Lars Engstrand

Från Wikipedia
Lars Engstrand
Lars Engstrand, 2017.
Född17 mars 1957[1] (67 år)
S:t Görans församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningForskare
ArbetsgivareKarolinska Institutet
Region Uppsala (1986–1992)[2]
Karolinska Institutet (2002–)[3]
SciLifeLab (2012–2019)[4]
Karolinska Institutet (2016–)[5]
Karolinska Universitetssjukhuset (2020–)[6]
Redigera Wikidata

Lars Georg Engstrand, född 17 mars 1957 i Stockholm, är en svensk forskare, överläkare och professor i smittskydd, särskilt klinisk bakteriologi, vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet i Stockholm.[7] Hans forskning fokuserar på mikroorganismers roll vid sjukdomar i mag-tarmkanalen och reproduktiv hälsa.[8] Professor Engstrand är sedan 2016 föreståndare vid Centrum för translationell mikrobiomforskning (CTMR) och sedan 2020 även föreståndare för Nationellt Pandemicentrum vid Karolinska institutet.[9]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Engstrand avlade 1983 läkarexamen vid Uppsala universitet och doktorerade 1992 vid samma universitet på en avhandling om diagnostik av magsårsbakterien Helicobacter pylori.[10] Han var anställd på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Akademiska sjukhuset till och med 1996 då han tillträdde en laboratortjänst vid Smittskyddsinstitutet i Solna. Engstrand blev 2002 professor i smittskydd, särskilt klinisk bakteriologi, vid Karolinska institutet och kombinerade därefter sin professur med en tjänst som avdelningschef på Smittskyddsinstitutet. 2014 startade Professor Engstrand Clinical Genomics faciliteten på ScliLifeLab och 2016 startade han Centre for Translational Microbiome Research (CTMR). Han arbetar sedan 2020 som överläkare på universitetslaboratoriet vid Karolinska sjukhuset, och leder samtidigt "Lars Engstrand Group" vid Karolinska Institutet[11]. I samband med utbrottet av Covid-19 pandemin, våren 2020, ställde han om sin forskningsverksamhet till ett storskaligt diagnostiskt laboratorium för SARS-Cov2.[12]. Samtidigt bildade han Nationellt pandemicentrum vid Karolinska institutet där storskalig övervakning av virusvarianter bedrevs under pandemin[13][14]. Han var även drivande i att etablera en biobank fört framtida forskning innehållande 1,5 miljoner Covid-19 prover. Professor Engstrand har fakultetspositioner vid Institutionen för medicin, Baylor College of Medicine, Houston, TX, Center for Genome Sciences and Systems Biology, Washington University School of Medicine, St. Louis samt vid New York University School of Medicine, New York, USA.[15][11]

Engstrand har sedan han doktorerade 1992 publicerat över 300 vetenskapliga artiklar som citerats över 30 000 gånger[16][17][18]. Han var bland annat med vid upptiningen och undersökningen av ismannen Ötzis maginnehåll 2010.[19][20][21]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020, Engstrand, Lars Georg, läst: 26 maj 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Karolinska institutet: Lars Engstrand, läst 2015-09-10
  8. ^ Karolinska institutet: De har varit med om en revolution, läst 2015-09-10
  9. ^ ”National Pandemic Centre (NPC) | Karolinska Institutet” (på engelska). ki.se. https://ki.se/en/mtc/national-pandemic-centre-npc. Läst 16 mars 2022. 
  10. ^ Engstrand, Lars (1992) (på engelska). Helicobacter pylori: new diagnostic tools : clinical and experimental studies on local and systemic immune response. Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine, 0282-7476 ; 344. Uppsala: Univ. Libris 8359099. ISBN 91-554-2892-4 
  11. ^ [a b] ”Lars Engstrand Group | Karolinska Institutet” (på engelska). ki.se. https://ki.se/en/mtc/lars-engstrand-group. Läst 16 mars 2022. 
  12. ^ ”Stort antal corona-test på väg från Kina”. www.life-time.se. 26 mars 2020. https://www.life-time.se/forskning/stort-antal-corona-test-pa-vag-fran-kina/. Läst 16 mars 2022. 
  13. ^ ”Stockholms regionråd besökte Karolinska Institutet | Karolinska Institutet Nyheter”. nyheter.ki.se. https://nyheter.ki.se/stockholms-regionrad-besokte-karolinska-institutet. Läst 16 mars 2022. 
  14. ^ ”KI:s pandemicenter ökar takten – hoppas på 80 000 tester per vecka”. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/infektion/ki-s-pandemicenter-okar-takten-hoppas-pa-80-000-tester-per-vecka/. Läst 16 mars 2022. 
  15. ^ ”VIB Conferences speakers”. https://www.vibconferences.be/speaker/lars-engstrand. Läst 16 mars 2022. 
  16. ^ ”Researchgate”. https://www.researchgate.net/scientific-contributions/Lars-Engstrand-39655583. Läst 16 mars 2022. 
  17. ^ ”ENGSTRAND L - Search Results - PubMed” (på engelska). PubMed. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=ENGSTRAND+L&filter=years.1987-2022. Läst 16 mars 2022. 
  18. ^ ”Lars Engstrand”. scholar.google.com. https://scholar.google.com/citations?user=q9_aYuoAAAAJ&hl=en. Läst 9 maj 2023. 
  19. ^ Malmström, Björn (21 december 2010). ”Ötzis magbakterier analyseras i Sverige”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/otzis-magbakterier-analyseras-i-sverige. Läst 16 mars 2022. 
  20. ^ Maixner, Frank; Krause-Kyora, Ben; Turaev, Dmitrij; Herbig, Alexander; Hoopmann, Michael R.; Hallows, Janice L. (2016-01-08). ”The 5300-year-old Helicobacter pylori genome of the Iceman”. Science (New York, N.Y.) 351 (6269): sid. 162–165. doi:10.1126/science.aad2545. ISSN 1095-9203. PMID 26744403. PMC: 4775254. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26744403/. Läst 9 maj 2023. 
  21. ^ Zachrisson, Niklas (8 januari 2016). ”Ötzis magsårsbakterie avslöjar folkvandring”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6340131. Läst 9 maj 2023.