Läskedryck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En hylla med läsk. På bilden syns bland annat läskedryckerna Mountain Dew, 7 Up och Schweppes

Läskedryck, läsk, är en söt oftast kolsyrad dryck som ofta serveras kall. Ett äldre ord är lemonad eller limonad. Läskedryck som inte är kolsyrad benämns ibland stilldrink. Vissa typer av läskedryck har tillsatser av uppiggande preparat, som till exempel koffein, ginseng eller guarana, och kallas då energidryck.

Läskedryckstyper[redigera | redigera wikitext]

Sveriges bryggerier delar statistiskt in läskedrycker i följande typer:[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

De första läskedryckerna såldes under 1600-talet och bestod av vatten och citronjuice som sötat med honung. 1676 fick Compagnie des Limonadiers i Paris monopoltillstånd för att sälja dessa drycker. I slutet av 1700-talet började man utveckla teknik för att kunna framställa kolsyrat vatten. 1767 upptäckte engelsmannen Joseph Priestley en metod för att skapa kolsyrat vatten.

Läskedryckernas historia i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Läskedryckernas historia börjar 1656 när kemisten Urban Hjärne fick i uppdrag att leta "brunnsvatten". Hjärne fick några år senare sig tillsänt vatten från Medevi som han analyserade, därmed blev han delaktig i upptäckten av Medevi Brunn. Nästan 100 år senare började Torbern Bergman experimentera med mineralvatten för att kunna göra dem på konstgjord väg. Torbern Bergman lyckades bra och var den förste i världen som lyckades framställa kolsyra på konstgjord väg. När sedan, i slutet av 1700-talet, Jöns Jacob Berzelius blandade kolsyrat vatten med olika kryddextrakt, safter och vin fick han fram olika smaksatta drycker och skapade därmed förutsättningar för vad som sedan utvecklats till dagens moderna läskedryck.

Den första svenska läsken som såldes i etiketterad flaska var Citron-Brus som laserades av Nordstjernans mineralvattenfabrik 1905.[2]

Läskedryckskonsumtion i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Årskonsumtion per capita[redigera | redigera wikitext]

År Liter per invånare
1980 40,0
1990 63,1
2000 79,2
2010 76,5

Registrerad konsumtion. Källa:[3]

Fördelning på läskedryckstyper 2012[redigera | redigera wikitext]

Typ Miljoner liter per år
Coladrycker 340
Apelsindrycker 43
Övriga kolsyrade läskedrycker 90
Must 41
Cider 12
Stilldrink 30
Sport- och energidrycker 10

Registrerad konsumtion. Källa:[4]

Ingredienser[redigera | redigera wikitext]

De ingredienser som kan förekomma i läskedrycker förutom vatten är till exempel socker eller sötningsmedel, aromämnen, koffein (vanligt i coladrycker), kolsyra, syra (citronsyra eller fosforsyra) och konserveringsmedel. Sveriges Bryggerier har sammanställt de vanligaste ingredienserna i läskedrycker.[död länk]

Hälsorisker[redigera | redigera wikitext]

Cancerframkallande ämnen[redigera | redigera wikitext]

Flera vanliga sorters läsk som säljs i Sverige innehåller det cancerframkallande ämnet bensen. Det visar ett laboratorietest som konsumenttidningen Testfakta har låtit göra[5]. Bensen är ett ämne som inte ska finnas i livsmedel, men kan uppstå som en kemisk reaktion i läsk som innehåller natriumbensoat (E 211) och askorbinsyra (E 300, C-vitamin), vilket många läskedrycker gör.

Många så kallade light-läsker innehåller inte socker, utan sötas istället med sötningsmedel. Ett förekommande sötningsmedel är aspartam, vars hälsorisker är omdiskuterade.

Karies och tandfrätning[redigera | redigera wikitext]

Förutom att sockret i läsk kan orsaka karies är det också bevisat att läsk (även light) som sportdryck fräter på tandemaljen, vilket vid konstant läskdrickande kan leda till stora skador på tänderna. Detta orsakas av sura ämnen som även finns i juice. Frätningar kan inte motverkas med hjälp av tandborstning. För att minska risken för dessa frätskador bör man istället undvika att konsumera läsk mellan måltider, konsumera läsken snabbt och även undvika att borsta tänderna precis efter ett läskintag.[6] Vatten som inte är smaksatt är ett dryckesalternativ som inte fräter på tänderna.[7]

Exempel på läskedrycker[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fördelning av läskedrycker och vatten på varuslag 2013-03-19.
  2. ^ Företagsminnen 2004:4
  3. ^ Sveriges Bryggerier: Konsumtion av läsk i liter per invånare 2014-03-19.
  4. ^ Sveriges Bryggerier: Fördelning av läskedrycker och vatten på varuslag 2014-03-19.
  5. ^ Testfakta.se: Cancerämne i vanlig läsk
  6. ^ Fakta från Folktandvården i Jönköping
  7. ^ Information och vägledning från Tandläkarförbundet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]