Lanolin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lanolinsalva

Lanolin är ett fett som finns i ull.

Framställning och egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Genom urtvättning av fårull erhålls först rått ullfett, en brun och obehagligt doftande massa, som skiljs från tvättvattnet och tvållösningen genom centrifugering. Ibland sker detta efter behandling med svavelsyra eller kalciumklorid.

Råfettet består av en blandning av fett och ren lanolin. Ibland extraheras fettet med bensin eller kolsvavla. På så sätt erhållet råfett kan användas inom läderindustrin.

Av det med alkali- eller alkalikarbonatlösning behandlade råa ullfettet extraheras fettämnet med aceton, som avdestilleras. Resten behandlas med oxidationsmedel, t ex kaliumpermanganat och man erhåller då vattenfritt lanolin, som är en ljusgul, seg klibbig massa med svag lukt och smältpunkt vid 38 – 42°C. Det smälta lanolinet är lättlösligt i eter, kloroform eller aceton, men endast obetydligt i alkohol och ej i vatten.

I handeln förekommande lanolin innehåller alltid – när det ej uttryckligen anges som vattenfritt – vatten till 25 – 30 %.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Lanolin är en utmärkt konstituerande beståndsdel för salvor då det ej härsknar och lätt tas upp av huden. Det används i hudkräm och tvål, men även i skokräm samt i vaximpregnering.

Lanolin används även som råvara vid framställning av vitamin D3. Lanolin har e-nummer kod 913.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952