Lars Roar Langslet
| Lars Roar Langslet | |
| Född | 5 mars 1936 Nesbyens kommun, Norge |
|---|---|
| Död | 18 januari 2016[1][2] (79 år) |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Politiker[3], författare, biograf |
| Befattning | |
| Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1961–1965, Oslo (1961–1965)[4] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1969–1973, Oslo (1969–1973)[4] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1973–1977, Oslo (1973–1977)[4] Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1977–1981)[5] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1977–1981, Oslo (1977–1981)[4] Norges kulturminister Regeringen Willoch (1981–1986) Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1981–1985, Oslo (1981–1985)[4] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1985–1989, Oslo (1985–1989)[4] | |
| Politiskt parti | |
| Høyre | |
| Utmärkelser | |
| Lytterprisen (1977) Fritt Ord-priset (1984) Norska språkpriset (1992) Kommendör av Dannebrogorden (1996) Statsstipendiat (1997) Karen Blixen-medaljen (2006) Den Spillende Faun (2012)[6] Sankt Olavs orden Kommendör med stjärna av Gregoriusorden | |
| Redigera Wikidata | |
Lars Roar Langslet, född den 5 mars 1936 i Nes, Buskerud, död den 18 januari 2016,[7] var en norsk politiker (Høyre) och författare.
Langslet var kultur- och vetenskapsminister i Kåre Willochs regeringar 1981–1983 och 1981-1986. Han var medlem av Det Norske Akademi for Sprog og Litteratur och var akademiens preses 1995–2011.
Langslet skrev en lång rad biografier om kända norrmän samt riksmålsrörelsens historia. År 1991 gav han ut kriminalromanen Mord ved statsministerens kontor under pseudonymen Bendik Rosenlund.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Arv og utsyn (1962)
- Den unge Karl Marx og menneskets fremmedgjørelse (1963)
- Konservatismen fra Hume til idag (1965)
- Kirken i dialog (1968)
- Enhet og mangfold (1969)
- Forandre for å bevare (1969)
- Fra sidelinjen (1974)
- Frihet og orden (1974)
- Konservatismens historie (1975)
- Uro i skolen (1977)
- Om alle Land laa øde – Petter Dass (1984)
- Keiseren og eplekvistene (1987)
- Mennesker og milepæler (1988)
- John Lyng – samarbeidets arkitekt (1989)
- Kong Olav V av Norge (1992)
- Henrik Ibsen – Edvard Munch – To genier møtes (1994)
- Fra innsiden – Glimt fra et halvt liv i politikken (1994)
- Olav den Hellige (1995, ny utgåva 1998)
- Ibsen – Norges store dramatiker (1995)
- Rev eller pinnsvin? Tre essays om Hamsun (1995)
- Hamsun – det skiftende spillets dikter (1996)
- Kongen taler (utvalg og innledning, 1996)
- Christian IV (1997, ny utgave 1999)
- Christian Frederik (1:a bandet 1998, 2:a bandet (1999)
- I kamp for norsk kultur: riksmålsbevegelsens historie gjennom 100 år (1999)
- Sønnen (2004) - biografi om Sigurd Ibsen
- Veivisere - Ni norske profiler (2009)
- Konservatisme på norsk - Elleve historiske portretter (2011)
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
- Lytterprisen 1977, utdelat av Riksmålsforbundet
- Kommendør med stjärna av Sankt Gregorius den stores orden 1980 (Vatikanstaten)
- Fritt Ords honnør 1984
- Kommendör av Orden för konst och litteratur 1986 (Frankrike)
- Kommendör med stjärna av Adolf av Nassaus civila och militära förtjänstorden 1990 (Luxemburg)
- Norsk språkpris 1992
- Kommendör av Den isländska falkorden 1993
- Kommendör av Dannebrogsorden 1996 (Danmark)
- Kommendör av Sankt Olavs orden 1996
- Karen Blixen-medaljen 2007
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ läs online, www.dagbladet.no.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.katolsk.no.[källa från Wikidata]
- ^ pace.coe.int, 1903, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] läs online, www.stortinget.no.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.assembly.coe.int.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, filmfestivalen.no, läst: 26 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Lars Roar Langslet er død (bokmål)
|