och sammanväga rättningsresultat från olika uppgifter till betyg),
  • Automaträttade flervalsprov (s.k. quizzar)
  • Diskussionsforum
  • Chatfunktion
  • Personlig e-post (så att läraren automatiskt ser vilken kurs och studentidentitet mejlet avser, och kan koncentrera sig på att besvara mejl rörande en specifik kurs)
  • Kalender med deadlines
  • Digitalt läromedel och innehåll i exempelvis video- och textformat
  • Tidsstyrd publicering av prov och annat kursmaterial
  • WYSIWYG-redigering av HTML-baserat kursmaterial via webbgränssnitt
  • Navigationsmeny
  • Sökfunktion
  • Kursutvärderingsformulär
  • Kursadministration
  • Certifiering
  • Anmälningsformulär till exempelvis prov
  • Import och export av lärobjekt på SCORM-format mellan lärplattformar
  • Innehållshantering (CMS) med versionshantering för kollaborativt författande av kursmaterial


Universitet och högskolor[redigera | redigera wikitext]

Öppen källkod[redigera | redigera wikitext]

Följande öppna system används på högskolenivå (med exempel från lärosäten där undervisning bedrivs på svenska):

Proprietära system[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer exempel på kända kommersiella lärplattformar som köpts av lärosäten som bedriver undervisning på svenska:

Gymnasier och grundskolor[redigera | redigera wikitext]

Följande förekommer på grundskolor och gymnasier där undervisning bedrivs på svenska:

Öppen källkod[redigera | redigera wikitext]

Proprietära system[redigera | redigera wikitext]

Internutbildning inom företag[redigera | redigera wikitext]

Följande förekommer vid företags kompetensutveckling:

Öppen källkod[redigera | redigera wikitext]

Proprietära system[redigera | redigera wikitext]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.lu.se/lup/publication/20753
  2. ^ ”Moodle Statistics”. http://moodle.org/sites/. 
  3. ^ Recension av Dokeos

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Edutools - sida för jämförelser av lärplattformar
  • List of learning management systems på engelskspråkiga Wikipedia
  • Edutechs - sida för jämförelser av lärplattformar
  • Epic har en jämförelse mellan lärplattformar med öppen källkod. Här finns också resonemang kring för- och nackdelar med öppen källkodsprogram.
  • SLUSS slutrapport - gemensam kravbild på lärplattformar utformad av Nätuniversitetet och 17 svenska lärosäten, 2005-12-06.