Långsvansat murmeldjur
| Långsvansat murmeldjur Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Ekorrar Sciuridae |
| Släkte | Murmeldjur Marmota |
| Art | Långsvansat murmeldjur M. caudata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Marmota caudata | |
| Auktor | (Geoffroy, 1844) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Långsvansat murmeldjur (Marmota caudata[2][3][4]) är en däggdjursart som först beskrevs av Geoffroy 1844. Den ingår i släktet murmeldjur och familjen ekorrar.[5][6]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Som alla murmeldjur är arten en stor, kompakt byggd gnagare med en bred fotbas och fötter med välutvecklade trampdynor och fem kraftiga, trubbiga klor på varje fot. Arterna för ett underjordiskt liv, och djuren kan röra sig smidigt genom tunnlarna trots sin storlek. Huvudet på det långsvansade murmeldjuret är platt, med en kraftig nacke, små öron, kraftiga morrhår och stora, högt sittande ögon.[7] Hela kroppen är orangefärgad till ljusbrun, med liten skillnad mellan rygg- och buksida. Svansen är lång för att vara ett murmeldjur, med en svart spets. Längden är mellan 42,5 och 57 cm, exklusive den 18,5 till 27,5 cm långa svansen, och vikten varierar mellan 4,1 och 4,6 kg.[8]
Underarter[redigera | redigera wikitext]
Catalogue of Life[5] samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter:[9]
- Marmota caudata caudata (Geoffroy, 1844)
- Marmota caudata aurea (Blanford, 1875)
- Marmota caudata dichrous (Anderson, 1875)
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Detta murmeldjur förekommer i Centralasien, nordvästra Sydasien och västra Kina från Afghanistan, norra Pakistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, troligtvis Uzbekistan, Kazakstan, nordvästra Indien till den autonoma regionen Xinjiang i Kina.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Marmota caudata lever i bergsområden på höjder mellan 1 400 och 5 500 meter över havet.[7] Habitatet utgörs av bergsängar eller buskskogar samt klippiga områden med glest fördelade små träd av ensläktet. Individerna är dagaktiva, men går vanligen ovan jord endast under morgon och skymning.[1][7] Resten av tiden, mellan 16 och 20 timmar per dygn, även under sommaren, tillbringar de i sina underjordiska gångsystem, som är mycket komplexa. Arten sover vintersömn, som de tillbringar i en särskild håla i sitt gångsystem. Ingången till denna håla stängs med en propp av jord, grus och spillning för att bevara värmen. Individerna kan tillbringa så mycket som 6 månader i denna håla.[7]
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Litet är känt om artens fortplantning.[7] De flesta andra murmeldjur tenderar att vara polygyna, det vill säga att en hane bildar grupp med flera honor[7] men den här arten har oftast iakttagits i monogama situationer med en hane och en hona. Den har även påträffats i sociala grupper om upp till 7 vuxna individer med mer än en hona, men i sådana grupper har endast en hona ungar.[8] Båda könen blir könsmogna omkring 2 års ålder.[7] Honan föder mellan 2 och 5 outvecklade ungar efter en dräktighet mellan 30 och 35 dygn. Sent i april till början av maj visar de sig för första gången ovan jord.[8][7]
Totala livslängden är inte känd, men andra arter i samma släkte kan bli mellan 13 och 15 år.[7]
Föda och predation[redigera | redigera wikitext]
Det långsvansade murmeldjuret är växtätare, och lever av olika gräsarter och gröna växtdelar som blad. De förefaller att föredra det senare.[8][7] Själv utgör arten föda åt många djur, som björnar, förvildade hundar, vargar, och framför allt örnar, i synnerhet kungsörn. Det är främst ungdjuren som tas, även om det förekommer att björnar gräver ut hela bon.[7]
Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]
IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig, och populationen är stor. Ingenting är emellertid känt om populationens status, och IUCN anger som lokala hot habitatförlust till följd att artens habitat nyttjas som betesmarker och för uppodling, samt i vissa områden jakt, både som föda och i naturmedicinska syften.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Molur, S. 2008 Marmota caudata Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 30 april 2016.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ (2001) , website, 2000 IUCN Red List of Threatened Species
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Kunze T., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2015). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2015 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2015/search/all/key/marmota+caudata/match/1. Läst 30 april 2016.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d e f g h i j k] Benjamin DeWeerd (2003). ”Marmota caudata long-tailed marmot” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Marmota_caudata/. Läst 30 april 2016.
- ^ [a b c d] Andrew T. Smith och Yan Xie (2013) (på engelska). Mammals of China. Princeton University Press. sid. 77. ISBN 978 0 691 15427 5. https://books.google.se/books?id=sgQsHR-WnTUC&pg=PA77&lpg=PA77&dq=%22Marmota+caudata%22&source=bl&ots=gD0LRNsHHU&sig=ibZ7UdK7pVOSRVqlALBGNwLqqwo&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjdhKGLhoTMAhXBVSwKHfFnBBQ4FBDoAQhNMAg#v=onepage&q=%22Marmota%20caudata%22&f=false
- ^ (2005) , website Marmota caudata, Mammal Species of the World
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Långsvansat murmeldjur.
Wikispecies har information om Marmota caudata.
|