Lars G. Josefsson

Från Wikipedia
För liknande namn, se Lars Josefsson.
Lars G. Josefsson
Född29 oktober 1950[1] (73 år)
Ulricehamn, Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidChalmers tekniska högskola, civilingenjör,
Chalmers tekniska högskola, filosofie doktor,
SysselsättningManager, affärsman
Befattning
Verkställande direktör, Celsius AB (1997–2000)
Verkställande direktör, Vattenfall (2000–2010)
Redigera Wikidata

Lars G. Josefsson, folkbokförd som Lars-Göran Josefsson, född 29 oktober 1950 i Ulricehamn, är en svensk direktör och civilingenjör. Han var VD för Vattenfall AB 2000–2010.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Josefsson utbildade sig till civilingenjör i teknisk fysik vid Chalmers i Göteborg och tog examen 1973. Han disputerade 1978 på en avhandling[2] om mikrovågsantenner. Han tillträdde i augusti 2000 som VD för Vattenfall. Han hade innan dess innehaft olika chefsposter inom Ericsson, samt varit VD för Celsius AB.

Tiden i Vattenfall[redigera | redigera wikitext]

Under sin tid som chef för Vattenfall genomförde Josefsson en omfattande expansion genom förvärv av bland annat tysk kolkraft, vilket sex-faldigade såväl omsättning som vinst under perioden 2000–2010.[3][4]


Satsningen på kolkraft kombinerades med betydande insatser för att utveckla CCS (avskiljning och lagring av koldioxid, engelska: Carbon Capture and Storage) under devisen "Making Electricity Clean".[5] En viktig del av denna satsning var den pilot-anläggning med CCS-teknik som uppfördes vid kraftverket Schwarze Pumpe, som dock efter genomförd provdrift lades ned då tillstånd att lagra den avskilda koldioxiden i berggrunden aldrig gavs.[6]

Trots kritik från bland annat miljöopinion i Tyskland[7] gjorde Josefsson sig ett namn internationellt genom sitt engagemang i klimatfrågan. För detta uppmärksammades han av TIME Magazine som gav honom utmärkelsen TIME European Hero 2005.[8] 2006 gav han ut boken "Framtiden i våra händer" som översatts till flera språk. Han utsågs till klimatrådgivare åt Angela Merkel och fick presentera sin globala miljöplan inför FN:s kommission för hållbar utveckling i New York. Samtidigt kritiserades Vattenfall under hans ledning av bland annat Världsnaturfonden för sitt stora innehav av kolkraftverk. 2008 placerades Josefsson som nummer ett på Ny Tekniks lista över de viktigaste makthavarna i Sverige på energiområdet.[9]

År 2009 fortsatte Vattenfalls expansion genom förvärv av det nederländska energiföretaget Nuon. Köpeskillingen var cirka 100 miljarder kronor som avbetalades under en period av fem år. Detta kom att kritiseras kraftigt i den så kallade Nuon-affären, då Vattenfall inom kort tvingades göra betydande nedskrivningar av Nuons bokförda värde. Josefsson kritiserades också för risktagande genom att ha accepterat ett obegränsat skadeståndsansvar för svenskägda tyska kärnkraftverk.[10]

Den 13 november 2009 meddelade Josefsson att han avgår som VD för Vattenfall AB. Han efterträddes av Øystein Løseth.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Josefsson invaldes 2006 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Munzinger Personen, Lars Göran Josefsson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Josefsson, Lars G. (1978) (på engelska). Wire polarizers for microwave antennas. Technical report / School of Electrical Engineering, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden, 0346-7198 ; 81Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 256. Göteborg. Libris 152252 
  3. ^ ”Financial reports and presentations - Vattenfall” (på amerikansk engelska). Vattenfall. https://corporate.vattenfall.com/investors/financial-reports/. Läst 17 november 2017. 
  4. ^ Fredrik Braconier (15 augusti 2002). ”Tysk kolkraft lyfter Vattenfall”. SvD.se. https://www.svd.se/tysk-kolkraft-lyfter-vattenfall. Läst 17 november 2017. 
  5. ^ ”Vattenfall Annual Report 2008”. Vattenfall. 25 mars 2008. Arkiverad från originalet den 17 november 2017. https://web.archive.org/web/20171117175305/https://corporate.vattenfall.com/globalassets/corporate/investors/annual_reports/2008/annual_report_2008.pdf. Läst 17 november 2017. 
  6. ^ ”Flopp för nedgrävning av klimatgaser”. SVT Nyheter. 8 april 2013. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/fiasko-for-nedgravning-av-klimatgaser. Läst 17 november 2017. 
  7. ^ ”DEBATT: Vattenfall – den värsta miljöboven i Tyskland”. Aftonbladet. 19 november 2009. https://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article12127261.ab. Läst 17 november 2017. 
  8. ^ Peter Gumbel (2 oktober 2005). ”Industrious Activist”. Time Magazine. http://content.time.com/time/magazine/article/0,9171,1112767,00.html. Läst 24 november 2017. 
  9. ^ Feuk, Karlberg, Mellgren, Vene, Hållén (29 oktober 2008). ”Hela listan: de 50 mäktigaste i Energisverige”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 2 december 2008. https://web.archive.org/web/20081202115152/http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article446606.ece. Läst 6 december 2008. 
  10. ^ ”Vattenfalls vd förstod inte risken - Nyheter (Ekot)”. Sveriges Radio. 13 november 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3237459. Läst 17 november 2017. 


Företrädare:
Carl-Erik Nyquist
VD för Vattenfall
2000–2010
Efterträdare:
Øystein Løseth