Lanna (skrift)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tuamueang.jpg Denna artikel innehåller lanna.
Utan rätt teckenkodning, typsnitt och stöd för komplex textlayout riskerar tecknen att visas felaktigt. Om tecknen visas som fyrkanter eller frågetecken kan du få hjälp här.
Lannaskrift
Tua mueang – skriftsystemets namn på nordthai

Lanna, även känt som tham (tai lü: ᦒᧄ) och tua mueang (nordthai: ᨲᩫ᩠ᩅᨾᩮᩬᩥᨦ), är ett skriftsystem som används för att skriva de tre levande språken nordthai (kam mueang), tai lü och khün. Det används också i religiösa sammanhang för att skriva lao tham.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Nordthai är nära besläktat med thai och medlem i chiang saeng-familjen. Det talas av närmare 6 000 000 människor i norra Thailand och några tusen i Laos varav endast ett fåtal är skrivkunniga i lanna. Nordthai skrivs numera med thailändsk skrift. Språket har dock sex ordtoner jämfört med thailändskans fem vilket gör att det ibland kan uppstå tvetydigheter. Det finns dock ett vaknande intresse hos den yngre generationen att lära sig lannaskriften. Ett hinder är dock att den moderna talade varianten av nordthai, kallad kammuang, skiljer sig i uttal från den äldre. Konsonantkluster, som fortfarande skrivs ut i lanna, har i stort sett helt försvunnit från kammuang. Tecken tyder på att även de få kvarvarande, som alla har /w/ som andra element, också är på väg att försvinna.[1]

Det finns ungefär 670 000 talare av tai lü spridda mellan Kina, Burma, Thailand, Laos och Vietnam. På 1950-talet ersatte kinesiska myndigheter lanna med en ny skrift kallad ny tai lü. Därför är det främst personer födda innan 1950 som behärskar lanna.

Khün, med cirka 120 000 talare i Burma, skrivs endast med lanna.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Lanna är en abugida vilket betyder att varje konsonant automatiskt följs av en grundvokal /a/. Vokalen kan sedan förändras med hjälp av olika diakritiska tecken.

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Konsonanttecken delas upp i två grupper: 33 huvudsakliga konsonanter och 15 tillagda. De huvudsakliga kommer från pali och delas i sin tur upp i två undergrupper: kategoriserade och okategoriserade. De kategoriserade följer den uråldriga brāhmī-layouten där konsonanterna är ordnade i rader efter artikulationsställe. Varje rad (eller serie) är döpt efter dess första bokstav. Till de tillagda konsonanterna räknas de som inte användes för pali men som lagts till för att skriva tai.

De flesta konsonanter har även en bifogad form som används för att skriva konsonantkluster. Till skillnad från de flesta andra brāhmī-baserade skriftsystem så behöver inte en bifogad konsonant betyda att vokalen ska avlägsnas från föregående konsonant. Den kan även fungera som den inledande konsonanten i nästföljande stavelse.[2]

Varje konsonant tillhör en tonklass som tillsammans med ett antal andra faktorer avgör stavelsens ton. I de fall där en konsonant med hög ton saknas för ett visst fonem kan det skrivas som en kombination av två andra konsonanter. Exempelvis skrivs högt nga som en kombination av högt ha och lågt nga.[2]

Kategoriserade
Lanna-1.png


/k/
hög
Lanna-2.png

khá
/x/
hög
Lanna-4.png

ka᷇
/k/
låg
Lanna-6.png

kha᷇
/x/
låg
Lanna-7.png

nga᷇
/ŋ/
låg
Lanna-8.png

chá
/t͡ɕ/
hög
Lanna-9.png


/s/
hög
Lanna-10.png

sa᷇
/t͡ɕ/
låg
Lanna-12.png

sa᷇
/s/
låg
Lanna-13.png

nya᷇, ya᷇
/ɲ/, /j/
låg
Lanna-14.png

la tá
/t/
hög
Lanna-15.png

la thá
/tʰ/
hög
Lanna-17.png

da᷇
/d/
medel
Lanna-15-5.png

la tha᷇
/tʰ/
låg
Lanna-16.png

la na᷇
/n/
låg
Lanna-18.png


/t/
hög
Lanna-19.png

thá
/tʰ/
hög
Lanna-20.png

ta᷇
/t/
låg
Lanna-21.png

tha᷇
/tʰ/
låg
Lanna-22.png

na᷇
/n/
låg
Lanna-23.png


/b/
hög
Lanna-25.png

phá
/pʰ/
hög
Lanna-27.png

pa᷇
/p/
låg
Lanna-29.png

pha᷇
/pʰ/
låg
Lanna-30.png

ma᷇
/n/
låg
Okategoriserade
Lanna-31.png
ᨿ
nya᷇, ya᷇
/ɲ/, /j/
låg
Lanna-32.png

ha᷇, la᷇
/h/, /l/
låg
Lanna-33.png

la᷇
/l/
låg
Lanna-34.png

wa᷇
/w/
låg
Lanna-35.png

sa᷇
/s/
låg
Lanna-36.png


/s/
hög
Lanna-37.png


/s/
hög
Lanna-38.png


/h/
hög
Lanna-39.png

la᷇
/l/
låg
Lanna-40.png

á
/ʔ/
låg
Tillägg
Lanna-3.png

khá
/x/
hög
Lanna-5.png

kha᷇
/x/
låg
Lanna-11.png

sa᷇
/s/
låg
Lanna-24.png


/p/
hög
Lanna-26.png


/f/
hög
Lanna-28.png

fa᷇
/f/
låg
Lanna-44.png


/j/
medel
Lanna-41.png

ha᷇
/h/
låg
Lanna-lae.png

lāe
/lɛ̄ː/
Lanna-42.png

lu᷇e
/lɯ᷇ʔ/
Lanna-43.png

lūe
/lɯ̄ː/


Bokstäverna ᨬ och ᨿ (nya᷇) uttalas /ɲa/ i nordthai och /j/ i tai lü.

