Lars Hillersberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lars Hillersbergs grav.

Lars Ture Hillersberg, ursprungligen Andersson, född 11 oktober 1937 i Flens församling, död 6 november 2004 i Frustuna i Gnesta, var en svensk konstnär och satiriker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hillersberg föddes i Södermanland men flyttade till Sundsvall i när han var i skolåldern. Föräldrarna skildes, men flyttade båda till Stockholm i början av 1950-talet. Fadern skaffade sig en frisersalong på Tulegatan och modern arbetade bland annat servitris. Tillsammans med modern bodde Lars i Årsta. Kommen till Stockholm började Lars göra skämtteckningar, gärna lite ekivoka sådana. Teckningarna blev snart uppskattade och i tonåren gick Lars runt mellan olika butiker och sålde dem. Vid mitten av 1950-talet blev Lars tillfrågad om han ville börja teckna för olika veckotidningar, bland annat Röster i Radio. Kort därefter började han en kvällskurs på ABF i Stockholm där han snabbt kom i kontakt med konstnären Dick Bengtsson. Snart därpå fick Hillersberg sin första utställning, på Galerie Æstetica. Under de närmaste tre åren kom Hillersberg att ha fler utställningar, bland annat på Galerie Pierre. Efter sin första utställning på Galerie Æstetica började han studera på Konsthögskolan i Stockholm, där han läste i fem år. Åren närmast efter studierna gav Hillersberg bland annat ut en tidskrift med namnet Puss, en extremt radikal produktion med starka vänsterradikala åsikter om Sveriges regering och samhället i övrigt. Tiden från att denna tidning lades ner och fram till Hillersbergs död, präglas av han satiriska skildringar av samhället. Det finns dock ett undantag: Under år 1989 målade han tre monumentalmålningar i svartvitt av Barcelona, målningar som inte alls liknar övrig produktion. Sista tiden av sitt liv tillbringade han på Bryggeriholmen i Gnesta där han bodde med sin sambo Pia Jämtvall och några vänner. 1960 hade Hillersberg sin första utställning, den ägde rum på Galerie Æstetica i Stockholm, på Grev Turegatan 23, Östermalm. Debututställningen hade namnet Stadsbilder och där visades 30 bilder på detta tema. Galerie Æstetica var ett galleri som normalt ställde ut landskap och stillebenmåleri, och Hillersbergs måleri måste ha skilt sig kraftigt från det måleri som man vanligen brukade se på galleriet.

”Dessa stadsbilder är målade i ett hetsigt utförande av staden, som om man tagit ett fotografi med för lång slutartid och på så vis inte kunnat fokusera på motivet där alla detaljer är utdragna och i vibration. Alltsedan dess får staden utgöra det grundläggande sceneriet i en rad tematiskt varierande bilder”.

Han provocerade, häcklade och kritiserade det svenska samhället genom satiriska teckningar och betraktelser i tidningen PUSS och i den svenska dagspressen. Han var under sina sista år bosatt i Gnesta, där han bodde i disponentvillan vid det gamla bryggeriet på Bryggeriholmen. Han ligger begraven vid Frustuna kyrka.

Hillersberg studerade vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm åren 1961-1966. Då han skrevs in den 5 oktober 1961 var det med grafisk inriktning, vilket ändrades till måleri år 1963. Efter avslutad examen arbetade han deltid som lärare på Konsthögskolan. Trots att han för en bredare publik är mest känd för sina teckningar i svensk press ägnade han sig även åt måleri, främst åren 1957-1967. År 1963 deltog Hillersberg i Parisbiennalen för konstnärer under 35 år och samma år var han representerad i tidningen Konstrevy med en tecknad serie.

Inspirerad av radikala satiriska tidskrifter som exempelvis Siné Massacre i Frankrike och den tyska Simplicissimus grundade Lars Hillersberg år 1968 tidningen PUSS tillsammans med bland andra Carl Johan De Geer, Karin Frostenson, Lena Svedberg, Ulf Rahmberg och Leif Katz. Tidningen utnyttjade en avsiktligt vulgär stil för att häckla dåtidens makthavare. Utgivningen upphörde 1974 då totalt 24 nummer publicerats. Hillersberg grundade senare tidningen Gatskrikan, som han finansierade med egna medel. 1988 delade Lars Hillersberg och biskop Bertil Gärtner Tidningen Z's och Jan Hugo Stenbecks Z-Priset.

Hillersberg finns representerad på flera svenska museer, bland annat Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Stipendier och dylikt[redigera | redigera wikitext]

Stipendier och konstnärsbidrag som Lars Hillersberg tilldelats.

  • 1966 500 kr för väl genomförd studietid.
  • 1968 6000 kr Ester Lindahls Stipendium.
  • 1969 6000 kr Ester Lindahls Stipendium.
  • 1970 8600 kr för målinriktat arbetsbidrag.
  • 1971 4000 kr statligt bidrag
  • 1973 15000 kr statligt arbetsstipendium.
  • 1974 15000 kr målinriktat arbetsstipendium delat med Karin Frostensson och Peter Wanger.
  • 1975 3000 kr delat målinriktat arbetsstipendium.

Hillersberg tilldelades i början av 1990-talet även bland annat Lasse Lucidor-samfundets pris för sina samhällskritiska teckningar. Efter att han tilldelades statlig inkomstgaranti för konstnärer år 2000 uppstod en intensiv debatt på flera tidningars kultursidor.

I debatten hävdades att vissa av hans israelkritiska bilder, bl.a. en av f. vice statsministern Per Almark, var antisemitiska. Hillersberg själv tillbakavisade anklagelserna om antisemitism (t ex i en intervju i DN 12 maj 2001). Debatten om huruvida Hillersbergs konstverk kan tolkas som antisemitiska har dock fortsatt. [1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/antisemitism-till-vanster-slatas-over_8307796.svd

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]