Låggolv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Valmet modell II spårvagnar i Helsingfors som byggdes i början av 1980-talet började 2006 förses med en tillbyggd låggolvssektion som förlängning i mitten

Låggolv är ett begrepp som används främst inom kollektivtrafiken, där låggolv betyder att golvet i ett fordon är helt eller nästan i nivå med plattformskant. Det är inget trappsteg i fordonet alldeles innanför dörren. Låggolv underlättar på- och avstigning för alla vilket ger snabbare stopp. Det underlättar särskilt för rörelsehindrade, och de som har barnvagn, och är därför attraktivt vid inköp av nya fordon. Västtrafiks nya spårvagn Sirio är Göteborgs första vagn med 100% låggolv.

För att tekniskt kunna konstruera ett fordon med helt eller delvis låggolv krävs det att utrymmet mellan golv och vägbana är stort nog för att rymma underrede med diverse mekanik. Detta åstadkommer man genom höjda plattformskanter och mindre utrymmeskrävande teknik i fordonet. Det är vanligt för bussar att golvet sluttar uppåt där bak så att det blir utrymme under golvet. På rälsgående fordon är det lättare då stationsplattformarna är naturligt höga, och hjulen mycket mindre. Dock kräver metallhjulen en annorlunda fjädring som är mer komplicerad och mer skrymmande.

Det är mycket lättare att konstruera med bara delvis lågt golv, endast vid alla eller vissa av dörrarna. Det kallas lågentré. Då kan man få plats med mekanik och motorer med mera under golvet, och slipper kompromissa med sådant som fjädring, isolering mm. Det krävs då trappsteg inne i fordonet, för att ansluta delar med olika golvhöjd. Det kan öka risken att passagerare ska ramla, särskilt om det är flera steg och större höjdskillnad.

Se även[redigera | redigera wikitext]