Löpsedel

Löpsedlar från olika tidningar

Löpsedel, ibland förkortat löp, reklamblad avsett att fästas väl synligt utanför försäljningsställen för tidningar, framförallt tidningar som huvudsakligen säljs som lösnummer. Kallas ibland "löp", vilket också används om huvudrubriker på tidningens förstasida,^{[källa behövs]} bland journalister vardagligt kallad ettan.

Ordet löpsedel kommer från en typ av fraktbeställning, där begäran om posttransport anslogs utanför postkontoret. Eftersom denna beställning var synlig kunde den läsas av förbipasserande och kunde på så vis komma att sprida nyheter, vilket också är sentida löpsedlars lockelse även om deras primära syfte är att locka till köp av tidningar. Löpsedel betecknade på denna tid även en typ av reklamationsblankett.

Löpsedeln, som den är känd i Sverige, är unik. Likadana löpsedlar används också i Finland, men i övriga Europa och i Amerika har tidningar i allmänhet inte tryckta löpsedlar utan annonseras på gatan med sin förstasida, eventuellt kompletterade med försäljarens egenhändigt textade löpsedel.

De tidningar som i dag är beroende av löpsedlar är framför allt kvällstidningarna, som Expressen, Kvällsposten och Aftonbladet, men nästan all lösnummerförsäljning är mer eller mindre beroende av löpsedlar. Kvällstidningarna kritiseras ofta för att löpsedlarnas rubriker är osakliga och sensationslystna (se vidare pressetik).

Sveriges mest kända löpsedel av Aftonbladet från 23 februari 1970.

Den mest kända löpsedeln i Sverige anses vara Aftonbladets löpsedel från 23 februari 1970: "Mord idag på Östermalm: Greve sköt neger med jaktgevär". Den har, enligt radioprogrammet Medierna, blivit en symbol för lösedlarnas mustiga, skruvade sensationalism och en kvardröjande kolonial blick. Förövaren var dock inte greve och brottsrubriceringen var inte mord men vållande till annans död. Redaktören som utformade löpsedeln sade i en intervju 2012 att om de hade vetat mer om händelsen, eller haft mer tid, så hade den inte utformats på det viset. Ordet neger ansågs redan 1970 vara stötande för många. En av journalisterna som skrev om händelsen ansåg att löpsedeln var genant redan när den skrevs och att det var ett uttryck för en grabbig kultur på redaktionen. Det var inte ovanligt med etniska etiketter på löpen förr, men även om den jämförs med Dagens Nyheters löpsedel från 1935, "Tattare Bengtsson på rymmarstråt", så skiljde Aftonbladet ut sig genom att länge framhålla etnicitet hos misstänkta brottslingar, även om etiketterna ibland användes välvilligt, som 1943 när man utformade löpsedeln "Negerfar i förort lever lycklig med blond hustru". Aftonbladet låg även bakom löpsedeln "USA-stad anfölls av beväpnade negertrupper inatt" i juli 1968 om "Glenville Shootout". Efter debatten om löpsedeln om greven blev det mer ovanligt med etnicitet i rubriker om brott. En annan uppmärksammad löpsedel är Expressens löpsedel från 1993 "Svenska folket om invandring: Kör ut dem!" som ledde till att dåvarande chefredaktör Erik Månsson lämnade sin post.

Se även

• Löpsedelsmodellen - en presentationteknik för föreläsningar där den viktigaste informationen presenteras först