Lars-Erik Liedholm

Från Wikipedia
Lars-Erik Liedholm
Född5 april 1928
Motala
Död19 december 1996 (68 år)
Katarina församling, Stockholm
Utbildad vidLunds universitet
Aktiva år1950–1996
MakaHelen Jonson
(1958–19??)
Caryna Houmann
(1960–1974; skilda)
Birgit Carlstén
(1977–1982; skilda)
IMDb SFDb

Lars-Erik Liedholm, född 5 april 1928 i Motala, död 19 december 1996 i Katarina församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare, regissör, regiassistent, manusförfattare och teaterchef.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lars-Erik Liedholm var son till intendent Hans Liedholm och dennes hustru Elsa, född Welander. Han tog studentexamen i Lund 1948 och studerade därefter vid Göteborgs Stadsteaters elevskola 1951–1954. Han var initiativtagare till Pionjärteatern 1952. Åren 1954–1955 var han teaterchef för Wasa Teater i Finland, 1956–1959 regissör vid Norrköping-Linköping stadsteater, 1960–1964 regissör vid Helsingborgs stadsteater och 1964–1969 regissör vid Dramaten. Han blev därefter frilans och gästspelade bland annat i Finland, Danmark, Belgien, Frankrike, USA och Kanada. Åren 1982–1985 var han teaterchef för Östgötateatern och från 1985 åter frilans, då med gästspel bland annat i Warzawa och Köpenhamn.[2]

Utöver teatern regisserade Liedholm film och för TV och skrev även manus. Han debuterade 1946 med filmen Det eviga leendet, baserad på Pär Lagerkvists roman med samma namn. 1963 skrev han manus till Kurragömma och var samma år regiassistent åt Ingmar Bergman i Tystnaden. År 1964 var han regiassistent i För att inte tala om alla dessa kvinnor och 1965 regisserade han Juninatt. År 1971 skrev han manus och regisserade TV-serien Familjen Ekbladh och 1976 TV-filmen Väninnorna.[1][3]

Liedholm hade även flera mindre roller i filmer och TV-serier. Han debuterade 1964 i Ingmar Bergmans För att inte tala om alla dessa kvinnor. År 1973 medverkade han i TV-serien Den vita stenen, 1980 i Ett drömspel och 1985 i August Strindberg: Ett liv. Han gjorde sin sista TV-roll 1988 i Oväder.[1][3]

Liedholm var gift tre gånger. Första gången från 1958 med skådespelaren Helen Jonson, andra gången 1960–1974 med skådespelaren Caryna Houmann och tredje gången 1977–1982 med skådespelaren Birgit Carlstén.[2] Lars-Erik Liedholm är begravd på Ardre kyrkogård på Gotland.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Roller
Regi
Manus

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1950 Poliskonstapel Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Ingmar Bergman Intiman
Marskalk En skugga
Hjalmar Bergman		 Ingmar Bergman Intiman[4]
Väktare Medea
Jean Anouilh		 Ingmar Bergman Intiman[4]
1951 Drömflickan (Dream Girl)
Elmer Rice		 Hasse Ekman Intiman[5]
1952 Adam junior I skvallerspegeln
Samuel Spewack		 Knut Ström Göteborgs stadsteater,
29 augusti 1952
1953 Peder Eriksen Den jäktade (Den stundesløse)
Ludvig Holberg		 Josef Halfen Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
1957 Maharbal Vägen till Rom (The Road to Rome)
Robert E. Sherwood		 Kurt-Olof Sundström Norrköping-Linköping stadsteater
Djävulen Historien om en soldat (L'histoire du soldat)
Igor Stravinskij och Charles-Ferdinand Ramuz		 John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1958 Onkel Henrik Oh, mein Papa!
Erik Charell, Jürg Amstein och Paul Burkhard		 Albert Gaubier
John Zacharias		 Norrköping-Linköping stadsteater
Lord Ross
Abboten av Westminster		 Richard II (The Life and Death of King Richard the Second)
William Shakespeare		 Olof Widgren
John Zacharias		 Norrköping-Linköping stadsteater
1959 Garduna Den vackra mjölnarfrun (La molinera de Arcos)
Alejandro Casona		 Sam Besekow Norrköping-Linköping stadsteater
1960 Kören Antigone
Jean Anouilh		 Lars-Erik Liedholm Munkbroteatern[6]
1961 Född i går (Born Yesterday)
Garson Kanin		 Jerk Liljefors Riksteatern[7]

