Lasse-Maja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Lasse-Maja (olika betydelser).
Lasse-Maja
Lasse-Maja.jpg
Lasse-Maja
Personlig information
Födelsenamn Lars Larsson
Född 5 oktober 1785
nära Ramsberg, Västmanland, Sverige
Död 4 juni 1845 (59 år)
Arboga, Västmanland, Sverige
Yrke Tjuv, bonde
Straff Spöstraff,
livstids fängelse (benådad efter 26 år)

Lars "Lasse-Maja" Molin, född Larsson den 5 oktober 1785 i byn Djupdalen i Ramsbergs socken i Västmanland, död 4 juni 1845 i Arboga, var en svensk förbrytare som företog stöldturneer i främst triangeln StockholmÖrebroVästerås. Han kallade sig från 1809 Lars Molin och fick smeknamnet Lasse-Maja eftersom han periodvis levde som kvinna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lasse-Maja var son till skräddaren Lars Olsson och Stina, född Olsdotter som var av rik bergsmanssläkt. Lasse-Maja föddes i torpet Nöden i byn Djupdalen i Ramsbergs socken i Västmanland. I hembygden blev han ihågkommen för sitt skämtsamma lynne, ovilja att arbeta och sina stölder. Som sjuttonåring straffades han med spöstraff och lovade bättring.[1]

Under 1900-talet har Lasse-Majas kvinnokläder ofta beskrivits som ett sätt att klä ut sig och därigenom undkomma polis. Enligt Lasse-Majas självbiografi levde han dock under långa perioder som både man och som kvinna, utan koppling till sin kriminella verksamhet. Tvärtom beskrivs manskläderna som mer bekväma att stjäla i, medan kvinnokläderna möjliggör lagliga yrken som till exempel kammarjungfru, hushållerska och prostituerad.[2] Namnet Lasse-Maja kommer från en torparedotter Maja, som Lasse-Maja hade en relation med och gömde sig hos. Lasse-Maja berättar själv: "En dag föll det mig in att taga på mig Majas kläder. Hon kom just upp då jag hade tagit dem på mig. Ack! utropade hon, vad du ser präktig ut i fruntimmerskläder!"[1]

År 1804, 19 år gammal, kom Lasse-Maja till Stockholm första gången, och där påbörjades en stöldturné genom landet. Flera gånger greps han, men lyckades oftast rymma. Efter att, tillsammans med två kumpaner, ha stulit kyrksilvret i Järfälla kyrka den 8 februari 1812 (församlingskyrka i Barkarby församling), dömdes Lasse-Maja av Sollentuna häradsrätt till livstids fängelse. I handlingarna som stadfästes av Svea hovrätt 28 juli 1813 står det: "... ock skall Molin för alla överberörde brott i ena bot straffas med fyrtio par spö, tre slag av paret, undergå uppenbar kyrkoplikt en söndag uti Järfälla sockenkyrka och därefter försändas till fästning att därstädes i all sin livstid till arbete hållas". Han avfördes mot Karlstens fästningMarstrand den 2 september 1813.[1]

Lasse-Majas cell på Karlstens fästning.

På Karlstens fästning kom Lasse-Maja att bli en privilegierad fånge på grund av sin uppfinningsrikedom. Ryktet om Lasse-Maja spreds över landet och han såg till att det infördes turistresor för Göteborgarna till fästningen. I göteborgstidningarna förekom det annonser om att åka och titta på fångarna på Marstrand. Genom att sälja föremål och berätta historier mot betalning kunde han få in viktiga summor då fångarna tvingades att köpa mat och andra förnödenheter på fästningen.[1] Eftersom Lasse-Maja framför allt arbetat i kvinnoyrken hade han fått goda kokkunskaper. Detta kunde han utnyttja under sin tid på fästningen, som han under stora delar av sitt straff avtjänade som kock.[3]

När kronprins Oskar besökte Marstrand 1835 fick Lasse-Maja komma ombord hans båt för att berätta historier. En bokhandlare vid namn Zacharias Theodor Björck hjälpte Lasse-Maja att komma igång med skrivandet och 1833 utkom Lasse-Majas självbiografi Den vidtberyktade Äfventyraren Lasse-Maja. Mest populär blev den andra upplagan som gavs ut 1840 under titeln Den byxlöse Äfventyraren.[1] Det har blivit den svenska självbiografi som getts ut i flest upplagor genom tiderna.[4] Under 1800-talet gav Lasse-Majas självbiografi upphov till en mängd omarbetningar och kortare berättelser, som såldes som skillingtryck.[2]

Efter 26 år (1839[5]) slapp han ur fängelset efter att ha blivit benådad av Karl XIV Johan 1838. Enligt sägnen berodde strafflindringen på att han imponerat på kungen med sin kokkonst, men den verkliga orsaken var sannolikt den popularitet som självbiografin väckt.