Diakriter[redigera | redigera wikitext]

Ett antal mediala och finala konsonanter kan skrivas som diakritiska tecken. De skiljer sig från de bifogade konsonanterna genom att deras användning är mer begränsad.

Tecken Exempel Beskrivning
ᨠᩕ krá Medialt /r/
ᨠᩖ klá Medialt /l/
ᨠᩘ káng Finalt /ŋ/
ᨠᩙ káng Finalt /ŋ/
ᨽᩚ ppha᷇ Initialt ᨻ pa᷇
ᨱᩛ nthá Medialt ᨮ la thá eller ᨻ pa᷇
ᨻᩛ ppa᷇

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Vokaltecken finns i två former: som fristående bokstäver för att skriva initiala vokaler eller som diakriter som kan fästas på alla sidor om konsonantbokstäverna. Lanna utmärker sig dock vad gäller antalet diakriter som används. Vissa vokalljud kan skrivas med en kombination av så många som fyra diakriter: en på var sida om konsonanten.[2][1]

Enkla och fristående vokaler
Fristående Diakrit (med ᨠ) Uttal
ᨠᩡ ᨠᩢ /a/
ᩋᩣ ᨠᩣ ᨠᩤ /aː/
ᨠᩥ /i/
ᨠᩦ /iː/
ᨠᩧ /ɯ/
ᨠᩨ /ɯː/
ᨠᩩ /u/
ᨠᩪ /uː/
ᨠᩮ /eː/
ᨠᩯ /ɛː/
ᨠᩰ /oː/
ᨠᩱ ᨠᩲ /aj/
ᨠᩭ /ɔj/
ᨠᩴ ᨠᩘ /aŋ/
Komplexa vokaler
Diakriter (med ᨠ) Uttal
ᨠᩮᩡ /e/
ᨠᩯᩡ /ɛ/
ᨠᩰᩡ ᨠ᩠ᩅ /o/
ᨠᩮᩣ /oː/
ᨠᩰᩬᩡ /ɔ/
ᨠᩬᩴ ᨠᩬ /ɔː/
ᨠᩮᩬᩥᩡ ᨠᩮᩬᩧᩡ /ə/
ᨠᩮᩬᩥ ᨠᩮᩬᩧ /əː/
ᨠᩱ᩠ᨿ ᨠᩢ᩠ᨿ /aj/
ᨠᩴᩣ ᨠᩴᩤ /am/
Diftonger
Diakriter (med ᨠ) Uttal
ᨠ᩠ᨿᩮᩡ /ia/
ᨠ᩠ᨿᩮ ᨠ᩠ᨿ /iːa/
ᨠᩮᩬᩥᩋᩡ ᨠᩮᩬᩧᩋᩡ /ɯa/
ᨠᩮᩬᩥᩋ ᨠᩮᩬᩧᩋ /ɯːa/
ᨠ᩠ᩅᩫᩡ /ua/
ᨠ᩠ᩅᩫ /uːa/

Korta vokaler följs av en glottal klusil /ʔ/ om de inte följs av någon annan konsonant.

Ordtoner[redigera | redigera wikitext]

En stavelses ton avgörs av konsonantens klass, vokalens längd, huruvida stavelsen är öppen eller sluten samt eventuell tonmarkör. Nordthai och tai lü använder två tonmarkörer och khün använder ytterligare tre. Dessa skrivs ovanför konsonanten och till höger om en eventuell vokaldiakrit.[2]

Siffror[redigera | redigera wikitext]

Det finns två uppsättningar siffror för lanna: hora och tham. De förra är så gott som identiska med de burmesiska siffrorna och är de som används till vardags. De senare är unika för lanna och används främst i religiösa texter. Siffrorna kan kombineras med bifogade konsonanter för att skapa sammansatta ord.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Hora
Tham

Datoranvändning[redigera | redigera wikitext]

Lanna är en del av Unicode-standarden från och med version 5.2 som släpptes i oktober 2009. Det har getts namnet tai tham och har tilldelats blocket U+1A20–U+1AAF.[3]

Ett problem för folk som är vana vid thailändsk skrift är att vokaldiakriterna skrivs ut i en annan ordning. I den thailändska skrivs de ut i visuell ordning: diakriter till vänster om den konsonant de modifierar skrivs ut före själva konsonanten. Lanna följer däremot uttal, i likhet med den khmeriska och den burmesiska skriften: vokaler skrivs alltid ut efter konsonanten, oavsett vilken sida de befinner sig på.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Burutphakdee, Natnapang (oktober 2004). ”Khon Muang Neu Kap Phasa Muang: Attitudes of Northern Thai Youth towards Kammuang and the Lanna Script” (på engelska). SIL International. sid. 32–61. http://ic.payap.ac.th/graduate/linguistics/theses/Natnapang_Thesis.pdf. Läst 4 maj 2015. 
  2. ^ [a b c d] Everson, Michael; Hosken, Martin; Constable, Peter (21 mars 2007). ”Lanna Unicode: A Proposal” (på engelska). http://std.dkuug.dk/jtc1/sc2/wg2/docs/n3207.pdf. Läst 4 maj 2015. 
  3. ^ ”Tai Tham” (på engelska). Unicode 7.0 Character Code Charts. Unicode, Inc. http://www.unicode.org/charts/PDF/U1A20.pdf. Läst 4 maj 2015. 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]