Lysrörslampa
En lysrörslampa eller lågenergilampa är ett litet böjt lysrör med E14 eller E27 skruvsockel (Edisonsockel) eller bajonettsockel och med driftdonen inbyggda i sockeln istället för i armaturen såsom är fallet med vanliga lysrör.
Hit räknas även kompaktlysrören som till exempel kan ha GU10, GR8, GR14 eller bajonettsockel.
De vanligaste effekterna är mellan 3 och 20 watt men det finns högre som 27 och 50 watt.
Innehåll |
Historik [redigera]
Peter Cooper Hewitt kallas ofta för uppfinnaren av lågenergilampan då han patenterade tekniken 1901.[1]
Modeller [redigera]
Nakna tuber: dubbeltub, trippeltub, och kvadrupeltub, spiral, mini-spiral, 2-D, cirkelformad.
Täckta: normal, kron-, klot-, glob-, reflektor- och PAR38, i ungefär samma format som motsvarande glödlampor.
De nakna modellerna kan blända något. De täckta modellerna med extra ytterkolv har ofta ett behagligare ljus men kan i gengäld ge något mindre ljus per watt än de nakna.
Lysrörskoder: Lågenergilampor är liksom lysrör kodade efter färgtemperatur och färgåtergivning, med beteckningar som t ex 827, 830, 840 eller 865. Första siffran i varje kod indikerar färgåtergivningen, Ra (i standardlysrör 80+, oftast runt 83) och de två sista siffrorna färgtemperaturen i Kelvin (2700 K = varmvit, 3000 K = vit, 4000 K = kallvit respektive 6500 K = dagsljus).
Jämförelse med vanlig glödlampa [redigera]
För att förklara lågenergilampans egenskaper används glödlampan som referens vid jämförelse.
Färgåtergivning [redigera]
Liksom de flesta standardlysrör har lågenergilampor något sämre kvalitativa ljusegenskaper än glödlampor och halogenlampor, bland annat sämre färgåtergivning (Ra 82). Denna mellankvalitetsklass kallas i Sverige för "fullfärg", för att skilja dem från den äldre sortens "enkelfärgslysrör" som tidigare var standard för lysrör. Vissa specialaffärer och nätbutiker säljer så kallade 'fullspektrumlampor' med bättre färgåtergivning (Ra 91–96) men något sämre ljusutbyte per watt och högre pris på grund av att de innehåller fler fosfortyper. Dessa kallas "fullfärg special" i Sverige.
Livslängd [redigera]
Lågenergilampor ska hålla 6–15 gånger längre än vanliga glödlampor. Dock kan livslängden variera kraftigt mellan olika märken, modeller och lampor,[2][3] samt beroende på hur och var de används. "Den specificerade livslängden gäller inte om lampan ständigt tänds och släcks, eller om temperaturen är för låg."[4] Vanligtvis klassas lågenergilampor inom intervallet 6 000 till 15 000 timmar medan vanliga glödlampor har en beräknad livslängd på 750 till 1000 timmar
Energieffektivitet [redigera]
En lågenergilampa producerar inte lika mycket värme som en glödlampa och ger därför mer ljus per watt. Hur mycket mer varierar mellan olika lampor och beror även på var de används. Benämningen ”lågenergilampa” är missvisande då lampor med lika eller bättre effektivitet existerar, exempelvis kvicksilverlampor och natriumlampor, som inte används i hemmiljö på grund av dålig färgåtergivning, samt lysdiodlampor. Effektiviteten sjunker också i viss mån med drifttiden: se Ljusutbyte och energieffektivitet nedan.
Värme och avkylning [redigera]
Då en vanlig glödlampa även fungerar som ett element innebär det att ett utbyte mot en lågenergilampa gör att värme kommer att minskas i byggnaden. För byggnader i varma klimat eller industrier som använder sig av luftkonditionering för att kyla byggnaden skulle en byte till lågenergilampor innebära besparingar på grund av minskad energiåtgång och belastning för att kyla byggnaden. Dock skulle ett utbyte i ett kallare klimat innebära att den vanliga glödlampans värme måste ersättas med annat element eller uppvärmningssystem.
