LDL-kolesterol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

LDL-kolesterol är ett organiskt ämne som tillhör ämnesgruppen lipider. Kolesterolen är förpackad i en lipoprotein på engelska kallat Low-density lipoprotein, med syfte att kunna transporteras i blodbanan. LDL-kolesterolet bildas av nedbrutet VLDL kolesterol som har fått en tillräckligt hög densitet för att definieras som en LDL-kolesterol partikel.

LDL-kolesterolets påverkan på kroppen[redigera | redigera wikitext]

LDL-kolesterolet är livsviktigt för människans överlevnad men kan även orsaka skador och är även känt som "det onda kolesterolet”.

Höga halter av LDL-kolesterol kan leda till kardiovaskulära sjukdomar. Detta är på grund av att den har en affinitet att binda sig till kärlväggarna. När LDL-kolesterolet har bundit sig till kärlväggarna så attraherar de till sig makrofager som tillsammans med endotelceller i kärlväggen fagocyterar LDL. När makrofagerna har fagocyterat för mycket oxiderat LDL omvandlas de till skumceller som i sin tur lagrar in kalciumfosfater. Kalciumfosfaterna gör artärväggen stel, oelastisk och minskar dess volym. Detta gör att kärlresistansen ökar vilket kan leda till ett flertal av kardiovaskulära sjukdomar till exempel ateroskleros.

Förvärrande av LDL-kolesterolets skada på kroppen[redigera | redigera wikitext]

Oxidativ stress[redigera | redigera wikitext]

LDL-kolesterol blir farligare vid en högre oxidativ stress, ett tillstånd då en person har höga halter av fria syreradikaler, eftersom LDL-kolesterolet då lättare oxideras av de reaktiva syreföreningarna och blir potentare att binda till kärlväggarna inne i kärlen.

Storlek[redigera | redigera wikitext]

LDL-kolesterol blir också mera skadligt ju mindre LDL partikeln blir eftersom den då lättare oxideras och därefter fastnar i en skadad kärlvägg.

Högt blodtryck[redigera | redigera wikitext]

LDL-kolesterol blir även farligare vid hypertoni (högt blodtryck), då blodtrycket skadar kärlväggarna och medför att LDL-kolesterolet kan komma i kontakt med kärlväggarna och därefter attrahera makrofager. Detta kan till viss del förklara varför rökning kan leda till åderförkalkning och kardiovaskulära sjukdomar eftersom rökning leder till ett ökat blodtryck och även en ökad halt av LDL-kolesterol. [1]

Metoder för att minska LDL-kolesterolets påverkan på kroppen[redigera | redigera wikitext]

Det har länge diskuterats hur man ska äta för att minska det onda kolesterolets påverkan på kroppen. Kritiker till en kolesterolbalanserad föda påstår att det aldrig har kunnats bevisa att mindre LDL-kolesterol i födan ger bättre hälsa, utan att det är levern som tar hand om LDL/VLDL/HDL balansen och att det egentligen inte är nödvändigt att försöka eftersträva en kolesterolbalanserad föda.

Det finns dock vissa personer som påstår att det finns ämnen som vi äter som kan leda till en förändrad LDL/HDL balans. Till exempel Transfetter och mättade fetter som höjer LDL-kolesterolet och Fleromättade fetter och enkelomättade fetter som sänker det onda kolesterolet.[2]

Livsstilsförändringar[redigera | redigera wikitext]

Att förändra livsstilen såsom att motionera mera (sänka blodtrycket), röka mindre (sänka blodtrycket och minska LDL-halten) och äta mera vitaminer (sänka den oxidativa stressen) är de främsta överens om att det minskar både LDL-kolesterolhalten och dess skada på kroppen.

Läkemedel mot förhöjda halter av LDL-kolesterol[redigera | redigera wikitext]

Statiner[redigera | redigera wikitext]

Det vanligaste läkemedlet för att behandla höga LDL kolesterolvärden är de LDL sänkande medicinerna statiner, som enligt studier minskar risken att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar.

Nikotinsyra[redigera | redigera wikitext]

Det finns även en annan medicin vid namn nikotinsyra (vitaminb3), denna medicin är dock inte LDL-sänkande utan HDL höjande men har ej en bred användning inom sjukdvården på grund av dess biverkningar såsom ansiktsrodningar och brännande känsla i huden. Biverkningar uppkommer på grund av att nikotinsyrans kraftigt kärlutvidgande effekt. [3] [4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Kolesterol/
  2. ^ http://www.halsosidorna.se/Kolesterol.htm
  3. ^ http://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/artiklar/behandling-mot-hogt-kolesterol/
  4. ^ http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/002409.htm