Lalo (språk)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
lalo
Talas i Kina
Region Sydöstasien
Antal talare ca 0,5 miljoner
Klassificering sinotibetanska språk
tibetoburmanska
yipho-burmanska
centrala
lalo
Officiell status
Officiellt språk i enbart minoritetsspråk
Språkkoder
ISO 639-3 yik
SIL YIK

Lalo är ett språk som talas i västra Yunnan i södra Kina. Lalo är också namnet på den etniska grupp där lalo främst talas. Folkgruppen har inte status som egen minoritet i Kina, utan inräknas i yi-minoriteten.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Lalo är ett centralt yipho-språk, nära släkt med till exempel lisu. I litteraturen kan man dock ofta finna det klassificerat som ett nordligt yipho-språk. Denna klassificering härrör med största sannolikhet från det faktum att folkgruppen lalo inte har status som egen officiell minoritet i Kina, utan räknas till minoritetsgruppen yi. Det mest talade språket inom denna minoritet, nosu hör till just de nordliga yipho-språken. Dock delar lalo inte den omkastning av tonhöjd i laryngaliserade stavelser som kan anses vara ett av kännetecknena för den nordliga yipho-gruppen.

Skriftspråk[redigera | redigera wikitext]

Lalo är ett skriftlöst språk

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Ljudsystemet i lalo kan anses vara ganska typiskt för yipho-språk.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Lalo har ett rikt utbud av konsonanter, vilka dock alla används stavelseinitialt. I synnerhet kan man bemärka trevägskontrasten tonlös aspirerad, tonlös oaspirerad och tonad vad gäller klusiler och affrikator.

Labial Alveolar Palatal Velar Glottal
Tonlös Ton. Tonlös Ton. Tonlös Ton. Tonlös Ton.  
Oasp. Asp. Enkel Glott. Oasp. Asp. Enkel Glott. Oasp. Asp. Enkel Oasp. Asp. Enkel  
Klusil p b   t d     k g ʔ
Affrikata   ʦ ʦʰ ʣ   ʧ ʧʰ ʤ kj kjʰ    
Nasal   m ʔm   n ʔn   h ŋ  
Frikativa f v ʔv s z   ʃ ʒ x ɣ  
Lateral     l ʔl      
Approximant   w       j    

En kategori av fonem som förtjänar att särskilt uppmärksammas är de glottaliserade, där samtidigt med den orala artikulationen stämbanden sluts: /ʔm/, /ʔn/, /ʔl/ och /ʔv/.

I tabellen används /kj/ och /kj'/ för att markera palataliserade velara klusiler.

/h/ har inplacerats i schemat som en tonlös nasal, eftersom det de facto är den rollen som fonemet fyller i systemet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]