Hypotoni
| Lågt blodtryck | |
| Latin: hypotonia | |
 Lågt blodtryck konstateras med blodtrycksmätare. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I95 |
| ICD-9 | 458or more commonly used 796.3 |
| DiseasesDB | 6539 |
| Medlineplus | 007278 |
| MeSH | svensk engelsk |
Hypotoni eller hypotension betyder onormalt lågt blodtryck, som regel ett blodtryck under 90/60.[1] Om endast övertrycket (det första talet) är för lågt kallas tillståndet systolisk hypotoni, och om endast undertrycket (det sista talet), diastolisk hypotoni. Motsatsen kallas hypertoni.
Symtom[redigera | redigera wikitext]
Symtomen på hypotoni är svimningar, att det svartnar för ögonen när man reser sig, yrsel, letargi, asteni.[2] Hypotoni är dock oftast symtomfri.[1]
Patofysiologi[redigera | redigera wikitext]
Blodtrycket beror på hjärtats förmåga att pumpa blod, samt egenskaper i ådrorna och blodet (blodets tjockhet, med mera). Om dessa förutsättningar förändras, kommer därför blodtrycket att förändras.[3]
Hypotoni förekommer oftare hos personer som är unga, långa och smala, samt oftare i vila och efter lång sängvistelse.[1] Det kan också uppkomma som biverkning av läkemedel, såsom alfa- och betablockerare och vissa antidepressiva.[4] Blodtrycket sjunker häftigt, tillfälligt, om man reser sig upp snabbt, vilket kallas blodtrycksfall (eller ortostatisk hypotoni).[1]
Bland sjukdomar som ger lågt blodtryck finns låg blodvolym, chock, hjärtsvikt, diabetes, Parkinsons sjukdom, Addisons sjukdom och åderbråck.[3][2] Det finns sannolikt en viss korrelation mellan lågt blodtryck och depression och ångeststörningar, ett tecken som kan uppkomma flera år efter den psykiska störningen.[5][6] Ett lågt diastoliskt tryck korrelerar troligen med försämrad förmåga att erfara positiva känslor[7] (avtrubbad affekt och anhedoni).
Behandling[redigera | redigera wikitext]
Hypotoni behöver inte behandlas medicinskt om den inte ger några symtom, eftersom det bara under extrema förhållanden är farligt för hjärtat. Det behandlas, om det är nödvändigt, genom att behandla den framkallande orsaken.[1][2] I sällsynta fall kan själva hypotonin behandlas med läkemedel som ökar blodvolymen eller drar ihop artärerna.[8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Signäs, Gabriella. ”Lågt blodtryck”. 1177 Vårdguiden. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Lagt-blodtryck/. Läst 26 januari 2014.
- ^ [a b c] ”Lågt blodtryck (hypotoni)”. Svenska Yle. 11 oktober 2011. http://svenska.yle.fi/artikel/2011/10/11/lagt-blodtryck-hypotoni. Läst 26 januari 2014.
- ^ [a b] ”Instruktion om mätning av blodtryck och puls”. Västerbottens läns landsting. Arkiverad från originalet den 30 november 2012. https://web.archive.org/web/20121130133632/http://www.vll.se/Sve/Centralt/Standardsidor/V%C3%A5rdOchH%C3%A4lsa/L%C3%A4kemedelscentrum/Nedladdningsboxar/Filer/Instruktion%20om%20m%C3%A4tning%20av%20blodtryck%20och%20puls.pdf. Läst 5 augusti 2012.
- ^ ”Low blood pressure (hypotension) - Causes”. NHS Choices. 18 juli 2013. http://www.nhs.uk/Conditions/Blood-pressure-(low)/Pages/Causes.aspx. Läst 26 januari 2014.
- ^ E Barrett-Connor, L A Palinkas (1994). ”Low blood pressure and depression in older men: a population based study”. BMJ 308 (6926): sid. 446–449. doi:.
- ^ Bjørn Hildrum, Arnstein Mykletun, Jostein Holmen, Alv A. Dahl (2008). ”Effect of anxiety and depression on blood pressure: 11-year longitudinal population study.”. The British Journal of Psychiatry 193 (2): sid. 108–113. doi:. PMID 18669991.
- ^ Jorm, Anthony F. (2001). ”Association of hypotension with positive and negative affect and depressive symptoms in the elderly”. The British Journal of Psychiatry 178 (6): sid. 553–555. doi:.
- ^ ”Low blood pressure (hypotension) - Treatment”. NHS Choices. 18 juli 2013. http://www.nhs.uk/Conditions/Blood-pressure-(low)/Pages/Treatment.aspx. Läst 26 januari 2014.