Lasse-Majas detektivbyrå (TV-serie)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
LasseMajas detektivbyrå
Genre Adventskalender
Skapad av Martin Widmark
Helena Willis
Medverkande Teodor Runsiö
Matilda Grahn
Tomas Norström
Antal avsnitt 24
Antal säsonger 1
Land Sverige Sverige
Språk Svenska
Produktion
Produktionsbolag Sveriges Television
Svensk Filmindustri
Sändning
Originalkanal SVT 1
Originalvisning 1–24 december 2006
Bildformat 16:9
720p
Ljudformat 2.0
Status Avslutad
Kronologi
Föregångare En decemberdröm
Uppföljare En riktig jul
Relaterade program Långfilmen Lasse-Majas detektivbyrå – Kameleontens hämnd
IMDb

Lasse-Majas detektivbyrå (i egen skrivning LasseMajas detektivbyrå) var SVT:s julkalender 2006 i samarbete med Svensk Filmindustri. Den handlar om tioåringarna Lasse och Maja, som hjälper en velig polismästare med att lösa deckargåtor.[1] Det utspelar sig i en stad kallad Valleby. Serien som är baserad på böckerna av Martin Widmark och Helena Willis spelades in i SVT:s studior under våren 2006. 2006 kom även ett datorspel på temat.

Huvudrollerna som detektiverna Lasse, Maja och Polismästaren spelas av Teodor Runsiö, Matilda Grahn och Tomas Norström, känd från TV-serien och filmen Pistvakt.

LasseMajas detektivbyrå var den första av Sveriges Televisions julkalendrar som spelades in i HDTV. Den sändes även i SVT:s HDTV-kanal.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Det närmar sig jul och polismästaren i staden Valleby tänker sätta upp ett julspel till minne av sina föräldrar men en massa brott kommer emellan. Han tar därför hjälp av två unga detektiver, Lasse och Maja. Lasse och Maja har en egen detektivbyrå och som löser brotten. När orkestern får reda på att polismästaren inte samlat ihop nog med skådespelare blir de alltmer tveksamma till hans amatörmässiga metoder.

Rollfigurer[redigera | redigera wikitext]

Lasse och Maja[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Teodor Runsiö och Matilda Grahn

Lasse och Maja som är två av tre huvudpersoner är två 10/11-åringar med en passion för att lösa brott. De är inte släkt, de råkar bara ha samma intresse. De har en detektivbyrå där de kollar på bevisen och håller till. Lasse är mer för att tänka först och att analysera varje problem noggrant innan han agerar och är, i ärlighetens namn, lite feg. Maja är ganska rastlös och brukar agera direkt. De blir en ovärderlig hjälp för polismästaren, både vad beträffar brottlösandet och teatern.

Polismästaren[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Tomas Norström

Polismästaren är den tredje huvudpersonen. Han har haft sitt jobb i nästan 23 år, och har aldrig tidigare skådat större kriminalitet. Den här julen tänker han sätta upp ett julspel till minne av sina föräldrar som ägde teatern, men plötsligt kommer en massa brott emellan.

Solskensorkestern[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Maria Langhammer (Ingeborg), Wallis Grahn (Svenborg) och Maria Sundbom (Gunborg)

Solskensorkestern är en professionell orkester som anställs av polismästaren för att medverka i julspelet. Ingeborg spelar oboe och saxofon, Svenborg piano och Gunborg cello. De är tveksamma mot att medverka i en amatörföreställning och funderar flera gånger på att säga upp sig från julspelet och spela på Stadshotellet i Trelleborg istället, men i slutändan stannar de hos polismästaren och lovar att komma tillbaka nästa år.

Prästen[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Pia Johansson

Prästen bor ensam i kyrkan och vill mer än gärna medverka i julspelet, men vet inte hur hon skall gå till väga. I slutändan tar hon över polismästarens roll som Jesus i julspelet.

Journalisten Sally Solo[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Veronica Dahlström

Sally Solo är journalist för Valleby-bladet. Hon är med i flera avsnitt och intervjuar folk.

Dino Panini[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Robin Keller

Dino jobbar på Café Marsaan. Han är god vän med Sara och lider av talfel. Han spelar Josef i julspelet.

Kuriosa: Hans namn är hämtat från panini, ett slags bröd.

