Lars Norén

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lars Norén
Lars Norén, 2007
Lars Norén, 2007
Född 9 maj 1944 (70 år)
Stockholm, Sverige
Yrke Dramatiker
Verksam 1963–
Genrer Dramatik, lyrik
Framstående verk Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud, Bobby Fisher bor i Pasadena
Framstående priser De Nios stora pris 1980, Aniara-priset 1982, Pilotpriset 1994, Svenska Akademiens nordiska pris 2003
Barn (tre döttrar)
Influenser Henri Michaux, Paul Celan[1], Erik Johan Stagnelius, Edward Albee, August Strindberg

Lars Norén, född 9 maj 1944 i Stockholm, uppvuxen i Genarp, Skåne, är en svensk dramatiker som skrivit för teater, radio och tv.[2] Han har varit regissör vid Dramaten, från årsskiftet 1999–2007 konstnärlig ledare vid Riksteatern och konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg 2009–2012.

Norén räknas bland de mest spelade samtida dramatikerna i Europa och stora delar av världen[3]. Hans tungsint dramatiska, relationsproblematiskt orienterade verk har blivit något av ett begrepp och ses även internationellt som en fortlöpande sinnebild för "svenskt svårmod" i August Strindbergs och Ingmar Bergmans efterföljd.[4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lars Norén föddes i Stockholm. Familjen flyttade till Skåne när Lars var sex år gammal, då fadern i familjen fick arbete som källarmästare på ett hotell i Genarp, där den unge Lars också lärde känna den blivande kompositören Karl-Erik Welin. Detta hotell skulle senare komma att utgöra scen för handlingen i några av hans mest uppmärksammade skådespel. Norén flyttade som 15-åring tillbaka till Stockholm.[5]

Norén skrev sitt första pjäsmanus som 19-åring och blev för första gången publicerad i bokform 1963, med diktsamlingen Syrener, snö (ett par dikter hade tryckts föregående år i tidskrifterna Lyrikvännen och Rondo). Hans lyrik under 60-talet präglades av vilt framvällande ordmassor, ibland närmast psykedeliska strömmar av fantasier korsade med kyliga och "objektivt" redogörande avsnitt. Inspiration hämtades bland annat från franska författare som Henri Michaux och Raymond Roussel. Vistelser på mentalavdelningar, för behandling av en ungdomspsykos, finns också närvarande i motivkretsen. Denna tidiga period i Noréns lyriska produktion benämns ibland "schizz-poesi".

Romanerna Biskötarna (1970) och I den underjordiska himlen utspelar sig i ett samtida Stockholm befolkat av outsiders, prostituerade, kriminella och narkomaner och kretsar kring kontaktsökande, förnedring, kriminalitet och sex: person- och motivkretsarna och den ibland kyliga direktheten pekar fram mot hans senare dramatik. Under 70-talet var Norén mest känd som poet, och en viktig förebild för andra svenska lyriker vid den tiden. Efter kärleksdikterna i Hjärta i hjärta (1980) övergav han lyriken och koncentrerade sig på en verksamhet som dramatiker och senare också regissör och teaterchef.

Norén fick sitt stora genombrott som dramatiker med pjäserna Natten är dagens mor och Kaos är granne med gud (skrivna 1982, uruppförda 1982/83), båda med delvis självbiografiskt innehåll från uppväxttiden i Genarp.[6] Bägges titlar är hämtade från slutraden i Erik Johan Stagnelius dikt "Vän! I förödelsens stund".[7] Hans pjäser skildrar ofta familje- och relationsdramer om människor nere på samhällets botten eller i materiellt ombonade men emotionellt osäkra medel- och överklassförhållanden. Hans senare verk kretsar kring möten och tid i mänskliga rum. Hans pjäser är ofta på ett unikt sätt skrivna likt en sorts närmast ändlös intern dialog, inte olikt lyrikens form, och omfattar ofta hundratals sidor med totala speltider på många timmar. Detta gör att kraftiga bearbetningar oftast tvingas göras inför varje uppsättning, varför olika uppsättningar av samma pjäs till stora delar kan ha helt olika längd och innehållsfokus. Han har varit konstnärlig ledare för RiksDrama på Riksteatern, men avgick från detta uppdrag 2007. Den 1 juli 2009 tillträdde han som ny konstnärlig ledare för Folkteatern i Göteborg.[8]

I april 2008 utgav Lars Norén dagboksanteckningar från perioden augusti 2000 till juli 2005 i bokform under titeln En dramatikers dagbok, med en omfattning av 1680 tättskrivna sidor.[9] Noréns tillvaro under denna tid präglades kraftigt av kritiken mot hans pjäs 7:3, ett samarbete med interner i kriminalvården både som manusunderlag och på scen och med inslag av nazism och antisemitism iscensatta i dialogen på scenen, och kritiken mot Noréns och Riksteaterns eventuella roll i att ha möjliggjort den händelseutveckling med de medverkandes rymning, som ledde till rån och de därpå följande Malexandermorden. Dagboken blev mycket uppmärksammad och omdebatterad eftersom den dels var mycket självutlämnande, dels innehöll kritiska och negativa omdömen om en del svenska kulturpersonligheter och medieaktörer, även sådana som räknats till Noréns bekantskapskrets, av vilka många tog mycket illa vid sig.[10][11]

Han var värd för Sommar i Sveriges Radio P1 19 juni 2005. Sedan början av 2000-talet sammanlever han med skådespelerskan Annika Hallin, med vilken han har en dotter.