Inköpspris [redigera]
Lågenergilampor är dyrare i inköp än vanliga glödlampor, främst på grund av att de innehåller mer elektronik och kemikalier och är mer komplicerade att utveckla och tillverka. Men lågenergilampor är inte dyrare i inköp om man ser till dess livslängd. EU har sedan 2001 belagt import av lågenergilampor från Kina med en tull.[5][6] Enligt en undersökning i DN lönar det sig inte att köpa en dyrare lågenergilampa.[7]
Jämförelse med andra lamptyper [redigera]
EU rekommenderar att man, istället för att lita på tillverkarnas ofta opålitliga konverteringstabeller, jämför lumen (ljusutbytet) mellan glödlampor och lågenergilampor. Från och med 2010 ska alla lampors lumenvärden stå angivet på förpackningen. Tills dess rekommenderar EU att man använder tumregeln 1:4.[8]
Detta innebär alltså att man bör byta en 60 W glödlampa mot en 15 W lågenergilampa, inte 11 W som tidigare påståtts, eftersom en naken 11 W lågenergilampa av god kvalitet bara ger cirka 630 lumen och billigare eller täckta modeller ofta ännu mindre. Dessutom bör man ta till en något ljusstarkare lågenergilampa då dess ljustyrka, till skillnad från glödlampans, sjunker relativt snabbt med brinntiden och då speciellt de första 1 000 timmarna[9]. Graden av försämring är starkt fabrikatsberoende, men billigare lampor tenderar att försämras fortast. Redan efter 1 000 timmars brinntid kan en del lampors ljusstyrka ha halverats.[9] När ljusstyrkan sjunker minskar i viss mån även effektiviteten.
| Jämförelse[källa behövs] | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Glödlampa | Halogen | Lågenergilampa | LED (allmän) | LED (Philips) | LED (Philips L-Prize) | |
| Energianvändning | 60 W | 42 W | 13 W | 9 W | 12,5 W | 10 W |
| Lumen | 860 | 570 | 660 | 900 | 800 | 940 |
| Lumen/Watt | 14,3 | 13,6 | 50,8 | 100 | 64 | 94 |
| Färgtemperatur Kelvin | 2700 | 3100 | 2700 | 3000 | 2700 | 2700 |
| Färgåtergivningstal | 100 | 100 | 82 | >75 | 85 | 92 |
| Livslängd (timmar) | 2 000 | 3 500 | 8 000 | 25 000 | 25 000 | 30 000 |
Nackdelar [redigera]
Starttid [redigera]
Moderna lågenergilampor med högfrekvensdriftdon flimrar inte men tar vanligen mellan 1 och 7 minuter att värmas upp och nå full ljusstyrka i rumstemperatur.[10] högfrekvensdriftdon passar bäst där man har tänt hela dagarna, till exempel i korridorer på arbetsplatser.
Hälsopåverkan [redigera]
Enligt Europeiska kommissionen Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks (SCENIHR) år 2008 kan lågenergilampor vara en hälsorisk på grund av det ultravioletta och blå ljus som avges. Denna strålning kan förvärra symtomen hos personer som redan lider hudåkommor som gör dem extremt känsliga för ljus.
Miljöpåverkan [redigera]
Kvicksilver [redigera]
Alla lågenergilampor av lysrörstyp innehåller det giftiga och miljöfarliga grundämnet kvicksilver och skall därför källsorteras och lämnas till en bemannad kommunal återvinningsstation.
Eftersom kvicksilver lätt tas upp av kroppen och vid upprepad exponering kan leda till kvicksilverförgiftning, bör trasiga lågenergilampor hanteras med försiktighet, i synnerhet om de går sönder då de är heta och kvicksilvret är i gasform. Kemikalieinspektionen har på sin hemsida rekommendationer om vad som bör göras vid en sådan situation.[11]
Trasiga och använda lågenergilampor [redigera]
Skulle en lampa gå sönder läcker kvicksilvret ut och gasformigt kvicksilver som lätt tas upp vid inandning kan spridas i rummet. På grund av detta har energimyndigheten skapat en lista över vad som bör göras om det skulle inträffa.[12] Förfarandet skiljer sig åt om det är en kall eller varm lampa, där det är viktigt att oavsett fall inte använda dammsugare då detta kan sprida kvicksilvret i luften.