Sara Bernhard[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Emelie Rosenqvist

Sara jobbar på Café Marsaan. Hon och Dino tar över när Ulla och Steve arresteras. Hon älskar hundar.

Kuriosa: Hennes namn är hämtat från Sara Bernhard-kakan.

Ulla Bernhard[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Annette Stenson-Fjordefalk

Ulla är chef på Café Marsaan. Hon skulle spela ängel i julspelet, men arresterades. Det antyddes att polismästaren var kär i henne, men det avtog när hon arresterades.

Steve Marsaan[redigera | redigera wikitext]

Spelades av Christer Fant

Café Marsaans ägare. Han avskyr kyla mer än allt annat och drömmer om att flytta utomlands till varmare breddgrader.

Barbro Palm[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Margareta Stone

Barbro Palm är chef på Vallebys museum. Hon brukade vara ganska elak, men ändrade sig. Hon är ganska petig och teoretisk. Hon fick spela palm i julspelet. Är kär i Muhammed Karat och gifter sig med honom i Kameleontens Hämnd. Hon går på skratt-kurs.

Krister Lönn[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Michael Segerström

Krister är nattvakt på museet. Han talar lite sluddrigt. Han får sköta belysningen i föreställningen.

Cornelia[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Charlotte Strandberg

Cornelia är städerska på museet.

Pernilla[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Charlotta Åkerblom

Pernilla är student och studerar hudvårdsterapi, men hon jobbar deltid som kassörska på museet.

Muhammed Karat[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Hassan Brijany

Muhammed är juvelerare och äger en affär. Han är ensam i världen om att äga två exakt identiska diamanter. I Kameleontens Hämnd-filmen gifter han sig med Barbro Palm.

Lollo Smith[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Jonas Karlsson

Lollo är en lokal "sprätthök" som jobbar i Muhammeds affär med att göra smycken. Han ärvde en massa pengar av sin pappa och skryter gärna om det. Han pratar hela tiden svenska med amerikansk brytning. Han brukar jogga då och då och älskar Granny Smith-äpplen...

Siv Leander[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Rachel Mohlin

En anställd i Muhammeds affär. Spelar Maria i julspelet. Under mysteriet med den stulna diamenten blev hon smygförlovad med en Errol Flynn-lookalike. I Kameleontens Hämnd-filmen spelar hon trumpet i en miniorkester.

Trollande Tore[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Morgan Alling

Tore drev ett lyckohjul på julmarknaden. Han påstod att han lottade ut äkta guld, men använde bara plast med guldfärg. Han har krävt Pyro Pecka på skadestånd. De slår ihop sig under en kort tid, men återgår snabbt till sitt vanliga, bråkiga förhållande. Man vet inte vad som hände med honom och Pyro Pecka när marknaden drog vidare.

Pyro-Pekka[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Simon Norrthon

Pecka var knivkastare på marknaden. Vad som hände med honom och Trollande Tore efter att marknaden drog vidare är okänt.

Margareta[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Anna-Carin Franzén

Margareta drev ett godishjul på julmarknaden, men gav vinnarna morötter istället. Innan julmarknaden drog vidare fick hon ihop det med Korv-Kalle.

Korv-Kalle[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Thomas Olofsson

Korvförsäljare på julmarknaden. Innan den drar vidare får han ihop det med Margareta och sparar ihop nog till en korvfabrik.

"Isprinsessan" Sofia[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Amy Diamond

Sofia är konståkare på julmarknaden och uppträdde alltid på julmarknaden tillsammans med sin pappa. Hon har en apa vid namn Sylvester. Hon sköter rökmaskinen och sjunger i julspelet.

Pappa Björn[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Nils Moritz

Isprinsessans pappa. När han fick höra att Sofia stal för att de skulle kunna stanna någonstans för gott bestämde han att de skulle stanna i Valleby. Han har haft ett förhållande med Margareta. Han fick spela kamel i julspelet och blev sen utnämnd av polismästaren till teaterdirektör.

Författaren Frank Franksson[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Jacob Ericksson

En känd författare som återvänder till Valleby för att förhandsläsa sin nya bok, "Kärlek på Prärien". Han har varit Jonas Boklunds bästa vän sen första klass, men plötsligt börjar de bråka. Han är väldigt charmig, men det visar sig i slutändan att han är ganska obegåvad och att Jonas skrivit alla hans böcker.