Lyrik[redigera | redigera wikitext]

  • 1963 Syrener, snö
  • 1964 De verbala resterna av en bildprakt som förgår.
  • 1965 Inledning nr 2 till Schizz
  • 1966 Encyklopedi
  • 1968 Stupor. Nobody Knows You When You're Down and Out
  • 1969 Revolver
  • 1972 Solitära dikter
  • 1972 Viltspeglar
  • 1973 Kung Mej och andra dikter
  • 1974 Dagliga och nattliga dikter
  • 1976 Dagbok
  • 1976 Nattarbete
  • 1978 Order
  • 1979 Murlod
  • 1980 Hjärta i hjärta

Prosa[redigera | redigera wikitext]

Dramatik (även vissa regiarbeten)[redigera | redigera wikitext]

  • 1968 Kingdom Hotell
  • 1970 En hungersaga
  • 1971Amala Kamala
  • 1972 Box ett
  • 1973 Röster
  • 1973 Fursteslickaren
  • 1977 Dräneringen
  • 1978 Modet att döda
  • 1978 Akt utan nåd
  • 1979 Depressionen
  • 1979 Orestes
  • 1981 En fruktansvärd lycka
  • 1981 München - Athen
  • 1981 Underjordens leende
  • 1982 Natten är dagens mor
  • 1982 Kaos är granne med Gud
  • 1982 Demoner
  • 1982 Vilstolen (Aska)
  • 1983 Nattvarden
  • 1983 När de brände fjärilar på Lilla scenen
  • 1983 Hämndaria
  • 1984 Stillheten
  • 1984 Claudio (Mantegna Portofolio)
  • 1985 Komedianterna
  • 1986 Tidens blommor
  • 1987 Endagsvarelser
  • 1987 Hebriana
  • 1988 Höst och vinter
  • 1988 Bobby Fischer bor i Pasadena
  • 1988 Och ge oss skuggorna
  • 1989 Sanning och konsekvens
  • 1989 Sommar
  • 1990 Så enkel är kärleken
  • 1990 Chinnon
  • 1991 Den sista kvartetten
  • 1991 Tiden är vårt hem
  • 1991 Lost and found
  • 1991 Som löven i Vallombrosa
  • 1992 Morire di classe
  • 1992 Sterblich
  • 1993 Skalv i fjärran
  • 1994 Rumäner
  • 1994 Blod
  • 1994 En sorts Hades[12]
  • 1994 Kliniken
  • 1994 Trio till tidens ände
  • 1996 De saknade
  • 1997 Personkrets 3:1
  • 1998 7:3
  • 1998 Under
  • 1998 Skuggpojkarna
  • 2000 Om detta är en människa (Primo Levi)
  • 2000 November
  • 2000 Akt
  • 2000 Kommer och försvinner
  • 2001 Tristano/Stilla vatten
  • 2001 Detaljer
  • 2001 Måsen (Tjechov)
  • 2002 Tyst musik
  • 2002 Kyla
  • 2002 Stilla vatten
  • 2004 Krig
  • 2006 Terminal 3 och Terminal 7
  • 2006 Lille Eyolf (Ibsen)
  • 2007 Hamlet (Shakespeare)
  • 2007 Distans/Om ljuset
  • 2007 Fördold
  • 2010 Orestien efter Aiskylos
  • 2011 Pingviner kan inte baka ostkaka (Hub)

TV-pjäser[redigera | redigera wikitext]

Radiopjäser[redigera | redigera wikitext]

  • Box ett 1972
  • Depressionen 1979
  • Dräneringen 1979
  • Akt utan nåd 1980
  • När dom brände fjärilar på Lilla scenen 1983
  • Hämndaria 1987
  • Trio till världens ände 1995
  • Skuggor 2011

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Lars Norén". NE.se. Läst 2012-07-29.
  2. ^ LIBRIS: Norén, Lars, 1944-
  3. ^ Riksteaterns Riksipedia om Lars Norén
  4. ^ Cities on Stage, Bryssel, om Lars Norén
  5. ^ "Genarp kors och tvärs!". Boigenarp.se. Läst 2012-07-29.
  6. ^ Författarpresentation, Albert Bonniers Förlag
  7. ^ "Dikter av Erik Johan Stagnelius(1793-1823)". Svenska Retoriksällskapet. Läst 2011-11-20.
  8. ^ Folkteatern i Göteborg
  9. ^ Norén, Lars (2008). En dramatikers dagbok. Stockholm: Bonnier. Libris 10582095. ISBN 978-91-0-011282-0 
  10. ^ Svenska Dagbladet 25 april 2008: Lars Norén har bäddat för bråk
  11. ^ Svenska Dagbladet 25 april 2008: Norén - vår tids känsligaste radar (recension skriven av Carl-Johan Malmberg)
  12. ^ En sorts Hades Expressen 1 maj 2009
  13. ^ Ett sorts HadesSvensk Filmdatabas

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]