Lars Hjortsberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lars Hjortsberg.
Litografi av Johan Cardon efter ett original av Johan Gustaf Sandberg.
Lars Hjortsbergs gravvård på Västra kyrkogården i Nyköping.

Lars Hjortsberg, född 22 november 1772 i Stockholm, död 8 juli 1843 i Nyköping, svensk skådespelare. Lars Hjortsberg och Emilie Högqvist är de mest kända skådespelarnamnen från 1800-talets första decennier.

Biografi och karriär[redigera | redigera wikitext]

Lars Hjortsbergs far Laurentius var stenhuggare vid kungliga slottet, modern Maria Lovisa Schützer var operasångare. Av deras sex barn blev två söner och två döttrar anställda vid teatern eller Operan. Två av dem skulle nå större berömmelse: dottern Hedvig Katarina Hjortsberg som dansare, och Lars som skådespelare.

Lars Hjortsberg engagerades redan som sexåring på Operan år 1778, då han spelade ängel med några repliker i Athalie vid firandet av kronprinsens födelse, och anlitades av Gustav III som garçon bleu vid hovet, vilket innebar att han arbetade som lektör och bibliotekarie.

Han tillhörde Operan från 1780, spelade en stum roll som Coras bror i Cora och Alonzo vid invigningen av det nya Operahuset 1782, var 1783-1785 inackorderad som elev hos Caroline Müller och hennes man, var från 1785 elev i den Franska teatern i Stora Bollhuset, där han undervisades av Monvel, och från 1787 i Dramatens elevskolas studenttrupp; han var sedan medlem i Dramaten mellan 1788 och 1834. Han utmärkte sig främst i komiska roller, och gjorde stor succé bland annat som Polycarpus i Carl Envallssons Kronfogdarne.

1789 blev Hjortsberg bibliotekarie på Haga och lektör hos Gustav III, och följde i denna egenskap kungen till Finland 1790, där han fick Svensksundsmedaljen, och Aachen och Spa 1791, och läste för kungen vid dennes dödsbädd 1792. 1811 blev han hovsekreterare och 1836 hovintendent.[1]

1798-1810 var han ordningsman vid Dramatiska teatern och 1810-12 och 1816-27 dess styrelseman.[1]

När Arsenalsteatern brann den 24 november 1825 ledde Hjortsberg från scenen utrymningen av salongen, och "gjorde det så lugnande, att alla kommo oskadda undan, ehuru blott en enda och smal utgång fanns från teatern"[2].

Hans första hustru Sofia Katarina di Dosmo var dansös i den gustavianska baletten. Hans son Carl Edvard Hjortsberg, (1804-1857), också skådespelare debuterade 1826 och var från 1830 anställd vid Kungliga teatern, där han hade framgång som komiker. Han var gift med Fanny Westerdahl.[1] Lars Hjortsberg ligger begravd på Västra kyrkogården i Nyköping.[3] Till 100-årsminnet av hans födelse arrangerades en fest, då han hyllades som Sveriges störste skådespelare.

I Statens porträttsamlingGripsholms slott återfinns bröstbild på Lars Hjortsberg utförd 1823 av Johan Gustaf Sandberg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 75.
  2. ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan, Band 6 (Delagardieska palatset)
  3. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 62. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Erik Näslund och Elisabeth Sörenson (1988). Kungliga dramatiska teatern 1788-1988. Höganäs: Bra Böcker. sid. 12-13 
  • Georg Nordensvan, "Svensk teater och svenska skådespelare"
  • Svenska män och kvinnor, uppslagsverk
  • Gidlunds förlag, "Ny svensk teaterhistoria. Teater före 1800."

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]