Jonas Boklund[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Johan Ulvesson

Ägaren till en lokal bokaffär. I sin ungdom ägnade han det mesta av sin tid till att läsa. När det kommer fram att han skrivit alla Franks böcker ges de ut igen med det riktiga författarnamnet.

Ronny Hazelwood[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Johan Rheborg

Ägaren till hotellet i Valleby. Han hjälper till i uppsättningen med lite av varje. Hans hotell går ganska dåligt, vilket lett till att han har skulder på 200 000 kr. I slutändan säljer han ett värdefullt frimärke han ärvt från sin far och blir kvitt skulderna.

Familjen Åkerö[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Peter Dalle (herr Åkerö), Ann Petrén (fru Åkerö) och Joy Linnér Klackenberg (Pomona Åkerö)

Herr Åkerö, hans fru, dottern Pomona och deras hund Ribston är en rik familj som bor på Ronnys hotell. I slutändan arresteras de för svindleri, deras riktiga namn avslöjas aldrig och Sara behåller Ribston.

Pierre Chaloppes[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Özz Nûjen

Piccolo på Ronnys hotell. Han är fruktansvärt allergisk mot hundar och får kraftig snuva av dem.

Riita[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Ellen Mattson

Kock på Ronnys hotell. Hon föreslog för Pierre att han skulle ta till akupunktur för att bota sin allergi. Om det funkade eller inte är okänt.

Bankdirektör Hammar[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Carl Magnus Dellow

Direktör för Valleby-banken. Han samarbetade med Rutger Björkhage för att stjäla guldet.

Rutger Björkhage[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Anders Andersson

Kamrer i Vallebys bank. Han vann OS-guld i gymnastik 1960 och använde sina talanger till att stjäla guldet.

Maria de La Cruz[redigera | redigera wikitext]

Spelas av Alexandra Rapaport

Säkerhetschef på banken. Hon är plikttrogen och mycket noggrann.

Brotten[redigera | redigera wikitext]

Café-rånaren[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt 1-4.

När Café Marsaan blir rånat blir det upp till Lasse och Maja och polismästaren att ta reda på vem rånaren är, hur de ska ta fast honom och hur han vet när kassan är full.

Skyldiga: Steve Marsaan, ägaren, och Ulla, caféts chef. Steve hade påstått att han och Ulla skulle öppna nytt i S:t Tropez, men egentligen ville han bara ta nog med pengar så att det räckte till en båt så han själv skulle kunna segla i Medelhavet.

Mumiens förbannelse[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt 4-7.

En tavla blir stulen på det lokala museet precis när en gammal mumie har flyttats dit. Snart får museichefen ett utpressningsbrev som kräver henne på en stor summa pengar, eller så kommer fler tavlor stjälas.

Skyldig: Cornelia, städerskan på museet. Sen den nya chefen, Barbro Palm, kom dit hade hon varit vidrig mot alla anställda. Cornelia ville hämnas och klädde ut sig som mumie och tog tavlan.

De stulna diamanterna[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt 7-10.

Muhammed Karat är ensam i världen om att ha två exakt identiska diamanter. När den ena, Rex, blir stulen trots att han har en diamant-detektor och alltid har nycklarna runt halsen beslutar han sig för att stänga affären eftersom stölden kommer leda till att intresset för hans affär kommer sjunka. Snart blir även den andra, Rio, stulen - och Lasse och Maja får allt mindre tid på sig at hitta tjuven.

Skyldig: Lollo Smith. Han hade ärvt en massa pengar efter sin pappa, men diamanterna var inte till salu. Han gröpte ur ett äpple, la i Rex, släppte ner äpplet i stuprännan, plockade upp det när han stannade på sin joggingtur för att stretcha och lade det sen i ett fack på posten. Sen gjorde han samma sak med Rio.

Ficktjuven på marknaden[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt 10-13.

Lasse och Maja beslutar sig för att ta en kort semester och går på en lokal julmarknad. När de går på "Isprinsessans" isdansföreställning blir Lasses och alla andra åskådares plånböcker och värdesaker stulna.

Skyldig: Isprinsessan. Hon var trött på att ständigt behöva flytta runt till nya städer och tänkte använda de stulna pengarna så att hon och hennes pappa skulle kunna stanna någonstans. Hon lärde sin apa, Sylvester, att krypa runt bland åskådarna när de applåderade och ta deras värdesaker. Men polismästaren arresterade inte henne, utan lät henne sköta om en rökmaskin i julspelet.

