Lagom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lagom är ett svenskt ord med betydelsen 'varken för mycket eller för litet', 'utan överdrift', 'för ändamålet lämplig storlek, mängd, etc'.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

En flitigt citerad förklaring är att ordet lagom härstammar från det gamla bondesamhällets måltider, då alla på gården åt från samma gryta och drack ur samma bägare. Då ville det till att det räckte 'laget om', och att ingen drack för mycket eller för litet. Detta är enligt lingvisten Mikael Parkvall en folketymologi, alltså en efterkonstruktion gjord utan kunskap om ordets faktiska historia.[2] [3] Svenska Akademiens ordbok listar etymologin som en åldrad böjningsform av lag där ändelsen -um i fornsvenskan angav dativ i pluralis (jämför till exempel uttrycket honom). Ursprungsbetydelsen av laghum, som var den vanligaste stavningen, var 'enligt lagen', 'lagligen'. Det behöver inte nödvändigtvis referera till en juridisk lag. Istället är det lag i betydelsen 'gemensam' som avses. Ordets betydelse har senare försvagats och kommit att betyda ungefär 'lämplig', 'passande', 'till det gemensamma' eller mera fritt 'varken för mycket eller för lite' eller 'lika mycket som alla andra'.

Även Nationalencyklopedins ordbok förklarar ordet som dativ plural av lag men i betydelsen 'rätt ställning', 'rätt förhållande'. Man kan kanske lättare förstå innebörden om man tänker på motsatsen – att något är i olag. Lagom är den mängd som behövs för att något ska bli i lag, som det ska vara. Det nära besläktade verbet laga betyder ju att göra i ordning (till exempel mat) eller att återställa den rätta ordningen (till exempel när man lagar något trasigt).

Referensmått[redigera | redigera wikitext]

Uarda-akademien avtäckte 29 april 1992 ett referensmått utfört i Vångagranit i Paradisparken i Lund för enheten lagom (lgm). [4] [5]

Motsvarigheter i andra språk[redigera | redigera wikitext]

En vanlig uppfattning är att ordet lagom är unikt för det svenska språket och saknar motsvarigheter i alla andra språk, vilket är en myt enligt Mikael Parkvall.[3] Uppfattningen att Sverige är "landet lagom" och att lagom är ett ideal för den svenska folksjälen[6] har fått spridning därför att den svenska modellen baserad på kompromissvillighet och blandekonomi ibland har beskrivits som en medelväg mellan ytterligheter av politiska system, exempelvis av den amerikanske journalisten Marquis Childs i boken Sweden: the Middle Way från 1936.

I norskan, i såväl nynorska som bokmål, finns ordet lagom (samma uttal, samma stavning, snarlik innebörd). Bland språk som inte har en direkt översättning, finns det dock ord med snarlik betydelse som kan användas i översättningar, förutsatt att man godtar den lätta semantiska skillnaden. I exempelvis norska finns ordet passelig och i danska tilpas. Även jugoslaviska (taman), estniska (paras) och japanska (丁度, chōdo) har motsvarigheter. På många språk finns ordet moderat som betyder 'måttfull'.

Optimering[redigera | redigera wikitext]

Ordet optimal, optimum eller optimerad, i betydelsen mest gynnsamma avpassning eller avvägning[7] av olika variabler, har betydelselikhet med lagom. Exempelvis avser optimal arbetstid eller optimal bränsleblandning en lagom fördelning mellan ingredienser (exempelvis arbetstid och fritid) som ger maximal prestationsgrad eller behållning i något avseende. (Ibland åsyftar ordet optimal istället bästa möjliga värde på optimeringens målfunktion. Exempelvis är optimal effektivitet synonymt med maximalt möjlig effektivitet.)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Lagom (Tryckår 1939)
  2. ^ Hexmasters faktoider: Lagom
  3. ^ [a b] Parkvall, Mikael (2009). Lagom finns bara i Sverige: och andra myter om språk. Stockholm: Schibsted. Libris 10797145. ISBN 978-91-7738-797-8. http://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=Xf5DYKMV3mMC&oi=fnd&pg=PP6&dq=lagom+%22laget+om%22&ots=gZVAUV0CDf&sig=zPGeBE3wdizf9CB1eI8TolkS5M8&redir_esc=y#v=snippet&q=lagom&f=false 
  4. ^ Uarda-akademins webbplats
  5. ^ Flickr: referensmåttet Lagom
  6. ^ Ord och bild, Volym 21, 1911. Om hur ordet "lagom" användes som lösenord av båda sidor i debatten om förbudsfrågan.
  7. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → optimal (Tryckår 1950)