Lasse-Maja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Lasse-Maja (olika betydelser).
Lasse-Maja
Lasse-Maja.jpg
Lasse-Maja
Personlig information
Födelsenamn Lars Larsson
Född 5 oktober 1785
nära Ramsberg, Västmanland, Sverige
Död 4 juni 1845 (59 år)
Arboga, Västmanland, Sverige
Yrke Tjuv, bonde
Straff Spöstraff,
livstids fängelse (benådad efter 26 år)

Lars "Lasse-Maja" Molin, född Larsson den 5 oktober 1785 i byn Djupdalen i Ramsbergs socken i Västmanland, död 4 juni 1845 i Arboga, var en svensk förbrytare som företog stöldturneer i främst triangeln StockholmÖrebroVästerås. Han kallade sig från 1809 Lars Molin och fick smeknamnet Lasse-Maja, eftersom han genomförde sina bedrägerier och stölder utklädd till kvinna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lasse-Maja var son till skräddaren Lars Olsson och Stina, född Olsdotter som var av rik bergsmanssläkt. Lasse-Maja föddes i torpet Nöden i byn Djupdalen i Ramsbergs socken i Västmanland. I hembygden blev han ihågkommen för sitt skämtsamma lynne och ovilja att arbeta i gruvor och hyttor samt sin förmåga att klä ut sig till kvinna och agera tjuvaktigt. Som sjuttonåring straffades han med spöstraff och lovade bättring.[1]

År 1804, 19 år gammal, kom han till Stockholm första gången. Där började han en stöldturné genom landet, där han oftast var utklädd till kvinna, därav namnet Lasse-Maja. Namnet kommer av en torparedotter Maja där Molin – i sextonårsåldern – vid ett tillfälle gömde sig. Lasse-Maja berättar själv: En dag föll det mig in att taga på mig Majas kläder. Hon kom just upp då jag hade tagit dem på mig. Ack! utropade hon, vad du ser präktig ut i fruntimmerskläder![1]

Flera gånger greps han och fördes till fängelsetÖrebro slott. Dock lyckades han oftast rymma. Efter att, tillsammans med två kumpaner, ha stulit kyrksilvret i Järfälla kyrka den 8 februari 1812 (församlingskyrka i Barkarby församling), dömdes Lasse-Maja av Sollentuna häradsrätt till livstids fängelse. I handlingarna som stadfästes av Svea hovrätt 28 juli 1813 står det: "... ock skall Molin för alla överberörde brott i ena bot straffas med fyrtio par spö, tre slag av paret, undergå uppenbar kyrkoplikt en söndag uti Järfälla sockenkyrka och därefter försändas till fästning att därstädes i all sin livstid till arbete hållas". Han avfördes mot Karlstens fästningMarstrand den 2 september 1813.[1]

Lasse-Majas cell på Karlstens fästning.

På Karlstens fästning kom Lasse-Maja att bli en privilegierad fånge på grund av sin uppfinningsrikedom. Ryktet om Lasse-Maja spreds över landet och han såg till att det infördes turistresor för Göteborgarna till fästningen. I göteborgstidningarna förekom det annonser om att åka och titta på fångarna på Marstrand. Genom att sälja föremål och berätta historier mot betalning kunde han få in viktiga summor då fångarna tvingades att köpa mat och andra förnödenheter på fästningen.[1]

Då han i sin roll som kvinna i jakt på pengar lagat mycket mat hade han fått goda kokkunskaper. Detta kunde han utnyttja under sin tid på fästningen, som han under stora delar av sitt straff avtjänade som kock.[2]

När kronprins Oskar besökte Marstrand 1835 fick Lasse-Maja komma ombord för att berätta historier. En bokhandlare vid namn Zacharias Theodor Björck hjälpte Lasse-Maja att komma igång med skrivandet och 1833 utkom Lasse-Majas första bok Lasse-Majas besynnerliga öden. Mest populär blev den andra upplagan som gavs ut 1840 under titeln Den byxlöse Äfventyraren.[1] Det har blivit den svenska självbiografi som getts ut i flest upplagor genom tiderna.[3]

Efter 26 år (1839[4]) slapp han ur fängelset efter att ha blivit benådad av Karl XIV Johan 1838. Enligt sägnen berodde strafflindringen på att han imponerat på kungen med sin kokkonst.

Efter fängelsetiden bestämde han sig för att bli bonde och bosatte sig utanför Arboga. Där dog han 1845 efter att ha varit svårt sjuk de sista åren. Han begravdes utanför Heliga Trefaldighetskyrkan i Arboga.

Lasse-Majas berättelser blev än mer populära efter hans död. ”Vad som lästes bland folket? Ja, det var mest Lasse-Maja och bibeln”, sa en äldre man i Torshälla som på 1930-talet intervjuades av Uppsala folkminnesarkiv.[1]

Minnessten[redigera | redigera wikitext]

Vid hans födelsekyrka i Ramsberg finns en minnessten över Lasse-Maja med inskriptionen:

I Ramsberg hans vagga
I Arboga hans grav
I rättsprotokollet hans minne

Vandringsled[redigera | redigera wikitext]

Några kilometer söder om kyrkbyn, i Morskoga, startar en vandringsled med informationsskyltar om Lasse-Maja, som följer de stigar han antogs ha vandrat mellan födelsehemmet och släktingarna i Ösarhyttan.

Karlstens fästning[redigera | redigera wikitext]

Lasse-Majas cell på Karlstens fästning finns välbevarad och går att besöka. En skylt med texten "Lasse-Maja" pryder ingången.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmatisering[redigera | redigera wikitext]

Lasse-Majas liv och äventyr har filmatiserats dels som Lasse-Maja (1941) då Sture Lagerwall gestaltade honom, dels i TV-serien Den byxlöse äventyraren (1971) med Jonas Bergström i huvudrollen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Matz, Edvard (1995). ”Lasse- Maja – analfabeten som fick svenskarna att läsa”. Populär Historia (5). http://www.popularhistoria.se/artiklar/lasse-maja-%E2%80%93-analfabeten-som-fick-svenskarna-att-lasa/. Läst 2012-07-10. 
  2. ^ http://www.carlsten.se/historik.htm
  3. ^ http://www.dast.nu/artikel/lasse-maja-tjuven-som-lyckades-bli-bestsellerforfattare
  4. ^ "Lasse-Maja". NE.se. Läst 2012-05-29.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]