Det stulna slutet[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt 13-16.

En känd författare, Frank Franksson, kommer tillbaka till sin gamla hemstad Valleby för att förhandsläsa sin nya bok, "Kärlek på Prärien". Plötsligt blir han och Jonas Boklund, ägaren till den lokala bokhandeln, ovänner efter att ha varit vänner i flera år. När Frank förhandsläser sin bok slutar han precis innan slutet. När han ska läsa färdigt slutet nästa dag svimmar han efter att ha druckit lite vatten, och när han vaknar säger han att slutet blivit stulet.

Skyldig: Ingen var skyldig till något olagligt. Jonas och Frank hade slagit sig ihop. Jonas skulle skriva böckerna och Frank skulle vara ansiktet utåt för att böckerna skulle sälja bättre och så delade de på vinsten. De hade kommit överens om att efter 10 böcker skulle de avslöja hemligheten. Men när Frank kom till Valleby hade han ångrat sig och skulle ta äran för böckerna själv. Därför gav inte Jonas honom slutet. När Frank svimmade hade han bara lagt en huvudvärkstablett i vattnet och låtsats svimma.

Den stulna hunden[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt 16-19.

Hotellägaren Ronny Hazelwood berättar för polismästaren att han har skulder på 200 000 kr. Den rika familjen Åkerö kommer till hotellet med sin kinesiska äppeltax Ribston. Dagen därpå är hunden borta och familjen kräver Ronny på vad hunden var värd, nämligen 200 000 kr. Ronny blir genast misstänkt. Även Pierre, piccolon, som är allergisk mot hundar och vägrade jobba kvar om hunden skulle vara på hotellet. Snart hittar Maja ett tidningsurklipp med en annons från någon som är beredd att betala en stor summa pengar för ett frimärke som Ronny har.

Skyldiga: Familjen Åkerö. De hade rest runt på flera olika hotell och bytt namn varje gång och låtit deras hund försvinna och sen krävt hotellen på pengar. Pierre hade klippt ut annonsen för att visa den för Ronny, så han kunde bli kvitt sina skulder.

Guldstölden[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt 19-21.

Sveriges guldreserv läggs in på banken i Valleby för att fraktas vidare till Stockholm dagen därpå. På morgonen dagen då det ska fraktas vidare visar det sig att alla guldtackorna blivit stulna trots bankens avancerade säkerhetssystem. Efter att ha fått höra vad "guldtokig" betyder är Lasse livrädd för att drabbas.

Skyldiga: Bankdirektör Hammar och kamrer Rutger Björkhage. Rutger var OS-gymnast i sin ungdom och kunde därför lätt trycka in sig i en låda med falsk botten. När han kom ut på natten gned han in guldtackorna i såpa och skickade dem en och en mot dörren, under laserstrålarna, till bankdirektören. Efter det använde Rutger sina gymnastiska kunskaper för att ta sig förbi laserstrålarna.

Teatersabotören[redigera | redigera wikitext]

Avsnitt 22-24.

Någon skickar en tårta till skådespelarna och orkestern. De enda som äter av den är orkestern och Muhammed Karat. Efter en stund får de magbesvär och kan inte medverka, så hela föreställningen måste ställas in. Efter att ha fått en hemmagjord medicin på rotfrukt och märgpipa tillfrisknade de. Polismästaren besöker för första gången LasseMajas detektivbyrå och blir på hemvägen kidnappad.

Skyldig: Prästen. Hela december hade hon försökt få kontakt med polismästaren och diskutera om hon kunde få en roll i julspelet. Efter att ha fått kalla handen flera gånger tog hon honom till kyrkan och tvingade honom att låta henne göra en privat audition. Lasse och Maja tog fast henne, men polismästaren arresterade inte henne, utan lät henne spela Jesus i föreställningen.

Repris[redigera | redigera wikitext]

Serien har repriserats på SF-kanalen och SVT (2013).

Video[redigera | redigera wikitext]

Serien utgavs 2007 på DVD.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Jultradition”. http://www.jultradition.se/tv.htm. Läst 2 april 2011. 
  2. ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/002066535. Läst 6 april 2011.