Efter fängelsetiden reste Lasse-Maja omkring i Sverige och berättade om sitt liv. Däremellan bodde och arbetade Lasse-Maja på en egen gård utanför Arboga. Där dog han 1845 efter att ha varit svårt sjuk de sista åren. Han begravdes utanför Heliga Trefaldighetskyrkan i Arboga.

Lasse-Majas berättelser blev än mer populära efter hans död. ”Vad som lästes bland folket? Ja, det var mest Lasse-Maja och bibeln”, sa en äldre man i Torshälla som på 1930-talet intervjuades av Uppsala folkminnesarkiv.[1]

Minnessten[redigera | redigera wikitext]

Vid hans födelsekyrka i Ramsberg finns en minnessten över Lasse-Maja med inskriptionen:

I Ramsberg hans vagga
I Arboga hans grav
I rättsprotokollet hans minne

Vandringsled[redigera | redigera wikitext]

Några kilometer söder om kyrkbyn, i Morskoga, startar en vandringsled med informationsskyltar om Lasse-Maja, som följer de stigar han antogs ha vandrat mellan födelsehemmet och släktingarna i Ösarhyttan.

Karlstens fästning[redigera | redigera wikitext]

Lasse-Majas cell på Karlstens fästning finns välbevarad och går att besöka. En skylt med texten "Lasse-Maja" pryder ingången.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Den vidtberyktade äfventyraren Lasse Majas egentligen Lars Molins besynnerliga öden och lefnadshändelser ... : Af honom sjelf författad. Götheborg. 1833. Libris 2765430 
  • Den byxlöse äfventyraren eller den riksbekante Lasse-Majas (hvars rätta namn är Lars Molin) besynnerliga öden och lefnadshändelser ... : Af honom sjelf berättad. För andra gången upplagd med tillägg om hans nuvarande vistelse, sedan han genom Kgl. Maj :ts nåd år 1838 frigafs. Med ett porträtt af Lasse-Maja. Stockholm. 1840. Libris 2765427 
  • Den riksbekante Lasse-Majas besynnerliga öden. De gamla folkböckerna. Stockholm: Bonnier. 1916. Libris 1656244. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/MolinL/titlar/Lasse-Majas/info  - Denna utgåva har digitaliserats av Litteraturbanken.
  • Lasse-Majas besynnerliga äventyr / med en inledning av Frans G. Bengtsson. Uppsala: Lindblad. 1958. Libris 900781 
  • Lasse-Majas äventyr / [Ny utg.] i bearbetning av Stephan Flodman och Ingmar Stenroth ([Ny utg.] /i bearbetning av Stephan Flodman och Ingmar Stenroth). Göteborg: Citytidningen. 2003. Libris 9066241. ISBN 91-974194-9-4 
  • Lasse-Majas besynnerliga öden : berättade av honom själv / efterord: Edvard Matz ([Ny utg.]). Lund: Bakhåll. 2006. Libris 10280015. ISBN 91-7742-257-0 

Filmatisering[redigera | redigera wikitext]

Lasse-Majas liv och äventyr har filmatiserats dels som Lasse-Maja (1941) då Sture Lagerwall gestaltade honom, dels i TV-serien Den byxlöse äventyraren (1971) med Jonas Bergström i huvudrollen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Matz, Edvard (1995). ”Lasse- Maja – analfabeten som fick svenskarna att läsa”. Populär Historia (5). http://www.popularhistoria.se/artiklar/lasse-maja-%E2%80%93-analfabeten-som-fick-svenskarna-att-lasa/. Läst 2012-07-10. 
  2. ^ [a b] Holmqvist. Könsväxlingar: Nedslag i svensk translitteraturhistoria 1800-1900: Lars Molin/Lasse-Maja och Aurora Ljungstedt/Claude Gerard. http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:721113 
  3. ^ http://www.carlsten.se/historik.htm
  4. ^ http://www.dast.nu/artikel/lasse-maja-tjuven-som-lyckades-bli-bestsellerforfattare
  5. ^ "Lasse-Maja". NE.se. Läst 2012-05-29.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmqvist (2014), Könsväxlingar: Nedslag i svensk translitteraturhistoria 1800-1900: Lars Molin/Lasse-Maja och Aurora Ljungstedt/Claude Gerard. Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Libris 16585078.
  • Lasse-Maja. Artikel i Nationalencyklopedin, hämtad 2013-11-14.
  • Matz, Edvard (1970). Legenden om Lasse-Maja: rapport om en stortjuv som blev diktare. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 901028 
  • Molin, Lars (nnnn). Den riksbekante Lasse-Majas besynnerliga öden. Uddevalla: IBA. Libris 11636672 
  • Svenskt biografiskt lexikon band 25, sid. 648. Stockholm 1985-1987.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]