Lönn

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Lönn (olika betydelser).
Lönn
Illustration Acer platanoides0 clean.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kinesträdordningen
Sapindales
Familj Kinesträdsväxter
Sapindaceae
Släkte Lönnsläktet
Acer
Art Lönn
A. platanoides
Vetenskapligt namn
§ Acer platanoides
Auktor Carl von Linné
Synonymer

subsp. platanoides

Acer acutifolium St. Lager
Acer dasyphillum Nicholson
Acer dobrudschae Pax
Acer fallax Pax
Acer lactescens Steud.
Acer laetum var. cordifolium Kanitz
Acer platanifolium Stokes nom. illeg.
Acer platanoides L.
Acer platanoides f. drummondii (Drummond ex Schwer.) Geerinck
Acer platanoides f. erectum A.D.Slavin
Acer platanoides f. meyeringii Geerinck
Acer platanoides var. drummondii Drummond ex Schwer.
Acer platanoides var. laciniatum Hovey (= 'Laciniatum')
Acer rotundum Dulac nom. illeg.
Euacer platanoides (L.) Opiz

subsp. turkestanicum (Pax) P.C.de Jong

Acer cappadocicum subsp. turkestanicum (Pax) A.E.Murray
Acer laetum var. regelii Pax
Acer lobelii Bunge nom. illeg.
Acer regelii Pax
Acer turkestanicum Pax
Hitta fler artiklar om växter med

Lönn, även skogslönn, (Acer platanoides) är ett träd i familjen kinesträdsväxter. Dess vetenskapliga namn platanoides syftar på att dess handflikiga blad liknar platanernas blad, ett trädsläkte som ofta planteras som prydnadsträd i mellersta och södra Europa.

Forsvenskt namn är lyn eller løn, fornvästnordiska hlynr, møpurr, møsurr, møsurtre, forndanska løn.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Lönnen växer vild i stora delar av Europa och i västra Asien. Till Skandinavien invandrade lönnen under den senaste värmetiden för cirka 7 000 år sedan.

I Sverige växer lönnen från Skåne i söder till Ångermanland, södra Västerbotten, Dalarna och Värmland i norr. Den saknas dock i den alpina och subalpina vegetationen.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Lönnen är ett ganska stort träd, som kan bli 20 till 30 meter högt och 150 år gammalt. Rotsystemet är djupgående och lönnen står därför emot stormar bra. Lönnen växer främst på djup mullrik basisk jord med jämn vattentillgång. Som ung tål den skugga bra, men som äldre träd behöver den mer ljus. Den kan angripas av rötsvampar som lönnticka och grentaggsvamp.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Ett utmärkande kännetecken för lönnen är den tvådelade klyvfrukten. Denna består av två delfrukter med var sitt vingliknande bihang. När delfrukterna faller till marken gör formen på vingarna att fallhastighet minskar. På så sätt kan de förbli svävande i luften tillräckligt länge för att vinden ska hinna föra dem en bit bort från moderträdet.

Liksom hos många andra nordiska växter gror lönnens frön endast om de övervintrat. Groningen sker tidigt på våren och hjärtbladen utvecklas fort för att groddplantan genast skall kunna börja utnyttja energin i solljuset, eftersom det inte finns något större näringsförråd i fröet.

Lönnens blommor har den ovanliga kombinationen riklig nektaravsöndring och oansenliga, gulgröna hylleblad. Nektarn avsöndras från den skiva som bildar blommans botten. Besök av insekter är nödvändiga för pollineringen, eftersom lönnens blommor är enkönade och lönnen också är tvåbyggare, det vill säga att vissa träd endast bär hanblommor och andra honblommor. Dock har honblommorna hos lönnen fullt antal ståndare, men dessa är outvecklade. Ibland händer det att ståndarna utvecklas. Då bildas en tvåkönad blomma och lönnen har därför ibland även kallats för mångbyggare.

Lönnen och människan[redigera | redigera wikitext]

Lönnen växer snabbt och har en tät och rundad krona, något som gör den fördelaktig att plantera som prydnadsträd i parker och allér. Dess prunkande höstfärger i gult och rött, som framträder långt innan löven fälls, gör den också till ett uppskattat inslag i landskapet. Lönnen har också planterats som vårdträd på gårdar.

Veden är gulvit, lätt och finporig men samtidigt hård, seg och stark och används bland annat för tillverkning av musikinstrument, skrin, möbler, faner och parkettgolv. Barken kan användas till färgning. Stammens saft är under savstigningen på våren mycket riklig och kan liksom den nordamerikanska sockerlönnens inkokas till socker.

Lönnens delfrukter kallas av barn för "näsor". Om de öppnas och fröet petas, kan de tack vare sin klibbighet fästas en kortare stund på nästippen som en lösnäsa.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, Inger Larsson s. 146-147

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]