Om en kall lampa går sönder: 1. Samla upp lampresterna till exempel med en bit styvt papper eller kartong och lägg dem i en glasburk med lock. 2. Torka därefter golvet med en liten, fuktig trasa. 3. Lägg sedan även trasan i glasburken, Förslut burken och märk den, till exempel med texten ”kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa”. 4. Lämna burken till returhantering som är avsedd för miljöfarligt avfall.
Om en varm lampa går sönder: 1. Stäng dörrar till rummet där lampan gått sönder. 2. Ventilera rummet genom att till exempel öppna ett fönster och lämna rummet. Den europeiska lampbranschorganisationen (ELC) rekommenderar att man lämnar rummet i 20-30 minuter. 3. När lampresterna har svalnat ska du samla upp dem på samma sätt som i beskrivningen ovan av hur en trasig kall lampa hanteras.
Konstruktions- och användningsproblem [redigera]
Målet med utvecklingen av lågenergilampor var lång livslängd och hög effektivitet. Dock finns det ett antal nackdelar som följt med användandet av tekniken.
Storlek [redigera]
Lågenergilampor med effekt över 12 W är ofta större än glödlampor med samma ljusutbyte. Det kan hända att de inte får rum i armatur byggd för glödlampor.
Temperaturkänslighet [redigera]
Lågenergilampor bör enligt vissa bara användas i välventilerade armaturer, eftersom temperaturen i slutna armaturer snabbt kan stiga till nivåer som drastiskt förkortar livslängden på elektroniken.[13] De kan klara kyla ner till ca -30 grader C, dock med sämre ljusstyrka, vilket ger mindre besparing. Vissa lågbudgetlampor tänds inte alls om det är för kallt.[14] Temperaturkänsligheten kan dock skilja mellan olika märken och modeller. Vissa modeller är speciellt gjorda för att tåla extra höga eller extra låga temperaturer.
Dimbarhet [redigera]
Vanliga lågenergilampor fungerar inte med vanliga ljussensorer, dimrar med mera. Detta beror på att denna typ av utrustning brukar ges i en varierad spänning, vilket fungerar bra för att sänka en glödlampas ljusstyrka men inte ger samma effekt på en lågenergilampa, där den tvärtom kan mångfaldiga strömförbrukningen och orsaka att lampan överhettas.[15] Man måste därför använda ljussensorer och dimrar som är särskilt avsedda för lysrör och lågenergilampor, alternativt köpa dimbara lågenergilampor. Färgåtergivningen blir också kallare när det dimmas, inte varmare som när man dimmar en glödlampa eller halogenlampa.
Se även [redigera]
- Glödlampor
- Gasurladdningslampor
- Övriga
Källor [redigera]
- ^ ”The History of Fluorescent Lights”. About.com. 2012. http://inventors.about.com/library/inventors/bl_fluorescent.htm. Läst 17 december 2012.
- ^ “Många bra och några usla”, Råd & Rön, september 2000
- ^ “De flesta har slocknat”, Råd & Rön, juli 2001
- ^ http://www.bemi.se/founder/debate/lowelamp.html 'Lågenergilampan' – Nej Tack!] BEMI
- ^ "Energy saving lamps: Antidumping duty on Chinese energy saving lamps"
- ^ WWF disappointed at anti-dumping duties on China’s energy-saving lamps Världsnaturfonden, 14 september 2007
- ^ Billig lågenergilampa inte sämre än dyr BEMI
- ^ Frequently asked questions about the regulation on ecodesign requirements for non-directional household lamps
- ^ [a b] Energiesparlampen ÖKO−TEST Oktober 2008
- ^ Test av lågenergilampor Göteborgsposten
- ^ Kvicksilver i lågenergilampor och lysrör Kemikalieinspektionen
- ^ ”Om en lampa går sönder”. Statens energimyndighet. 2012. http://energimyndigheten.se/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Hembelysning/Alternativ-till-glodlampan/Lagenergilampor/Om-en-lampa-gar-sonder/. Läst 17 december 2012.
- ^ Ban Incandescent lamps?
- ^ Test av Lågenergilampor, SVT Plus 14 september 2007
- ^ Ban Incandescent lamps?
