Lars Werner
- För jazzmusikern, se Lasse Werner.
| Lars Werner | |
 |
|
|
|
|
|---|---|
| Mandatperiod 1965–1994 |
|
| Valkrets | Stockholms kommun |
|
Partiordförande för Vänsterpartiet Kommunisterna
|
|
| Ämbetsperiod 1975–1993 |
|
| Företrädare | CH Hermansson |
| Efterträdare | Gudrun Schyman |
|
|
|
| Född | 25 juli 1935 |
| Politiskt parti | Vänsterpartiet Kommunisterna |
| Yrke | Byggnadsarbetare |
Lars Helge Werner, född 25 juli 1935 i Sofia församling i Stockholm, är en svensk politiker (vänsterpartist). Han var riksdagsledamot 1965–1994. Han är son till ombudsmannen Hjalmar Werner och kokerskan Signe, född Olsson, och är gift med Berit Margareth Werner.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Lars Werner tog realexamen 1951, gick på yrkesskola 1951–1953 för att bli murare och därefter på teknisk aftonskola (husbyggnadsteknisk linje) 1954–1956. Han arbetade som byggnadsarbetare och mätningsman till 1968 och blev därefter ombudsman för Svenska Byggnadsarbetareförbundets första avdelning (1968). Från 1951 till 1968 var Werner styrelseledamot för Unga Örnar i Stockholm, ordförande för Murarnas kommunistiska klubb i Stockholm 1957–1965, styrelseledamot i Stockholms kommunistiska arbetarekommun 1958–1964 och ordförande i VPK, Stockholm 1971–73. Han satt i kommunfullmäktige i Tyresö 1962–1973 och blev riksdagsledamot i första kammaren för Stockholms stad 26 maj 1965 och fram till 1970. Werner var suppleant i civilutskottet 1971–1976, i finansutskottet 1974–1976 och i utrikesutskottet från 1982. Han var ledamot av riksdagens valberedning 1971–1975, av talmanskonferensen 1974–1975 och av riksdagens krigsdelegation från 1982 samt ordförande i riksdagsgruppen från 1975.
Werner blev partiordförande för dåvarande Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) 1975, men hade från 1967 varit bland annat vice ordförande i partiet. Han var en drivande kraft bakom reformerna i Vänsterpartiet (eurokommunismen) och även namnbytet (från Sveriges kommunistiska parti). Werner framstod som folklig och var ganska populär, vilket var en tillgång för partiet.[1]
Lars Werner var en av många kommunister och socialister som deltog vid DDR:s 40-årsfirande (1989).
Werner efterträddes av Gudrun Schyman, som ställde upp som motkandidat mot Werner i valet av partiordförande på partikongressen i januari 1993. Werner hade alkoholproblem vilket skapade stridigheter om partiledarskapet i slutet av hans tid som partiledare. Han framträdde vid några tillfällen berusad. Han bad dock tydligt om ursäkt för detta och kritiserade sedermera Schyman för att hon inte på ett tidigare stadium konfronterade sin egen, tilltagande alkoholism.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Mediearkivet; Västerbottens-Kuriren, 1989-06-05. ”Samtidigt med partiundersökningen har Sifo frågat om sympatierna för partiledarna. Där rasar statsminister Ingvar Carlsson ner till 30 procent, vilket innebär att många av de egna anhängarna inte hyser förtroende för honom. Uppseendeväckande är att vpk-ledaren Lars Werner har störst förtroende bland svenska väljare, 34 procent, trots att han leder ett litet parti. Hans framgång motsvaras av en framgång för vpk i partimätningen. Aldrig har partiet legat så högt som nu, 7,7 procent.”
[redigera] Källor
- Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985–1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 286
- Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
[redigera] Externa länkar
Lars Werner på Sveriges riksdags webbplats
| Företrädare: Carl-Henrik Hermansson |
Vänsterpartiet kommunisternas partiledare 1975–1993 |
Efterträdare: Gudrun Schyman |
