Lars-Erik Wahlgren

Från Wikipedia
Lars-Erik Wahlgren
Wahlgren som bataljonschef under UNEF II åren 1974–75.
Född14 maj 1929
Åsele, Sverige
Död19 oktober 1999 (70 år)
Halmstad, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUS Army Command and General Staff College,
Militärhögskolan,
SysselsättningMilitär
Befattning
Militärattaché (1977–1980)
Regementschef, Gotlands regemente (1980–1983)
Militärbefälhavare för Gotland (1983–1988)
Rikshemvärnschef (1988–1988)
Befälhavare, Förenta nationernas insats i Libanon (1988–1993)
Befälhavare, United Nations Protection Force (1993–1993)
ArbetsgivareFörenta nationerna (1988–1993)
Utmärkelser
Illis Quorum (1993)
Redigera Wikidata

Lars-Erik Malcom Wahlgren, född 14 maj 1929 i Åsele, Västerbottens län, död 10 oktober 1999 i Halmstad, Hallands län, var en svensk militär (generallöjtnant).[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wahlgren var son till jägmästaren Erik Wahlgren och Ruuth Ellung. 1953 blev han officer som fänrik vid pansartrupperna och Skånska pansarregementet (P 2) i Hässleholm. Wahlgren blev löjtnant 1955, kapten 1964, genomgick Militärhögskolans stabskurs 1963–1965 och utnämndes till kapten i Generalstabskåren. Han tjänstgjorde som lärare vid Militärhögskolan 1967 och 1967–1968 utbildades han vid amerikanska krigshögskolan Command and General Defense College i Fort Leavenworth. Wahlgren blev major 1969, tjänstgjorde vid Södra militärområdet (Milo S) 1970 och blev överstelöjtnant 1972. Åren 1974–1975 var Wahlgren kontingentchef för svenska FN-förbandet i Sinaihalvön, Mellanöstern. 1977–1980 var han försvarsattaché i Oslo, och under samma år dessutom chef för UN Staff Officers Course i Strängnäs.[1]

År 1975 var han tjänstgjorde han vid Norra skånska regementet (P 6), blev kurschef FN-utbildning 1976–1979, samt överste och försvarsattaché i Norge 1977. Wahlgren var chef för Gotlands regemente (P 18) 1980–1983. År 1983 valdes han in i Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Samma år utnämndes Wahlgren till generalmajor och chef för Gotlands militärkommando innan han blev generallöjtnant 1988 och stod till ÖB:s förfogande. Han hade internationella uppdrag (force commander UNIFIL juli 1988–februari 1993, var assistent till FN:s generalsekreterare 1988 samt var undergeneralsekreterare och force commander UNPROFOR i före detta Jugoslavien) 1993. Från 1995 var Wahlgren en av de åtta högre officerare från olika länder som ingick i den International Defence Advisory Board som skapades på begäran av försvarsministrarna i de tre baltiska staterna för att tillhandahålla oberoende expertråd i försvarsfrågor.[1] Som pensionär bosatte han sig i Halmstad[2].

Wahlgren gifte sig 1957 med Gunilla Margaretha Granlind (född 1933). De hade två döttrar.[1]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Wahlgren, Lars-Erik (1994). FN:s insatser för fred mot år 2000. ISRN TFF-R--8--SE 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Lars-Erik Malcom Wahlgren”. Gotlands militärhistoria (GMH) & Biografiska anteckningar. 8 april 2011. Arkiverad från originalet den 8 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160708035618/http://www.tjelvar.se/biografica/akter-1/994.htm. Läst 13 januari 2016. 
  2. ^ ”Dödsfall”. Östra Småland och Nyheterna. 25 november 1999. http://arkiv.ostran.se/harkiv/ost/1999/11/25/OST19991125BBEEUU000_329094.htm. Läst 9 maj 2011. [död länk]