Lars Ohly
Wikipedia
 |
||
| Lars Ohly | ||
|---|---|---|
 |
||
| Parti | Vänsterpartiet | |
| Mandatperiod(er) | 1998–2002 2002–2006 2006– |
|
| Valkrets | Stockholms kommun | |
| Uppdrag i riksdagen: | ||
| Ordinarie ledamot Ledamot i Krigsdelegationen Suppleant i Utrikesnämnden Suppleant i Utrikesutskottet Suppleant i Nordiska rådets svenska delegation |
||
| Utskottsordförande i: | ||
| Ej ordförande i något utskott | ||
| Yrke/Titel | Tågmästare | |
| Födelsedatum | 13 januari 1957 | |
| Födelseplats | Spånga, Stockholm | |
| Webbplats | vansterpartiet.se | |
Lars-Magnus Harald Christoffer Ohly, född 13 januari 1957, är en svensk politiker (vänsterpartist) och tågmästare. Han var vänsterpartiets partisekreterare mellan 1994 och 2000 samt är riksdagsledamot sedan 1998 och partiledare sedan 2004.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Lars Ohly föddes i Spånga, Stockholms län, där fadern var präst, och han tillhör en gammal tysk prästsläkt. Ohly gick som 13-åring med i Folkpartiets ungdomsförbund 1970 men gick ur i protest då han ogillade valet av Lars Leijonborg till ordförande. Ohly blev mer radikal, främst påverkad av internationella frågor som Vietnamkriget, apartheid i Sydafrika, Palestina och Latinamerika. År 1978 gick han med i Kommunistisk ungdom och 1979 i Vänsterpartiet kommunisterna.
Efter gymnasiet, 1976, började Ohly arbeta på SJ. Han var först spärrvakt och sedan tågvakt. Därefter gick han tågmästarkursen och blev så småningom tågmästare. Inom SJ var han även aktiv i många fackliga frågor.
År 1987 valdes Ohly till ersättare i partistyrelsen. 1990, året då partiet ändrade namn till vänsterpartiet, blev han ordinarie ledamot. 1994 tog han tjänstledigt från SJ för att bli partisekreterare. 1998 valdes han in i riksdagen och 2004 till partiledare för vänsterpartiet. Ohly har som partiledare för vänsterpartiet hittills deltagit i Europaparlamentsvalet 2004 där partiet fick 12,79 procent av rösterna, samt i riksdagsvalet 2006 då vänsterpartiet fick 5,85 procent.
[redigera] Kontroverser
Under hösten 2004 uppstod en debatt sedan ett reportage i det samhällsgranskande TV-programmet Uppdrag granskning visat att Ohly under sin tid som partisekreterare redigerat ett brev till en kirunasvensk, där han bland annat strök en formulering som gav kommunistpartiet skuld för att ha bidragit "till en falsk bild av Sovjetunionen". Dessutom, även om Ohlys version fortfarande innehöll frasen att många kirunasvenskar "blev oskyldiga offer för terrorn under Stalin", utelämnades där ordet "avrättning" (närmare bestämt preciseringen att "flera avrättades, andra försvann") som hade funnits i det första utkastet. Senare kommenterade han för Uppdrag granskning: "Den meningen borde ha varit med, jag vet inte varför den inte är det." (det framgår inte av reportaget vilken mening som avsågs)[1].
Den 30 oktober 2005 meddelade Ohly i SVT:s Agenda att han slutar kalla sig kommunist, även om han fortfarande säger sig förespråka kommunistisk samhällsordning enligt Karl Marx' definition.
[redigera] Referenser
[redigera] Externa länkar
| Företrädare: Maggi Mikaelsson |
Vänsterpartiets partisekreterare 1994–2000 |
Efterträdare: Pernilla Zethraeus |
| Företrädare: Ulla Hoffmann |
Vänsterpartiets partiledare 2004– |
Efterträdare: Innehar fortfarande posten |