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1953 Moony's grabb gråter inte
Moony's Kid Don't Cry		 Tennessee Williams Korallen, Stenungsund[8]
I Italien
Hjalmar Bergman Korallen, Stenungsund[8]
1954 Lyckliga dagar
Les Jours heureux		 Claude-André Puget Pionjärteatern[9]
1955 Don Quijote – Riddaren av den sorgliga skepnaden
Don Quijote – Der Ritter von der traurigen Gestalt		 Wulf Leisner
Översättning Lars Hansson		 Teatern i Gamla stan[10]
1956 I väntan på Godot
En attendant Godot		 Samuel Beckett Teatern i Gamla stan
1957 Den kinesiska asken
Den kinesiske æske		 Finn Methling
Översättning Lars-Erik Liedholm		 Norrköping-Linköping stadsteater
1958 Don Quijote – Riddaren av den sorgliga skepnaden
Don Quijote – Der Ritter von der traurigen Gestalt		 Wulf Leisner
Översättning Lars Hansson		 Norrköping-Linköping stadsteater
Efter levande modell
D’après nature ou presque		 Michel Arnaud
Översättning Eva Tisell		 Norrköping-Linköping stadsteater
1959 Den stora drömmen
Flowering Cherry		 Robert Bolt
Översättning Sven Barthel		 Norrköping-Linköping stadsteater
Här dansar Charley’s tant
Where’s Charley		 George Abbot och Frank Loesser
Översättning Esse Björkman		 Norrköping-Linköping stadsteater
1960 Antigone
Jean Anouilh Munkbroteatern[6]
1961 Strömkarlen
Björn-Erik Höijer Wasa Teater[11]
Gisslan
The hostage		 Brendan Behan Helsingborgs stadsteater[12]
Biedermann och pyromanerna
Biedermann und die Brandstifter		 Max Frisch
Översättning Erwin Leiser		 Helsingborgs stadsteater
Den heliga ilskan
Die große Wut des Philipp Hotz		 Max Frisch
Översättning Erwin Leiser		 Helsingborgs stadsteater
1962 Bättre sent än aldrig
It's Never Too Late		 Felicity Douglas Helsingborgs stadsteater[13]
Värmebölja
Hot Summer Night		 Ted Willis Helsingborgs stadsteater[14]
1963 Brand
Henrik Ibsen
Översättning Karl Ragnar Gierow		 Helsingborgs stadsteater
Min fru går igen
Blithe Spirit		 Noël Coward
Översättning Gunilla Wettergren-Skawonius		 Helsingborgs stadsteater
Antigone
Jean Anouilh
Översättning Greta Salenius		 Helsingborgs stadsteater
Job Klockmakares dotter
Sara Lidman Helsingborgs stadsteater
1964 Processen
Der Prozess		 Franz Kafka
Dramatisering André Gide och Jean-Louis Barrault, Översättning Elsa Thulin		 Helsingborgs stadsteater
Hjälten på den gröna ön
The Playboy of the Western World 		John Millington Synge Dramaten
1968 Varför är det så ont om Q?
Hans Alfredson Dramaten
1969 Spöksonaten August Strindberg Norrköping-Linköping stadsteater
1970 Blodsbröllop
Bodas de Sangre		 Federico García Lorca
Översättning Karin Alin och Hjalmar Gullberg		 Norrköping-Linköping stadsteater
1989 Utsikt från en bro
A view from the bridge		 Arthur Miller Riksteatern[15]
1990 Haren och vråken
Lars Forssell Riksteatern[16]
1994 Cabaret
Joe Masteroff, John Kander och Fred Ebb Intiman[17]
1995 Spelman på Taket Jerry Beck, Sheldon Harnick och Josef Stein Skaraborgsteatern, turné

Scenografi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1957 Den kinesiska asken
Den kinesiske æske		 Finn Methling
Översättning Lars-Erik Liedholm		 Lars-Erik Liedholm Norrköping-Linköping stadsteater
1958 Efter levande modell
D’après nature ou presque		 Michel Arnaud
Översättning Eva Tisell		 Lars-Erik Liedholm Norrköping-Linköping stadsteater

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Lars-Erik Liedholm”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66584&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dLars-Erik+Liedholm%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 8 juli 2014. 
  2. ^ [a b] ”Lars-Erik Liedholm”. Vem är det. 20 april 1993. https://runeberg.org/vemardet/1993/0654.html. Läst 8 juli 2014. 
  3. ^ [a b] ”Lars-Erik Liedholm”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0509563/?ref_=fn_al_nm_1. Läst 8 juli 2014. 
  4. ^ [a b] ”En skugga/Medea”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-skuggamedea. Läst 17 oktober 2015. 
  5. ^ ”Intiman Teatern”. Leopolds Antikvariat. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127030451/http://www.abm.se/leopolds/Teatrar.Intiman.Stockholm.html. Läst 22 januari 2016. 
  6. ^ [a b] S B-l (16 januari 1960). ”'Antigone' i Gamla stan”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-01-16/14/14. Läst 2 januari 2022. 
  7. ^ ”Turnépremiär i Bergsjö”. Dagens Nyheter: s. 15. 20 januari 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-01-20/18/15. Läst 2 januari 2022. 
  8. ^ [a b] S-m (30 september 1953). ”Teater Musik Film: Korallen invigd”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-09-30/264/11. Läst 26 maj 2018. 
  9. ^ ”Teaterpionjärer på sjukhusturné”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 juli 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-07-16/189/9. Läst 20 juli 2018. 
  10. ^ ”'Don Quijote' i Gamla stan”. Dagens Nyheter: s. 16. 7 november 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-11-07/302/16. Läst 20 juli 2018. 
  11. ^ Ek (14 november 1960). ”Klart för urpremiär på nytt Höijer-drama”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1960-11-14/310/15. Läst 26 juli 2015. 
  12. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 18. 4 oktober 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-04/269/18. Läst 26 september 2020. 
  13. ^ ”Ulf Johansson spelar Molière i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 16. 22 februari 1962. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-02-22/51/16. Läst 8 juni 2018. 
  14. ^ Annika (24 november 1962). ”Debattstycke i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-11-24/319/10. Läst 9 juni 2018. 
  15. ^ Stefan Stenudd (2 oktober 1989). ”Miller tolkad med sans”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/tidning/1989-10-02/267/28. Läst 12 juli 2017. 
  16. ^ Ingmar Björkstén (1 november 1990). ”Rosa dunster kring Bellman”. Svenska Dagbladet: s. 35. https://www.svd.se/arkiv/1990-11-01/35. Läst 12 juli 2017. 
  17. ^ Mago (1988). Klä av, klä på... Tecknat och antecknat. Stockholm: Författarförlaget. Libris 7596353. ISBN 9170545723 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars-Erik_Liedholm&oldid=54230245”